Unga odlar nätverk

Den äldre generationen som var med och byggde upp den svenska modellen, trygghetssamhället m.m. hade idén om att samhället skulle utgöra det ultimata skyddsnätet vilket det också gjort under många år. De unga generationerna som växt upp under en tid då svenska modellen börjat vittra sönder har en helt annan syn. Ugdomsarbetslöshet, resursknapphet i skolan m.m. har bidragit till helt andra värderingar. De unga ser istället det egna kontaktnätet som det mest värdefulla skyddsnätet. Att få ett jobb som 20-åring idag är nästan omöjligt utan kontakter.

Att hålla kontakten med de man känner blir viktigare. I takt med att roffarsamhället ökat de senaste åren, inte minst pådrivet av de äldre och etablerade generationerna, blir det också viktigare att ha social kontroll på de man umgås med. Vare sig det är privat eller affärsmässigt. Exempelvis har den äldre generationen hellre gjort affärer med de "fina" leverantörerna i Stockholm och ratat de lokala leverantörerna. De unga gör nu precis tvärtom just för att de prioriterar sitt nätverk. Å andra sidan har de heller inga problem att utöka och hantera ett avsevärt större nätverk än äldre generationer. De unga odlar sitt nätverk med hjälp av ny teknik; sms, blogg, chat, mail m.m. Enkelt att höra av sig till alla kompisar vare sig de går på Handels eller är arbetslösa. En 40- eller 50-talist som letar efter en gammal klasskompis lyckas knappast finna honom eller henne. För länge sedan avflyttad, bytt efternamn och jobb m.m gör det omöjligt. Den yngre generationen är inte knuten till en fast geografisk eller fysisk punkt. Mobilnummret och mailadressen följer dem över hela världen.

Gängse uppfattningar ute

Svensken har under årens lopp blivit rekommenderad av Konsumentverket eller Socialstyrelsen om vilken brödrost som är bäst och hur många brödskivor vi ska äta per dag. Motreaktionen kommer. De gängse uppfattningarna blir passé och individuella självständiga val blir trendiga.

På 60-talet var man antingen sune eller mods. I dagens skolor finns alla möjliga stilar, viktigast är att man finner sin egen stil.

Fler exempel:
Den brasilianske författaren Paul Coelho har uppnått världsrykte med stora försäljningsvolymer som följd. De etablerade litteraturkritikerna sågar honom dock kategoriskt.

Den nybyggda stadsdelen Jakriborg i Malmö som byggts i gammal hansastads-stil är enormt populär bland hyresgäster och har även blivit ett turistmål. Husen är ritade av bröderna Jan och Krister Berggren som inte är arkitekter, bara vanliga byggare. De etablerade arkitekterna sågar naturligtvis det hela som enormt fult och ifrågasätter hur de ens fått tillstånd till en så osmaklig byggnadsstil. (Spåren efter de etablerade arkitekterna ser vi däremot bland annat i 60- och 70-talens miljonprogram men det är en väl begravd sanning som ingen längre vill kännas vid.)

Dansbandet Torgny Melins som gjorde covers på Teddybears låtar blev helt plötsligt och väldigt snabbt inne. Det gillade naturligtvis inte de etablerade musikkritikerna. Men publiken gillade det och CDn sålde väldigt bra.

Fler nyanser i energidebatten, men nu gäller det vår livsstil!

Första vågen i CO2-debatten börjar ebba ut och mer fakta börjar dyka upp. Etanol ses inte längre som alenarådande alternativ, satsning på värmepumpar visar sig öka CO2-utsläppen. Ett enda energislag kan inte ersätta oljan osv.
Debatten och media-uppmärksamheten kring CO2 får anses typisk för vad som händer i första skedet när en fråga blir het i media och rubrikerna sköljer över oss.
Först i andra skedet brukar vi få reda på hur det egentligen hänger ihop.
Den som kommer ihåg energikrisen på 70-talet kanske också kommer ihåg att folk började hamstra det mesta som var gjort av plast. Den typen av effekt har vi inte sett. Ännu.
Istället ser vi än så länge få tecken inom människors konsumtionsvanor. Resandet minskar inte. Villa-tidningarna är fulla av annonser om uppvärmda utomhuspooler. Trädgårdsbeslysning! Badrum med energislukande spa-badkar! Allt stick i stäv med alla prognoser om kommande energisituation.
Logik är en ingrediens som ofta saknas i trendutveckling. Särskilt om det gäller våra levnadsvanor. Istället är vi för närvarande inne i en förnekande fas alternativt att vi rationaliserar lösningen. Det hela ska lösas med teknik och därför behöver vi inte ändra vår livsstil. De forskare och experter som räknat på den ekvationen har dock ännu inte kommit till tals.

En tröst är i alla fall att stadsjeeparna är på tillbakagång. Helt ute just nu.

Dansbandstrend?

En liten men ändock noterbar trend; dansband. Osannolikt??
Först var det TV-serien Leende guldbruna ögon som handlade om dansbandet Lennartz. Nu har också dokusåpan om Torgny Melins startat i TV4.
Kan något som totalt räknats ut som heltöntigt återigen bli supertrendigt igen? Visst är det så. Trend och antitrend. Ju mer tydligt någonting uppenbarar sig desto mer svänger pendeln så småningom åt andra hållet. Torgny Melins på Hultsfredsfestivalen, Lennartz dansband som bestod av invandrare; i båda fallen en osannolik kombination av motsatser som antingen slår eller blir en flopp. Till detta har sedan har TVs Lets-Dancesatsning kommit vilket gjort att färjerederierna nyligen börjat med dansresor. Igen. Svensson kanske har tröttnat på att bara hänga i baren?
Företeelsen i sig är lokal för Sverige och även relativt kortsiktig men det som kan skönjas på längre sikt är en återtagning av den svenska särarten efter många års globalisering inom nöjesbranschen. Den antitrenden ser vi kanske bara början på.

Frankrikes välutbildade emigrerar

4% av Frankrikes befolkning emigrerar årligen. Gruppen välutbildade under 35 år är extremt överrepresenterade bland emigranterna. Orsakerna de anger, är att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden utan kontakter (pappa känner någon), att starta-eget för unga är mycket svårt, att bankerna inte lånar ut riskkapital till yngre, att det finns en utbredd smygrasism (fel efternamn ger små chanser trots bra betyg från Frankrikes toppuniversitet). Debatten kring emigrationen har även satt spår i det pågående presidentvalet.
Den grundläggande orsaken anses vara att Frankrikes samhällssystem är i stort behov av reformer; en trögrörlig arbetsmarknad, ett gammaldags hierarkiskt system inom näringsliv och samhälle där den äldre generationen inte släpper ifrån sig makten, en omfattande regelbyråkrati runt företagande, en omfattande rasism bland etablissemanget.

Ger cykelhjälmslagen fler lagbrytare?

Cykelhjälmslagen som infördes 2005 innebär att barn under 15 år enligt lag ska använda cykelhjälm.
Statistik från andra länder med liknande lagstiftning visar på minskade skallskador.
Eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga kan dock ingen dömas för brott mot lagen.
Statistik på ökad eller minskad användning av cykelhjälm har inte gått att finna men en spaning vid cykelställen utanför en högstadieskola visar inte på någon större laglydnad. Ungdomarna själva anser dessutom att hjälm-användningen drastiskt gick ner när lagen kom.
Frågan är vilka bieffekter lagen får framöver. Vi riskerar en försvagning av lagmoralen hos den aktuella åldersgruppen eftersom signalerna från samhället är otydliga och lätt kan tolkas fel i och med att ett lagbrott inte leder till några påföljder. En tonåring kan då lätt dra slutsatsen att en lag inte är särskilt allvarligt menad från samhällets sida.

Värmepumpsboomen över?

I en allmän strävan att växla till förnyelsebar energi görs flera missbedömningar pga komplicerade sammanhang vad gäller olika energislag. Ofta strävar olika aktörer och politiska krafter mot att finna en enda ultimat ersättning till oljan. Värmepumpar och etanol är de tekniker som hittills varit dominerande i såväl debatten som på marknaden. Forskaren Fredrik Wikström, Karlstads universitet, pekar på att effekten av en satsning på värmepumpstekniken för att ersätta oljan leder till större CO2-utsläpp. Anledningen är att elförbrukningen i och med värmepumpen ökar. Detta leder i sin tur till ökad import av el producerad i kolkraftverk i Danmark och Tyskland.
De komplicerade sammanhang som råder inom energiteknik och CO2 kan framöver leda till fler politiska och marknadsmässiga felbeslut.
Samhället och allmänheten har ännu inte visat förmågan att tillräckligt snabbt ställa om till en hållbar energikonsumtion. Alltför starka krafter verkar än så länge i fel riktning. Inte minst det beteende vi är vana vid. Dock ska man vara medveten om att opinion och debatt snabbt kan svänga mot en mer hållbar utveckling, inte minst i och med generationsväxlingar.