Post Corona #4 Nationalstaten

Solidaritet och samarbete är fina ord och fungerar bra när det existerar harmoni och fred bland människor.
När det däremot blir kriser av olika slag tenderar dessa goda egenskaper att bli av mer underordnad betydelse.
Det handlar alltås om överlevnad och då slår reptilhjärnan till.

En av de första reaktionerna är hamstring. Det gäller att förse sig för överlevnad. Både på individnivå och nationell nivå.

Europeiska Unionen är i grunden ett fredsprojekt. Idén var ursprungligen att förhindra starka nationalstater och istället skapa en fredsbevarande union i Europa. Vi har ju facit från första hälften av 1900-talet därvidlag.

När nu Corona-krisen slog till föll dessa tankar platt. Tyskland som varit drivande i union-tanken har bromsat tillgången på skyddsutrustning. De flesta av unionens nationalstater har stängt sina gränser.
Rädda sig den som räddas kan. Plötsligt är alltså union-tanekn som bortblåst.

De nationella politikerna som har ett uns av självbevarelsedrift (vilket alla med maktbegär har överskott av) och vill sitta kvar i sin maktposition även efter att krisen ebbat ut, lär inte gå på union-tanken utan snarare skydda sitt eget land och därmed ta parti för de dvs väljarna i det egna landet.

En intressant symbolik i Sverige är att vid varje presskonferens vajar ett antal svenska flaggor i bakgrunden. Regeringens S-märken på kavaj-slaget har ersatts av svenska flaggor.

I kriser halas EU-flaggan halas till förmån för
nationsflaggorna. Frågan är när och
om den kommer upp igen.

Svenska flaggan, en fd rasist-symbol i ett land där allt vad svenskhet förnekats eftersom alla våra seder varit importerade från andra länder och att det inte egentligen finns någon svensk kultur.

En gemensam fiende är det bästa sättet att ena en befolkning.

Konklusionen för Post Corona #4 kan således bli att:



1. Nationalstaten får en renässans. I Sverige ska tilläggas. I flera andra europeiska länder har aldrig nationalstaten ifrågasatts. Lex Brexit exempelvis.

2. Gränser är bra att ha när det gäller att skydda den egna befolkningen.
Schengen var en god idé men i praktiken har det kanske för många gett fler problem än möjligheter i form av stöldligor från balt-länderna, EU-migranter från Rumänien och Bulgarien, illegal invandring osv. Dvs heta och extremt känsliga debattämnen under de senaste åren som även lett till polarisering i politiken.

3. Den europeiska unionen får svårare att tillförskansa sig makt över nationalstaterna.
Nationalstaterna kommer framöver att vägra finna sig i för den egna staten ogynnsamma regler, lagar och direktiv. Alltmer trots och ignorans.

4. EU försvagas därför radikalt till förmån för nationella intressen.
Trycket på respektive lands EU-delegater lär öka då det gäller at stå upp mot övergripande regler och lagar vilket gör EU-parlamentet alltmer handlingsförlamat dvs allt färre beslut går igenom.

5. Kulturskillnader länder emellan bejakas istället för förnekas. Och att dessa kulturskillnader bör försvaras.
Mångkulturellarismen går in i en annan fas. Vi är inte "alla europeer". Varje land har sin särart och kultur. Det förändrade allmänt accepterade synsättet gäller framförallt i Sverige medan de flesta övriga EU-länder aldrig ifrågasatt detta faktum.

/Trendspaning X

Post Corona #3 Maktstrukturer

Den som vet hur man googlar kan lätt finna statistik över dödsfall i samband med influensaepidemier. Statistiken från Folkhälsomyndigheten visar att antalet dödsfall orsakat av influensa-epidemi säsongen 2017 - 2018 uppgick till 1012 personer i Sverige. För säsongen 2018-2019 var antaled döda 451 personer.

I skrivande stund är dödstalet för 2019-2020 16 personer (2020-03-20).

För multisjuka patienter med ett mycket dåligt immunförsvar blir enligt expertisen en virusrelaterad sjukdom det som kan leda till dödsfall.

Om vi nu sätter de åtgärder som satts igång, in i sitt sammanhang för att minska smittspridningen, varför gjordes inte detsamma under 2016-17-18-19?

Kan det vara så att Sverige dragits med i en internationell panik via länder som inte är vana influensa-epidemier i den utsträckning som nordliga länder med kallt vinterklimat har?
Med kallt klimat kommer torr luft både inomhus och utomhus vilket gör at smittorisken ökar i o m att virus lättare sprids.

3 frågor som ännu inte har ett svar:

1. När dagens kris är över vad kommer de efterföljande analyserna att komma fram till?

2. Och vad blir reaktionerna av de analyserna utifrån de konskevenser som de olika åtgärderna lett till.

3. Och i sin tur, kommer konsekvenserna att ha lett till en omfördelning av maktstrukturerna både i det offentliga samhället och det privata näringslivet?

/Trendspaning X

Post Corona #2 Småföretagen

I kriser prövas våra system.
Det har helt plötsligt blivit officiellt uppenbart att Sveriges ekonomi till

Allt sämre villkor för de små företagen.

stor del vilar på de små företagen. Särskilt stora delar av servicesektorn.

Varje kris prövar som sagt hur pass uthålligt samhället som sådant är. Och hur pass väl anpassat systemen och maktstrukturerna är till den faktiska verkligheten.

Riksbanken har anslagit 500 miljarder kronor för stöd till företag i ekonomisk kris. I praktiken kommer dessa pengar enbart att vara möjlig att dela ut till stora företag då sedvanlig kreditprövning fortfarande gäller. En kreditprövning som är helt anpassad till fastighets- och bostadskrediter och allt annat än anpassad till småföretag.

Anstånd med skatteinbetalningar låter ju bra men det kan bli en riktig rysare för småföretagaren. Det är alltid företagaren / styrelsen personligen som är ansvarig för att skatterna betalas, oavsett konkurs.
Därför kan ett anstånd bli en rysare vilket vid en konkurs också kan leda till personlig konkurs.
Likaså ska ränta betalas till Skatteverket vilket enligt beräkningar kommer att ge en miljard kronor i extra ränteintäkter till staten. Intressant stödform m a o.

Ett beslut om sk korttidsarbete har raskt drivits igenom för att underlätta för företagen att minska sina lönekostnader. Byråkratin är dock omfattande. Dels ska kollektivavtal tecknas, sedan ska det tecknas skriftliga avtal med personalen för att sedan kunna dra ner arbetstiden med exakt 20, 40 eller 60%. Exakt. Dessutom ska det göras en skriftlig utredning om att företagen faktiskt drabbats av Corona-krisen och att det inte kunde förutses.
När detta är gjort ska en ansökan till Tillväxtverket skickas in för beslut. Ett statligt verk där personalen sitter hemma och jobbar.
Innan dessa byråkratiska processer gått igenom och eventuella (!) pengar betalats ut lär de små företagen för länge sedan gått i konkurs pga likviditetsbrist.

Till detta kommer den konservativa fastighetsbranschens hårdnackade inställning att hyran ska betalas oavsett vilka kriser som helst.

Allt detta klarar de stora företagen av men de små är oftast helt chanslösa.

Som alltid är det inte förlusterna på slutraden som är avgörande för en konkurs. Det är likviditetsbrist som avgör en sådan.
En småföretagare med självbevarelsedrift drar inte heller på sig stora skatteskulder utan sätter hellre företaget i konkurs.

Staten, regering och riksdag har således ingen kunskap om hur de spelregler de satt upp fungerar för småföretagen.

Snarare verkar det som at politiken även i kristider ägnar sig åt symbolpolitik. Att varje dag kunna kalla till presskonferens med maximal medial uppmärksamhet är naturligtvis också ett guldläge för sittande regering.

I varje valrörelse pratas det om att minska det byråkratiska krånglet för småföretagen men varje mandatperiod har detta istället ökat eftersom konskevensen av diverse nya lagar och regler inte utreds. Således allt svårare att driva småföretag.

Trenden på lång sikt kan förhoppningsvis bli att det blir mer tydligt att Sveriges ekonomi är beroende av småföretagen.

/Trendspaning X/

Post Corona #1

Varje kaos eller kris får efterföljande konsekvenser, både bra och dåliga. Oftast mer bra än dåliga faktiskt om vi ska se till historiken. Särskilt i Sverige där vi har trott oss vara förskonade från nationella kriser. Flyktingkrisen 2015 var den första på väldigt många år, troligen sedan andra världskriget som vi ändock bara var indirekt drabbade av.

Några Post-Corona värderingar:

Företagen och företagarna är viktiga för nationen. Faktiskt!
Det är de privata företagen som ser till att det blir exportinkomster, skatteintäkter och arbetstillfällen. Offentlig verksamhet är tärande dvs spenderar skatteintäkterna som de privata företagen drar in. Borde inte behöva påpekas men Svenskt Näringsliv, Företagarna m.fl. organisationer får alltför ofta påminna politiken om detta självklara faktum. Det blir nu än mer uppenbart då krisåtgärderna ganska snabbt riktats till företagen för att upprätthålla befolkningens livsnödvändiga försörjning av varor och tjänster.

Närproducerat är livsviktigt
De små företagen som odlar och producerar lokal mat har hittills varit missgynnade av både statliga och kommunala regelverk liksom de stora dagligvarukedjornas inköpspolicy. Likaså har offentlig upphandling såsom den hanterats varit negativt för de små producenterna. Till skillnad från vad konsumenterna vill ha. Dvs. ett glapp mellan de som har makten om marknaden och vad kunderna vill ha.
Här kan vi skönja en omvärdering utifrån ett hållbart försörjningsperspektiv, inte bara miljömässigt utan även vid kriser.

Lågkostnadsländer är riskabelt

Källa: https://www.happyprint.se/

De stora producerande företagen jagar kostnader i takt med kvartalsboksluten och har under många år outsourcat tillverkning och anlitat billigare underleverantörer i lågkostnadsländer. Det har lett till stora bekymmer i det uppkomna krisläget. Närhet till sina underleverantörer blir nu allt viktigare för att trygga sin egen överlevnad i krislägen.

Påspädning pga. att ex.vis Kina blir alltmer aggresiva och att deras diktatoriska samhällssystem därmed blir alltmer uppenbart. Något vi hittills blundat för eftersom "money rules".

Lönsamheten kring outsourcing har ända från början varit tveksam men i stora organisationer är kontraproduktivitet och suboptimering mer vanligt än att i praktiken följa de påklistrade värdegrunderna som publiceras med klatschiga slogans på deras webbsidor. Helhetsbilder har inte varit prioriterade.

Stängda gränser är OK
I den känsliga debatten kring migrationspolitiken har stängda gränser i olika avseenden varit ett hett ämne. När det börjar gälla den egna hälsan så blir det en helt annan dimension. Med människor kommer hotande sjukdomar.

Expertis kontra mediala gaphalsar?
Många är de debattörer och andra åsiktsleverantörer som försökt - och lyckats - få publicitet genom att kritisera åtgärder och utropat diverse domedagsprofetior. Facit lär utvisa vem eller vilka som hade rätt eller fel.

En gemensam fiende är en effektiv strategi
Under hela Corona-kaoset har sittande regering inte behövt ta obekväma debatter kring gängkriminalitet eller framförallt den senaste flyktingvågen som trycker på vid gränsen mellan Turkiet och Grekland. Där taggtråd och tårgas används för att stoppa flyktingarna. Eftersom alla politiker vet att gränserna måste hållas stängda för att inte upprepa 2015 års situation. Vad de däremot säger i debatten är en annan sak. Nu slapp de ta den.
För att ena nationens folk är det därför effektivt att rikta dess blick mot ett yttre hot. Praktiserat av ett antal amerikanska presidenter under årens lopp: starta ett krig någonstans inför omvalskampanjen.

Globalisering är inte coolt
Konklusionen är att globaliseringen fått sig en törn. Lokalt och nära är bättre ur både miljöaspekt och säkerhetsaspekt. Det var i allafall kul så länge det varade.

/Trendspaning X

Doldisarna tar över

Under mer än ett årtionde har den som skriker högst fått mest uppmärksamhet. Bloggare (!), influencers, dokusåpaskådisar, Idol-deltagare, Youtube-stjärnor har fått stort utrymme och en del av dem har dessutom tjänat stora pengar.

Det är antal klick och "likes" som räknas.
Och då börjar många slira på sanningen eftersom den blir underordnad.

Spännande anonymitet

Identitetspolitiken är också en produkt av strävan att få uppmärksamhet. Mest kränkt och mest diskriminerad vinner. Oavsett om det är sant eller inte.
Plakatpolitik, symbolpolitik och identitetspolitik är nyuppfunna ord vars innebörd väl beskriver tidsandan.
Likaså att varje person ska ha byggt sitt eget personliga varumärke. Att CV:n ska preppas och stylas. Liksom kroppen, bostaden och i värsta fall även barnen. Till och med de egna åsikterna ska preppas så att de följer det för tillfället korrekta.

Alla starka trender får alltid en lika stark back-lash. Med andra ord allt ovan är snart out-of-date, om inte redan.

Några mer moderna exempel som visar på vad som kommer istället:

Banksy
Ingen vet vem han eller hon är. Konstverken ställs inte ut på gallerier, kulturjournalisterna rescenserar inte verken vid en vernissage. Det går med några få och udda undantag inte ens att köpa konstverken.  Förutom från de som profiterar på Banksy eftersom han eller hon inte hävdar sin upphovsrätt. Konstverken kan inte ens flyttas då de flesta är målade direkt på en betongmur. Och det som såldes förstördes efter att det högsta budet klubbats.
Upplagt för uppmärksamhet utöver det vanliga. Utan ansträngning. Och kanske sitter Banksy där och skrattar åt den fåfänga kultureliten och att det är den stora belöningen.
Spännande anonymitet.

Elena Ferrante
Italiensk (?) författare eller författarinna som ingen vet vem det är, som skrivit den sk Neapel-kvartetten, fyra böcker som handlar om 2 tjejer som växer upp i 50-talets Neapel. Har sedan blivit en succé-serie (Min fantastiska väninna) på HBO. Dessutom den enda serien som HBO streamat som inte utspelar sig i USA.
Spännande anonymitet.

Lars Kepler (dåligt exempel dock)
Den hemliga deckarförfattaren fick stor uppmärksamhet ända tills det avslöjades vilka som låg bakom pseudonymen. Sen har det varit mindre med uppmärksamhet.
Spännande anonymitet som försvann när de som låg bakom ville få uppmärksamhet. Nu finns det stylade bilder av författarparet på nätet. Och böckerna har hamnat i lågprishyllan.

Konklusionen är att trenden framåt är att det är resultat som räknas. Vad man gör,  inte vem man är.
Den som gör bra saker behöver inte ens tala om vem hon eller han är. Snarare är det en fördel då vi alltmer börjar tröttna på utåtagerande personer som försöker bli berömda och rika.
Ju mer utåtagerande du är desto mindre trovärdig blir du.

En accepterad inbjudan till Skavlan eller Nobelfesten visar kanske på ett förestående förfall.

/Trendspaning X/

Kollektivt stress-syndrom ger mer flight och mindre fight.

En välbalanserad klok ledare som vet hur man för sig i olika sammanhang. Det är ju normen och det som fungerat bäst långsiktigt.

Förvärvad makt kontra tilldelad makt där det förra är att föredra. För båda parter i det långa loppet.

Det nya medialandskapet ger dock en del andra spelregler.
Trendspaningen ifråga är att de kommer att vara framgångsrika bara på kort sikt och att den sedvanliga backlashen redan är på gång.Men bara framgångsrika på kort sikt.

Kan det uppstå nya sätt att "samla folket"?  I en verklighet där ett antal nya stressfaktorer dyker upp, ex.vis de f n aktuella; klimatdebatt, virus samt migration och med den fallerande integration som utmynnat i gängkriminalitet, sprängningar, skjutningar, religiös extremism, terrorism.... Då lär inte det sk "folket" lyssna på den som talar i lågmäld ton kontra den som är avsevärt mer högljudd och stökig. En gemensam fiende är också ett effektivt sätt att mobilisera en befolkning.

Vid stora samhällsförändringar och problem ökar de kollektiva stressnivåerna. I världens mest sekulariserade land Sverige (på gott och ont) finns ingen tydlig kollektiv livsåskådning som samlar flertalet invånare. Samtidigt söker människan något slags rättesnöre i livet. Forskning visar att svenskarna har ersatt religionen med olika former av dieter ex.vis vegansk kost. Eller olika former av träning, multisporter, yoga eller mindfulness-kurser.... Något att tro på helt enkelt. Något att samlas kring med likasinnade för att känna gemenskap med de som delar ens livsåskådning. Trygghet.

Stress föder aggressivitet. Därvidlag har vi ett modernt forum för att uttrycka vår frustration; de sociala medierna. Politikerna ingår i den kollektiva stressen eftersom de oasvett vad de säger känner att de tappat greppet om ex.vis tryggheten, att det homogena Sverige, Folkhemmet inte finns längre, att det stora partiet inte är dominerande längre osv. Därav ett alltmer aggressivt debattklimat ju mer man tappar sin maktställning, dels gentemot medborgarna och dels gentemot övriga politiker.

Långvarig stress gör att cellerna i frontalloberna i hjärnan helt enkelt börjar dö. I dem sitter vår förmåga till analys och reflektion. Liksom empati och humor. Därav blir det kortsiktiga tänkandet alltmer framträdande och saklig analys tar stryk. Det gäller att vinna kriget på Twitter och andra media snarare än att analysera och komma med kloka förslag.

I frontalloberna finns också förmågorna humor och empati. Därmed försvinner våra inbyggda gränsdragningar för vad som är ok eller inte ok beträffande aggresivt beteende. Bara att köra på över alla gränser.

Med stress kommer också frustration. Ett frustrerat kollektiv (ex.vis samhälle/nation/region/grupp) söker då snabba lösningar som minskar frustrationen. I takt med att intoleransen ökar alltmer.

Däggdjuren, som vi biologiskt tillhör har i princip två strategier för att hantera stressiga situationer; fight or flight. Båda två överlevnadsfaktorer. Ibland fungerar den ena bäst och ibland den andra.


För rasens dvs Homo Sapiens överlevnad har individerna olika egenskaper vilket gör att situationen att samtliga individer använder den ena eller andra strategin vid ett och samma tillfälle är osannolik. Ibland dör hälften medan den andra hälften överlever pga att just då var den ena strategin den rätta.

Som tur är (eller otur) för Sverige så är den kollektiva stressnivån just nu mer markant i maktelit och mediaelit i storstäderna (där stressnivån dessutom är generellt mycket hög).
Motsatsen dvs de som bestämt sig för att inte följa storstadsmedia och sociala media utan lever ett lugnare liv i landsorten nära naturen, i mer harmoni med densamma och årstidsväxlingarna, där karriär och status inte är lika viktigt, bör generellt ha en lägre stressnivå.

Därför börjar utflyttningsnettot från Stockholm öka, särskilt bland barnfamiljerna.  Därför börjar alltfler överge de sociala medierna, särskilt de unga. Därför är Netflix bättre än Public Service.
Därför vill allt färre ge sig in i politiken. Allt för att minska stressnivåerna och öka sin livskvalitet.

Mera flight och mindre fight!

/Trendspaning X

Sanningar och osanningar i miljödebatten

Som vanligt i debattsammanhang är det alltid någon paradigm, gruppering eller vedertagen "sanning" som äger agendan.

För närvarande är detta ganska tydligt i miljödebatten.
Effekten av detta blir dessvärre kontraproduktiv och ställer förr eller senare olika intressen med samma syfte (!) mot varandra.

Fossil energi är förkastlig och bör ersättas med bio-energi? Med den stora mängd energikonsumtion som vi idag har skulle en sådan växling exempelvis ge stora miljökonsekvenser på våra skogar och dess biologiska mångfald.

Vår kött-konsumtion leder till utsläpp av klimatpåverkande metangas. Så är fallet med stora djurfabriker världen över men om vi slutar importera kött och enbart äter svenskt kött skulle köttproduktionen i Sverige kunna öka och hindra igenväxning av hagmarker. Därmed skulle också den biologiska mångfalden öka. Samt naturligtvis transporterna.

Bilar med fossila bränslen ska ersättas med eldrift. Med bibehållet antal fordon med eldrift skulle det ge enorma konsekvenser vid utvinning av ämnen för batteritillverkning, i praktiken gruvdrift i känsliga naturområden. Beräkningar visar på att en elbilsflotta av dagens volym skulle kräva ökad satsning på kärnkraft och kolkraft för att klara energiproduktionen.

Naturvårdsverket bedriver arbete för att minska CO2-utsläpp. Idag eldas mycket stora volymer upp av det plastavfall vi prdoucerar vilket leder till stora CO2-utsläpp. Lösningen enligt Naturvårdsverket är återvinning av plast. Samtidigt har regeringen gett Naturvårdsverket direktiv att motverka spridning av mikroplast. Vilket leder till att produkter även av återvunnen plast inte ska gynnas  och därmed minskad efterfrågan av återvunnen plastråvara. Den kvarvarande lösningen utifrån mikroplastperspektivet blir således att elda upp plasten för att minska risken för spridning.

Ett nytt bostadsområde i Stockholm framställs som miljövänligt och klimatsmart. Till största delen ska dock husen byggas i betong vilket är en av de största CO2-källorna. Cementfabriken i Slite, Gotland är en av de tre största utsläppskällorna i Sverige.

Nya T-centralen / Centralen i Stockholm.
Enorma mängder betong används som tar bort
klimateffekten för kollektivtrafiken.

Nya digitala lösningar ersätter mer energikrävande företeelser. Näthandel minskar resor till och från butikerna. Vilket inte alls stämmer, utan direkt tvärtom. Varuleveranserna från Amazon m.fl. har visat sig korka igen trafiken i storstadsområdena och lett till ökad trafik och därmed utsläpp. Filnedladdningar, streamingtjänster kräver stora energislukande datahallar framförallt pga kylningen.

Stadsmänniskan har ansetts vara mindre miljöpåverkande än landsortsbefolkningen eftersom de senare är mer beroende av bilresor. Tyvärr flyger stockholmarna avsevärt mer än lantisarna. I snitt 2,4 flygresor per år och invånare. Lika mycket utsläpp som all fordonstrafik i Stockholmsområdet. Subventionerade elcyklar (vilket ökar elförbrukningen) blir då knappast en lösning. Utbyggnad av kollektivtrafiken kräver också enorma mängder betong. 1-0 till lantisarna m a o. Särskilt om de eldar med ved, stannar hemma på semestern och odlar sin egen potatis.

Trenden? På sikt kommer all konsumtion minska; energi, mat, prylar, resor. Att alltmer kommer att produceras lokalt. Att våra levnadsvanor alltmer anpassas utifrån årstiderna.


/Trendpaning X