Konsumentens makt är stor - boostad av sociala media

I början av 2014 kunde vi läsa om hur de svenska grisbönderna var tvungna att dumpa sitt kött ut på den europeiska marknaden då priskonkurrensen från bl.a. Danmark gjorde deras kött osäljbart i Sverige. Någon månad senare kunde vi läsa att det råder brist på ekologiskt griskött i Sverige.

För få ekologiska grisbönder anges vara orsaken men sannolikt även en stor slakterikoncern (Scan) som inte har förmågan att följa med marknadens krav. Detta kombinerat med dagligvaruhandeln som trots konsumenttrenderna kör på billigaste pris dvs. importerat kött, samt restaurangrossisterna som prioriterar ekonomi långt före kvalitet och etik.

Vad hände mellan dumpning på export och brist?

Jo, bland annat, ett antal artiklar publicerades om de danska och tyska grisarnas eländiga liv och det asburda i att den svenska hårda lagstiftningen fördyrar svenskt kött men att kanalerna ut mot konsument kör på pris och inte på den kvalitet som efterfrågas.

Debatt och reportage i media driver på debatten i världens tredje största "nation" dvs Facebook samt övriga sociala media såsom Twitter m.fl.

Konsumenten makt har tidigare inksrönkt sig till att inte köpa i butiken. Ofta har det varit de mest upplysta och mest aktiva inom vissa frågor som kunnat påverka om än i liten omfattning. Nu blir en räckvidden för spontant uppkomna "Kampanjer" på de sociala medierna en kraft at räkna med. Dessutom med en snabbhet i genomslahskraft som inte varit möjlig tidigare.

Brist på ekologiskt kött (Sveriges Radio)

/Trendspaning X

Oligopolet i dagligvaruhandeln bryts?

Oligopol öppet 8 - 22

Monopol är sällan bra förutom för den aktör som sitter på monopolet. Oftast har det i Sveriges historia varit (och är) en statlig aktör. Då finns det oftast ett allmännyttigt syfte med det hela vilket ändå reglerar det hela någorlunda till folkets bästa. Systembolaget är ett av de få kvarvarande monopolen, om än under press från EUs lagstiftning där de än så länge (!) lever på ett undantag. Avregleringen av diverse samhällsnyttig infrastruktur har varit mer eller mindre lyckad. 

Tågtrafiken lider fortfarande av att det statliga monopolet inte lyckats ersättas av ett fungerande konkurrensutsatt system. Det förra fungerade inte bra men marknadskrafterna i det nya systemet har per automatik inte gjort det bättre, snarare klart sämre.

Det som dock är värre än monopol är oligopol, dvs ett fåtal stora aktörer som delat upp marknaden mellan sig, som ofta har under bordet-överenskommelser mellan sig så att fred kan råda på marknaden. Även om det inte förekommer faktiska kontakter mellan de olika aktörerna brukar det uppstå en outtalad konsensus; så länge alla (oftast tre) håller sig inom vedertagna ramar, inte sticker ut alltför mycket så råder fred och alla tjänar pengar.

Dagligvaruhandeln är en av de tydligaste branscherna som är i en form av oligopol där de tre stora; Axfood, ICA och Coop dominerar marknaden. När tyska Lidl och danska Netto dök upp i Sverige startades direkt lobbyverksamhet i media och inte minst i kommunerna för att förhindra att de ex.vis fick förvärva lämplig tomtmark. Det misslyckades dock och de tre stora blottade sig rejält. Lidl och Netto har en lågprisprofil men Lidl börjar alltmer sälja på kvalitet samt mer och mer svenskproducerade varor. Tysk systematik och ordning & reda ger också förmågan att anpassa sig till en marknad och fylla oupptäckta "hål" i marknaden. I och med att vi som konsumenter storhandlar mer sällan och småhandlar oftare passar också de mindre Lidl- och Nettobutikerna "på vägen hem" bättre de ändrade konsumtionsvanorna. Eftersom besninmackarna läggs ner och tar bort alltmer dagligvaror ur sortimentet finns också en möjlighet för dessa nya aktörer.

Bergendahls vill spöa Coop och Axfood

Men.. nu tar den starkt uppseglande konkurrenten till de tre stora, Bergendahls, upp kampen på den svenska oligopolmarknaden. De spelar på ungefär samma planhalva ur koncepthänseende och och storleksmässigt. De kan därför bli en farlig konkurrent. Prismässigt är det mesta i botten inom branschen och konsumenten (förutom PROs out-of-date-undersökningar) efterfrågar inte längre lägre priser utan högre kvalitet, mer närproducerat samt mer hälsosam och ekologisk mat. Frågan är vem eller vilka som kommer att fylla det behovet som de tre stora inte brytt sig om att göra, mer än de slumpvisa halvhjärtade satsningar vi hittills sett?

/Trendspaning X

Produktionen flyttar tillbaka

Att flytta produktionen till länder med lägre kostnad för arbetskraft var på modet under många år. Även om strömmen av arbetstillällen ut ur Sverige mattats av för ett antal år sen är nu trenden helt tydlig och kvantitativ mätbar. Signalerna har funnits länge men mätbara och statistiskt säkerställda först nu det senaste året.

Automatisering ger jobb tillbaka till Sverige.

Samma trend finns i övriga högkostnadsländer, även när det gäller produktion av prispressade konsumentvaror. I och med kortare serier, snabbare förändringar på marknaden och allt kräsnare kunder och konsumenter blir tillverkningskostnaden allt mindre betydelsefull. Detta tillsammans med en högre automationsgrad och allt högre lönekostnader även i låglöneländerna, speciellt Kina, gör att många företag flyttar tillbaka sin produktion. Adidas står i begrepp att flytta delar av produktionen tillbaka från Bangladesh och Vietnam till Tyskland.
I USA beräknas den inhemska produktionskostnaden vara på samma nivå som Kinas år 2016.
Kinas ökade lönekostnader tillsammans med deras lägre effektivitet, ökade kostnader för logistik m.m. gör att gapet försvinner.

Länk: Färre jobb lämnar Sverige

/Trendspaning X

Urbanisering - en myt

Inte riktigt sant längre.

Under ett antal år har framtidsscenarion handlat om en stadigt ökande urbanisering i Sverige. Ser man på statistiken utan att analysera den kan vi konstatera att Stockholms, Göteborgs och Malmös folkmängd ökat under många år. Att det beror på en urbaniseringstrend dvs att folk flyttar från glesbygd till storstad, är däremot inte självklart.
Orsaken till ökningen är snarare att medelåldern är lägre i storstäderna än i landsorten. Att yngre männniskor sannolikt skaffar fler barn än pensionärer i glesbygd är väl ganska säkert. Dessutom är andelen invandrare större i de stora städerna. Av kulturella skäl skaffar de fler barn än svenskarna. Plus att majoriteten av den invandring som sker består av storstadsmänniskor, inte fattiga bergsbönder.

http://www.dn.se/ekonomi/nu-flyttar-fler-till-an-fran-glesbygden/

Samma trend kan vi se i USA. Flyttlassen går nu från Los Angeles och New York till mer glest befolkade stater. Big City Life är komplicerat, dyrt och ger ofta långa pendlingsavstånd, åtminstone i timmar räknat. Texas och North Dakota är de tydligaste exemplen på stater som har ett positivt inflyttningsnetto.  North Dakota har en oljeboom som ger många arbetstillfällen. Texas har noll i inkomstskatt och i övrigt ett helt annat kostnadsläge än New York. För en ruffig 20 kvm lägenhet i NY får man en modern villa i Texas. Entreprenörskapet frodas också där.

Generellt ser vi en andra grön våg (den första på 70-talet) driven av en hållbarhetstrend där vi vill leva närmare naturen och kunna skapa oss en mer hållbar och mindre hektisk livsstil.

/Trendspaning X

Vad är mest miljövänligt?

Miljövänligt alternativ?

Vad som är miljövänligt eller inte finns det ofta bestämda åsikter om. Kanske lite FÖR bestämda åsikter. Är det så att en elbil (laddhybrid) är mer miljövänlig än en bensinbil? Ja självklart ..på sätt och vis...men det är mer komplicerat än så. Om vi relativt snabbt med hjälp av statliga subventioner m.m. byter ut alla bilar till laddhybrider ger själva tillverkningen av elbilarna större miljöpåverkan än vad vi inom överskådlig tid vinner på de minskade utsläppen.
En succesiv utfasning av gammal miljöförstörande teknik först när den faller för åldersstrecket, är ibland ett bättre alternativ än en snabb utfasning i förtid av fungerande teknik.

En satsning på höghastighetståg som därmed skulle kunna minska flygtrafiken ger ungefär samma resultat. Att bygga en höghastighetsjärnväg ger större miljöpåverkan än att fortsätta flyga med befintliga plan. Beroende på hur man räknar.

En tysk undersökning gjord av Umwelt Bundesamt (motsvarigheten till Miljödepartementet) visar att olika transportslags utsläpp räknat i CO2 per person och kilometer ger följande siffror:

Personbil     142 gram
Tåg                45 gram
Linjebuss       39 gram

I beräkningen har man alltså tagit med parametern "per person". Det innebär att ett halvtomt tåg ger mer utsläpp per person än en fullsatt buss. Busstrafiken verkar alltså ha lyckats planera sina turer bättre.

Tåg är alltså inte självklart ett miljövänligt alternativ. Lägger man till miljöpåverkan av byggandet av en järnväg blir siffrorna som sagt ännu sämre.
Sedan kan man ifrågasätta hur beräkninganra ska gå till. Är det CO2 som ska ligga till grund för miljöpåverkan. Eller är det andra parametrar som är viktigare i vissa fall?

Det hela är alltså inte helt enkelt. Därför ska man ifrågasätta vissa trender i samhället. Trender som utan närmare undersökning drivs framåt av vedertagna sanningar. Som förr eller senare kanske visar sig felaktiga. För den som vill vara i frontlinjen för att se kommande trender är det m a o en smart strategi att ifrågasätta. Fakta som motbevisar vedertagna sanningar är dessutom ofta lätt tillgängliga men ingen har brytt sig om att leta efter dem.

I slutänden är det ändå ganska givet att ett minskat resande och en minskad konsumtion är det enda alternativet för mänskligheten. Det tvingas vi till i och med att tillgången till billig energi (dvs olja) kommer att minska drastiskt. Förr eller senare.

/Trendspaning X

Babyboom - inte bara statistik

Effekterna på skolan av det tidiga 90-talets babyboom har ebbat ut. Nu är det kris i skolvärlden med allt mindre elevunderlag där både kommunala och privata skolor får stänga igen och dra ner. Trots att det statistisk har varit hur tydligt som helst tas skolorna på sängen i många fall.

Yuppie från 1984 som orsakade babyboomen.

Orsaken till den senaste babyboomen som vi ska vara medvetna om i stort sett är en svensk företeelse, diskuteras sällan. Mer än att det lättvindigt förklaras av ekonomi. Vilket också blir politiskt korrekta argument. Samhället måste se till att det finns resurser för barnomsorg och skola, att det finns arbetstillfällen, annars slutar vi att skaffa barn.
Om ekonomin var förklaringen till babyboomen varför blev det då inte en till under det glada slutet av 90-talet. Då den "nya ekonomin" driven av internet och Jonas Birgersson skulle leda oss in i ett samhälle med konstant utveckling utan konjunktursvängningar. Någon babyboom blev det inte av det.
Rent krasst var orsaken under sent 80-tal till tidigt 90-tal att två generationer skaffade barn samtidigt, både 50- och 60-talisterna. De som var med och skapade det hela, framförallt 50-talisterna vet att förklaringen snarare var den generationen valde att först inte skaffa barn pga en del andra strömningar i samhället. De såg bland annat hur 40-tailsterna skilde sig i stor omfattning. Vilket underlättades av att villkoren för ensamstående kvinnor förbättrades. Hellre ensam än fast i ett hopplöst och tärande äktenskap. Samhällsdebatten präglades under flera år av ganska negativa relationsdiskussioner. Att relationer inte "funkade". Sverige med ett begränst medialandskap gjorde (och gör fortfarande) att debatten blir ganska ensidig. Lägg till detta Yuppie-trenden där normen var att vara framgångrik i karriären, tjäna pengar på börsen och glida runt på Café Opera.

Den biologiska klockan tickade dock och innan det blev försent så var det dags även för 50-talisterna att bilda familj och skaffa barn. Samtidigt med 60-talisterna som inte var med i samma trend.

Sverige. Världens mest sekulariserade land med ett begränsat medialandskap ger ensidiga debatt- och åsiktsströmningar som i sin tur ger tydliga trender, inte minst sociala.
Vad har vi idag i debattklimatet som påverkar oss framöver?

/Trendspaning X

BH av eller på... mode OCH politik!

Kvinnans bröst har av naturliga skäl alltid varit en emotionellt laddad kroppsdel. Under de senaste hundra åren har brösten ofta blivit använd som symbol för olika strömningar i samhället. Alltifrån en ren sexsymbol till fruktbarhetssymbol och nu en slags motsats; en protest mot patriarkatets sexifiering av kvinnokroppen.
Den senaste yttringen är feministrörelsen Femen (femen.org) som använt topless-aktivism för att protestera mot religionens och patriarkatets syn på kvinnan. Med god medial effekt eftersom det i stora delar av världen anses stötande med bara bröst. Och även utan bh under annars heltäckande kläder.
Att kvinnor använder sin kropp för att protestera mot kommersialiseirngen och utnyttjandet av den kan också ses som ett genidrag då det blir ett motdrag med samma vapen. Svårt för ett konservativt etablissemang att värja sig med andra ord.

Trendmässigt så kan det vara intressant att fundera på när och varför brösten ska döljas respektive exponeras. Sverige har dessutom alltid en förmåga att svinga sig mellan extremerna.
Den som kommer ihåg sjuttiotalet minns att tjejerna slängde bh:n som ett tecken på frigjordhet. BH:n sågs som en föråldrad kvarleva från Hollywood-eran under 50-talet där framställningen av kvinnan som sexobjekt "peakade" i och med filmens genomslagskraft. USA:s krigföring i Vietnam byggde upp en opinion mot allt amerikanskt. Amerikansk imperialism blev ett skällsord. I Sverige propagerade Olof Palme i hårda ordalag mot USA:s krigföring. BH:n var en symbol för USA-imperialismen och åkte först av hos de mer radikala grupperna, (vänsterrörelsen, hippiekulturen m.fl.) de som ofta går i frontlinjen. I samband med detta blev också fri sex alltmer ett utbrett fenomen. Kärnfamiljen var passé, storfamilj var den nya livsstilen. Succesivt spred sig dessa värderingar till de allra flesta samhällsklasserna, men då med lite andra argument, bekvämlighet och rena modetrender.

Vad som hände när tjejerna, speciellt i Sverige, under slutet av 80-talet återigen satte på sig BH:n finns det däremot få förklaringar till. Någon direkt logisk sådan är svår att finna. Det blev dessutom modemässigt en återgång till Hollywood-stilen från 50-talet. Push-up igen!

Kanske är den enda förklaringen att efter trend kommer anti-trend. Pendeln svänger, speciellt inom modeindustrin som ju BH:ns av eller på, också styrs av. Nya generationer gör inte som de äldre. Bara för att. Modeindustrin hade ju dessutom på 70-talet tappat försäljningen av en produkt. När tiden var mogen var det naturligtVis av rent kommersiella skäl läge att hårdlansera BH:n som ett modeplagg igen.

Sverige är som sagt extra känslig för trender, framförallt de som kommer från USA. Pga. att underhållningsmedia domineras av USA:producerat innehåll. Dagens 20-åringar har fått sig till livs rejäla doser av amerikanska och konservativa värderingar genom Doctor Phil, Oprah Winfrey och dussintals sitcoms som naturligtvis format värderingarna till viss del. Räkna dock med bakslag i takt med att de kommer att justera sina värderingar rejält utifrån andra intryck i verkliga livet.

/Trendspaning X