Narcissismen i Sverige

Nya boken ute nu. 

Finns på bokus.com

Universiteten avskaffar sig själva - utan att förstå det själva

Högskolornas och universitetens verksamhet har under århundraden baserats på föreläsningar i en fysisk lokal. Något som nu kan fasas ut med digital teknik.

Corona-krisen har på kort drivit fram kraven på distansundervisning med hjälp digitala verktyg. Dessa erfarenheter leder också till att universitets- och högskoleutbildningen ställs inför stora förändringar. Förändringar som blir svåra att hantera i en trög och allt annat än nytänkande organisatorisk form.

Inte minst krävs genomgripande förändringar för att eliminera de för samhället negativa effekterna av den krisande svenska akademien. I form av bristande kvalitet och oförmåga att bedriva relevant utbildning och forskning som inte längre motsvarar arbetsmarknadens krav och behov.

Forskning alltmer utanför den akademiska världen

En mycket stor del av den forskning som bedrivs idag görs idag utanför den akademiska världen. Och då på kommersiella villkor. COVID-19-vaccinen är ett belysande exempel på detta där alla vacciner utom ett (Astra Zeneca i samarbete med Oxford University) tagits fram hos företag inom läkemedelsindustrin. När det finns en marknad och ett behov finns också incitamentet att bedriva en forskning. Dessutom uppnå resultat så snabbt som möjligt.

Alla forskningsrön kan visserligen inte direkt kopplas till kommersiella möjligheter. Där borde den akademiska världen ha en funktion. Dessvärre ser det dystert ut i Sverige. I förhållande till ex.vis de amerikanska universiteten där bl.a. MIT resp. Stanford är direkt kopplade till teknikföretagen i Boston resp. Silicon Valley. 

Svenska universitet och högskolor i kris

Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning beskriver i en artikel (kvartal.se 2020-12-09) hur den svenska universitetsvärlden är i kris. Det är således inte bara den svenska grundskolan som har stora problem kvalitetsmässigt. 

Sammanfattningsvis beror krisen, enligt hans analys, på att den politiska styrningen av universiteten har uppenbara brister kompetensmässigt. Detta leder i sin tur till att universitetens ledning har en: 

"skadligt stor följsamhet och känslighet för politiska önskemål. Nya dekaner och rektorer säger sig ofta numera t.ex. vilja jobba för ökad jämlikhet, mångfald och god arbetsmiljö. Sällan här man dessa personer måla upp en vision om excellens i forskning och undervisning."

Den stora volymökning som har skett under de senaste årtiondena vad gäller antalet studenter (och antalet universitet och högskolor) har dragit ner kvaliteten på utbildningen varför svenska universitet rasat i internationell ranking under samma årtionden. 

Kunskap är färskvara

Universitetens förmåga att på allt kortare tid leverera den av näringslivet efterfrågade kunskapen ter sig allt långsammare relativt utvecklingstakten i samhället. Inte minst i samband med den tekniska utvecklingen. En 4-årig teknisk universitetsutbildning kommer att uppleva ett antal tekniska paradigmskiften under utbildningens löptid. 

Förutom basala grundkunskaper ex.vis matematiska och fysikaliska grunder har således universiteten svårt att hänga med i utvecklingen och leverera den kunskap som näringslivet och arbetsmarknaden efterfrågar.

Teori utan koppling till verkligheten

Akademisk utbildning har också alltför ensidigt fokus på teoretisk kunskap utan koppling till verkligheten. Det ligger i paritet med att universiteten pga. den inneboende tidsaspekten inte kan hänga med i teknikutvecklingen. 

Därför blir det enklare, och framförallt billigare inom en begränsad budget, att hålla sig till mer generella och statiska teoretiska kunskaper samtidigt som kunskapen om teknikutvecklingen inte går att upprätthålla i tillräcklig omfattning.

Akademins forskning allt mindre användbar

Universitetens forskning blir också av alltmer begränsat värde för näringslivet. Kontakten med näringslivet och vad som efterfrågas fungerar inte. Vissa ansträngningar har gjorts för att förbättra detta men utan nämnvärda resultat. Även här är det bristande kvalitetsfokus som är orsaken samt att de politiska önskemålen styr i helt fel riktning enligt Fredrik Sjöholm. 

Oförmåga till förbättring

Att vi ska se en snabb lösning på universitetens och högskolornas kris är inte att räkna med. Framförallt då det saknas vilja beträffande det mest avgörande; en insikt om problematiken, hos politiken såväl som hos ledning. Det krävs kulturell och ledarskapsmässig förändring internt i det svenska utbildningsväsendet, både inom grundskola och högskola. 

För att åstadkomma detta krävs det politisk handlingskraft med tydliga direktiv till utbildningsväsendet. Att vi kan förvänta oss det ter sig osannolikt inom överskådlig tid. Enligt Fredrik Sjöholm, möts problematiken och utvecklingen i den svenska universitetsvärlden "med ett i bästa fall förstrött intresse."

Fredrik Sjöholm skriver vidare i sin artikel:

"Denna skadliga utveckling har uppmuntrats av samma typ av pedagoger som varit involverade i kvalitetsförsämringen i svensk grund- och gymnasieskola."

Trendspaning:

En mix av spetskompetenser

Eftersom fysisk plats blir alltmer oväsentlig uppstår möjligheten att skapa en mix av de mest intressanta spetskompetenserna och forskningsrönen. Dessa kan således kombineras för att få en utbildning som korresponderar med företagens och arbetsmarknadens krav. Hög kvalitet med spetskompetens i framkant kan därför skapas.  

Till skillnad från universiteten som sitter fast i den fysiska platsen och inte minst i en föråldrad organisation med felaktiga incitament. 

Envägskommunikation lika bra digitalt

Klassiska föreläsningar som mestadels är en envägskommunikation har visat sig kunna genomföras med i stort sett samma resultat digitalt. Det har gett tidsvinster då behovet av resor minskar samt därmed minskad miljöpåverkan.

Fysisk plats oväsentlig

Att inte vara bunden till en viss plats med dyra lokaler ger också stora vinster vad gäller distansundervisning. En föreläsning kan genomföras med avsevärt fler deltagare där den fysiska platsen är oväsentlig. Dvs. fler elever per föreläsare och mindre overheadkostnad.

Kunskap direkt från källan

Den forskning som ligger till grund för en föreläsning kan förmedlas av forskaren direkt istället för att förmedlas (och därmed risk att förvanskas) av personer i andra, tredje eller fjärde led. Studenten kommer direkt till källan för den kunskap som ska förmedlas. Oavsett var forskaren finns - på MIT eller Stanford.

Företagens möjlighet

För företagen finns det också en möjlighet att som utbildare förmedla den spetskunskap de besitter. Att det finns enorma kompetensmässiga resurser i företag som ligger i framkant är utom allt tvivel. Företagets kunskaper kan ses som en företagshemlighet men det kan också vara ett konkurrensmedel att berätta det för omvärlden. Transparens blir alltmer ett konkurrensmedel.

Rekryteringsbas per automatik

Det leder också till att företagen kan marknadsföra sig till en målgrupp som är attraktiv: de framtida medarbetarna. Att varumärke och marknadens kännedom om spetskunskap är avgörande för ett företags förmåga att rekrytera de bästa medarbetarna. Ett starkt varumärke värderas oftast högre än lönenivåer och lokaliseringsort vid jobbsökande.

Utbildnings-samordnare

Allt ovan sammantaget öppnar det upp för en förändrad marknad där nya aktörer kan ta mark från de gamla institutionerna och framförallt se till att förse arbetsmarknaden med vad den efterfrågar.

Genom att kombinera olika spetskompetenser, ge utbildningen mer precision och skräddarsy den utifrån marknadens krav kan också effektiviteten öka. Tidsaspekten, kvalitet och kunskapshöjd samt anställningsgraden efter avslutat utbildning blir mätbara konkurrensmedel. 

/Trendspaning X

Fördelar med distansarbete

Många har i o m Corona börjat arbeta på distans. Dvs de som normalt utför arbetsuppgifter framför datorn och via telefon. Tidsödande resor till och från en fysisk arbetsplats liksom till och från onödiga möten har gett stora tidsvinster för den enskilde såväl som miljövinster.

Vissa nackdelar också naturligtvis men här kommer några klara fördelar (förutom ovanstående) som kräver nytänkande i ledarskapet och hur organisationerna är riggade. Oftast troligen till det bättre.

Verbal förmåga blir inte dominerande. De introverta och de mer tystlåtna får bättre verktyg att göra sig "hörda". Eller snarare sedda. De som har god verbal förmåga brukar generellt ha sämre förmåga att uttrycka sig i skrift och tvärtom. En bristande förmåga kompenseras ofta med en annan förmåga. 

Fysisk kontakt leder inte bara till positiv social interaktion. I många fall dess motsats. Dessutom en hel del tidsslöseri som inte ens märks även vid fysisk närvaro. Mobiltelefoner och internet tar mycket tid även på plats. Meningslösa eller långdragna möten likaså.

För att tydliggöra vad som ska göras och att det blir gjort måste den moderna organisationen fokusera mer på resultat än på processer, detaljstyrning och övervakning.

Det leder till ett paradigmskifte vad gäller ledarskapet - från processstyrning till resultatstyrning.

Effektivitet

Fokus för ledarskapet måste ändras från att följa rutiner och processer dvs. fokus på process-styrning till att åstadkomma resultat. Därför blir ledarskapets förmåga att resultatstyra verksamheten avgörande. Det kommer också att minska en organisations bristande effektivitet med avseende på meningslösa arbetsuppgifter och sk. funktionell dumhet (Mats Alvesson, André Spicer, "Dumhetsparadoxen").

Faktiska resultat blir mer tydliga. Siffror och text, statistik och "avbockning" av genomförda arbetsuppgifter, mätning av resultat kommer att dominera över "korridor-lobbying".

Resultat-styrning kräver också nyckeltal som sedan behöver användas vidare i ledningen av organisationen i stort.

Konkreta faktabaserade resultat blir grogrunden till nytt fokus på vad organisationen faktiskt ska åstadkomma. Relevanta nyckeltal blir en nödvändighet ävensom att dessa måste vara dynamiska och kunna förändras över tid beroende på vad som ska åstadkommas. Det gäller både nyckeltal beträffande kund/målgrupp såväl som interna processer och förändringsarbete.

Antalet meningslösa möten där fler deltagare än nödvändigt är med minskar. Dels tiden det tar att transportera sig till möte och dels den tid som själva mötet tar där flera deltagare inte har någon nytta av vad som avhandlas på mötet.

Beslut kan tas snabbare genom att använda digitala verktyg. Medarbetares åsikter i en fråga innan beslut tas kan enklare inhämtas digitalt.

Överlag kan faktabaserade beslut bli fler jmf. med alltför många känslomässiga sådana. 

Forskning har visat på att de allra flesta beslut i en organisation bygger på känslomässiga underlag.

Fokus på digital faktabaserad information istället för muntlig sådan från de med bäst utvecklad verbal förmåga ger bättre beslutsunderlag. Förutsatt att dessa underlag är baserade på relevanta nyckeltal.

Information - enklare sökning

När ledarskapet har fokuserat på information och kommunikation via fysiska möte har digital information mer eller mindre begravts utan att medarbetare tar del av den. Policy-dokument, rutinbeskrivningar, resultatrapportering begravs i de digitala arkiven.

Genom mer distansarbete krävs att information tillgängliggörs på ett bättre sätt. Nya digitala verktyg behöver användas för att "sålla ut" den information som krävs för varje medarbetare. Bättre struktur på lagrad information krävs när nya verktyg för att finna rätt information behöver införas i organisationen.

Idag är det avsevärt lättare att söka efter information på internet än att finna intern information.

Även en enkel sökning av information dvs. ställa en fråga på en intern chatfunktion gör sökningen enklare jmf. med att fysiskt springa runt och försöka finna svar på en fråga eller inhämta någon form av information.

Delaktighet

Att göra varje medarbetare synlig och därmed öka delaktighet och engagemang i verksamheten kan med digitala verktyg göras enklare och mer systematiskt. En emoji eller ett kort textmeddelande, eller gruppvisa förfrågningar, enkäter m.m. blir enklare och snabbare än att kalla till möten där de med mest verbal förmåga tar mest plats.

De introvertas renässans

Genom digitala lösningar där textbaserad kommunikation / information används får de introverta också fler möjligheter och tillfällen att göra sig hörda.

De som gör jobbet men inte syns får därmed en renässans eftersom den fysiska gruppdynamiska såväl som verbala förmågan minskar i betydelse. 

Psykosocial arbetsmiljö

Det minskar också betydelsen (och dess nackdelar) av det i samhället fn. dominerande narcissistiska beteendet (baserat på individualismen). Här finns dock en passus då digitala medier (läs sociala medier) drivit på narcissismens utveckling som norm vad gäller beteendet. I en organisation blir det dock enklare att styra ex.vis samtalstoner mm. då skrivna ord är lättare att bevisa jmf. med verbala kränkningar under fikarasten. Mer transparens med andra ord.

Förändring i de informella maktstrukturerna

Fysiska möten och interagering mellan människor kräver sin kompetens. En kompetens som är olika beroende på förmågor. Det innebär att de som tillförskaffat sig informell makt (hegemoni) i den existerande fysiska miljön kan förlora sin makt till förmån för de som har bättre förmåga att kommunicera via text samt bättre kan hantera digitala verktyg.

Konklusion

• Resultatstyrning istället för process-styrning.

• Den som "gör jobbet" uppmärksammas mer än den som "tar plats i rummet".

• Förändring i de informella maktstrukturerna.

• Möjlighet till mer systematik i ledarskapet genom digitala verktyg.

• Möjlighet till bättre mätning av resultat. Vilket kräver relevanta nyckeltal.

• Digital kommunikation och information ger möjlighet till bättre beslut.

/Trendspaning X

Post Corona #15  - 2021 

Detta inlägg publicerades första gången i NWT 18 dec 2020 

nwt.se

Hur kommer samhället att förändras efter Corona? Stora förändringar eller går vi tillbaka till bussiness-as-usual? Här kommer en kort trendspaning kring "Post-Corona".
En kris, oavsett orsak, skakar om samhällets maktstrukturer, inte alltid den starkaste som överlever, oftare den som lättast anpassar sig.

Corona-krisen skiljer sig från en ekonomisk kris, eftersom den är mer personligt inriktad. Alla kan bli bli sjuka och dö. Krisen är också avhängig av att var och en beter sig ansvarsfullt. Troligen dröjer det innan handhälsningar och kramar blir OK igen, särskilt med perifera bekanta. Distanshållning blir en vana, alla är potentiella smittobärare av nästa virus.

I arbetslivet har vi har lärt oss bli mer digitala. Fördelarna, mindre resande och färre fysiska möten lär bestå. Mer nyttigt arbete och mindre onyttiga möten.

En trend under många år kommer att rasa ihop - individualismen. Utvecklad som en konsekvens av tre ingredienser: ökat välstånd, sociala media, och import av trender från USA, individualismens högborg.
Identitetspolitiken är i sin tur en konsekvens av individualismen där "jaget" är centralt. En gruppering hävdar sin offerroll, rättigheter och krav på positiv särbehandling. Inte bara lika villkor utan även lika utfall. Individualismen ersätts nu av kollektivismen. Överlevnad kräver att vi som grupp samarbetar, inte att var och en tar för sig och kräver fördelar på andras bekostnad.

Folkhälsomyndighetens Corona-statistik per kön lär också ta död på genuspolitikens tes om att kön är en social konstruktion. Statliga projektpengar som flödat in i identitetspolitiken flyttas till samhällsnyttiga behov när Corona-notan ska betalas. 

Kollektiv nytta fasar ut det polariserade, aggressiva debattklimatet. Aggressivitet från etablerade aktörer visar bara att de känner sig hotade. Medie-konsumenten har tröttnat på mediadrev i storstadspress och social media. Det är också en direkt orsak till politikens oförmåga att skapa verkstad. Ordkriget på Twitter ägnas mer energi än att driva igenom beslut om förändringar. Politisk pajkastning ersätts av resonemang och handlingskraft för att lösa samhällsproblem. Det kommer att kräva andra aktörer än dagens, både inom storstadsmedia och politik.

Nationalismen får en renässans i EU-förespråkande Sverige. Regeringens presskonferens med svenska flaggor i bakgrunden och flagg-pins var ett tydligt tecken.

De gigantiska EU-stöden till de värst Coronandrabbade länderna, framförallt Italien, kommer att skapa konflikter. Förmögenheten per capita i Italien är en av de allra högsta i EU, 125 000 euro per capita. Sveriges och Tysklands motsvarande siffra ligger på ca 45 000 euro per capita. Debatten pågår i Tyskland men ännu inte i Sverige. De fattiga svenskarna och tyskarna ska alltså ge till de rika italienarna. De nordiska länderna och Nederländerna fick vika sig för en svällande EU-budget. Spänningarna mellan Öst- och Västeuropa ökar också stadigt. Räkna med eskalerande konflikter när EU:s Corona-nota ska betalas.

Influencers som tjänar miljoner på "likes" nedgraderas i ljuset av de nya hjältarna; underbetalda undersköterskor och vårdbiträden som riskerar sin hälsa i underbemannad dåligt organiserad verksamhet.
Att ägna dagen åt Instagram-inlägg, skapa Twittermobbar eller som högavlönad tjänsteman ägna sig åt "samverkan" och "värdegrundsarbete" blir värdelöst.

Den som skapar konkret nytta vinner över den som sysslar med flummig kvasiverksamhet utan samhällsnytta.

/Trendspaning X

Demografisk fakta kontra mediabild

Att media ofta ger en annan bild än den som är faktabelagd är vi tyvärr vana vid. 

Ämnet i detta inlägg är demografi dvs. befolkningsutveckling i antal och ålder. Vi har fått till oss att jorden befolkning ökar i allt starkare takt och att vi står inför en framtida befolkningsexplosion. Och att jordens resurser därmed inte kommer att räcka framöver.

Fakta är att befolkningstillväxten minskar. På grund av att i alltfler länder minskar antalet födda barn per familj i takt med ökat välstånd och allt mindre barnadödlighet dvs man behöver inte gardera sig i lika stor utsträckning för att många barn dör innan de nått vuxen ålder. 

Historiskt har antalet barn per kvinna (som födde barn) varit 6 barn och medellivslängd på 30 år. 

Det är bara några få generationer sedan även en svensk normalfamilj bestod av 5-6-7 barn. Idag är antalet barn per familj nere på 1,9 barn i Sverige. Och en medellivslängd på 72 år.

Fakta är att samma utveckling sker nu i en rad länder världen över. I Bangladesh är motsvarande siffra exempelvis 2.0 (antal barn per kvinna som fött barn). 

Fakta är att ökningstakten för jordens befolkning har halverats under de senaste 50 åren. Från 2% till nuvarande 1%. Bedömningen enligt demografisk forskning är att ökningstakten fortsatt minskar. På sikt kan således jordens befolkningen minska.

Anledningen till att jordens befolkningstal för närvarande är den allra högsta är istället att vi är i en brytningstid där alltfler länder går från fattiga till rika länder. Medelåldern ökar i takt med ökat välstånd  samtidigt som antalet barn per familj ännu inte gått ner.

Befolkningsökningen är också en avgörande orsak till miljöförstöring och tärande på jordens resurser.

Hur pass mycket vi tär på jordens resurser påverkas också av ökat välstånd. Både för och emot. 

På lång sikt skulle säkerligen en minskad befolkning också minska miljöpåverkan. 

Men en ytterligare effekt kan också vara att medvetenheten om skadlig miljöpåverkan ökar med höjd utbildningsnivå i länder som hittills förstört sin miljö för att förse västvärlden med varor för överkonsumtion. Det inhemska motståndet från en lokal miljöopinion skulle exempelvis kunna minska palmoljeodlingar och skövling av regnskogar. Vi ser liknande scenarier i bl.a de afrikanska nationalparkerna där befolkningen ser kopplingen mellan djur- och naturskydd och därmed bättre levnadsvillkor och större intäkter från turism.

 

Ökat välstånd och därmed ökad utbildningsnivå leder m a o till mindre risk för rika länders utsugning av de fattiga länderna, eller snarare de f.d. fattiga länderna.

/Trendspaning X

Paradigmskiften

Att använda teorin om Paradigmskiften är effektivt när det gäller att upptäcka trender som är på gång eller som kan förväntas dyka upp.

Här ett utdrag ur Wikipedia som förklarar termen:

"Paradigm är en term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn (1922 - 1996)för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat:

·       vilka frågor som skall ställas och inte ställas

·       vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas)

·       hur experiment skall utföras

 

När det inom ett paradigm har uppstått en kritisk massa avvikelser från det normala kan en vetenskaplig revolution ske, ett paradigmskifte."

 

Även om de allra flesta trenderna är allt annat än vetenskapliga revolutioner så finns det ändå relativt gott om sådana. Förutom att gamla "sanningar" faller i och med ett paradigmskifte, stökar ett paradigmskifte till det ordentligt i samhällets maktstrukturer. Och därmed också de ekonomiska strukturerna.

 

Alltifrån teknik till mer teoretiska och filosofiska områden. Från analogt till digitalt. Från barnaga till curlingföräldrar. För att ta några konkreta exempel.

För att tidigt finna tecken på paradigmskiften finns det några grundläggande förhållningssätt.

 

Först och främst att inte vara i någon form av beroendeställning till rådande paradigm. Det kan vara beroende utifrån makt, ekonomi eller personlig prestige. Förändringar ses då som ett hot och ignoreras gärna genom bortföklaringar. 

När konsensus råder kring en "sanning" dvs det finns bara ett perspektiv på en företeelse, teori, eller "fakta" är det läge att börja leta efter motsatserna. Där kan kommande paradigmskiften hittas. Sverige är världsledande i disciplinen konsensus.

 

När en paradigm fallit ersätts den av en annan. Det finns då också en tendens till att en paradigm åt det mer extrema hållet ersätts med en paradigm åt det motsatta extrema hållet. Vitt blir svart, vitt blir sällan ljusgrått.

Att sitta bekvämt i en maktposition gör att vi ignorerar skeenden som kan hota den egna makten. 

Makt ger pengar, personlig prestige och allmänt välbefinnande men som ganska snabbt utvecklas till en bedräglig känsla av odödlighet och i värsta fall en grandios självbild. 

Vi blir fat-and-happy.

Fastnar i maktstrukturer gör dessutom särskilt den som hela tiden söker bekräftelse och gillande.

Det gör att exempelvis politiker är sämst i klassen beträffande trendspaning. Ju mer makt desto mindre förmåga att snappa upp långsiktiga signaler i omvärlden. 

När ett paradigmskifte börjar inträffa uppstår ett sk "Liminal Moment". Det präglas av stor oro bland de som känner sin ställning, prestige eller trygghet hotad. Det kan vara på individnivå men även på en mera kollektiv samhällsnivå där gamla strukturer börjar rasa ihop men ännu inte ersatts av nya strukturer. Vilket ger en ökad aggressivitet som kan utmynna i ren härskarteknik. Politiken stiftar exempelvis fler lagar och ropar på förbud. 

Maktstrukturerna börjar krackelera, de flesta klamrar sig fast, medan de med bättre utvecklad överlevnadsinstinkt redan hoppat av i ett tidigt stadium. De senare är för det mesta ganska få.

"The Liminal Moment"

"It means a moment when things are betwixt and between, when old structures have broken down and new ones have not yet been created. Historically, these times of change are the times of greatest cultural creativity, everything is infused with new meanings."

Shirley Turkle, Professor i Sociologi, MIT Boston, USA

 

Paradigmskiften med stökiga Liminal Moments kan verka destruktiva men utan dem hade troligen Homo Sapiens varit kvar på stenåldersnivå.

/Trendspaning X

Sveriges feministiska regering

 Statsbesök med olika framtoning ... och resultat

1. Svenska beslöjade feministiska ministrar på officiellt besök i Saudi-Arabien:

2. Ivanka Trump på besök hos kung Salman bin Abdulaziz al-Saud, Saudi-Arabien. Med anledning av Ivanka Trumps inititativ till en fond inrättad av Världsbanken för kvinnligt entreprenörskap där Saudi-Arabien och Förenade Arab-emiraten donerat 100 miljoner dollar.

Vari ligger trenden i detta?

Politik har mer blivit en "bransch" att göra karriär i. De höga lönerna och de skattefria ersättningarna som EU-politikerna får, gjorde att politik på riksnivå blev en språngbräda till Bryssel och de stora pengarna. Folkomröstningen om Sveriges medlemsskap i EU 1994 visade tydligt på det då riksdagens ledamöter var allt annat än representativa för folk-opinionen.

Därför har ideologi fått stryka på foten. Viktigare att hålla sig kvar i sin position. Åsikterna som hävdas ena stunden ändra till det motsatta när det passar bättre för den egna karriären och maktspelet politikerna emellan. Därför hamnar politiska epitet i genren plakatpolitik, dvs. det som trendar kortsiktigt. Påståenden som en "feministisk regering" eller en "humanitär stormakt" hamnar därför långt bortom trovärdigheten.

Om Sverige faktiskt hade haft en feministisk regering värd namnet hade kanske inte regeringens ministrar sett ut och agerat som de gjorde när de med svansen mellan benen (se bild ovan) besökte Saudi-Arabien. Meningarna om familjen Trumps görande och låtande går naturligtvis isär men det är kontrasten bilderna emellan som är det intressanta (dock med en passus att Sverige är en lilleputt jämfört med USA på den världspolitiska kartan). Vem utstrålar pondus på de båda bilderna? Ivanka Trump utan slöja eller de svenska feministerna med? 

Och det viktigaste; vem gjorde mest för jämställdheten? 

/Trendspaning X