Artificiell Intelligens (AI) – Del 2

 AI - Den grundläggande tekniken

I PC:ns barndom lade vi upp ett filträd där vi lagrade våra filer. Det gör vi än i dag i Utforskaren, Finder eller annan filhanterare. När antalet dokument blir många blir det svårare att finna vad man letar efter. Digitaliserade pärmar med register men inte så mycket mer.

Även internet använde pärmregister-tekniken i sin barndom. Den som var med då kommer säkert ihåg portalerna där man kunde leta reda på änessorterade listor på hemsidor. 

Under 1980-talet kom tekniken för s.k. relationsdatabas, SQL-tekniken (Structured Query Language). Istället för att lagra information i separata dokument läggs informationen i en databas där varje ord, fras, siffra (post) ges en identitet som även skapar en relation med andra data i databasen. Med en sökmotor kan ett ord, siffra eller en hel mening användas för att söka fram rätt data. 

Sedan var steget till sökmotorer på internet inte långt, där vi kunde söka i den gigantiska internetdatabasen World Wide Web.

I stort sett alla informationssystem har idag en databas i botten som gör informationen snabbt sökbar och tillgänglig för många olika ändamål. 

Relationsdatabaserna eller liknande teknik är och kommer att vara motorn i AI-system om än i alltmer sofistikerad och utvecklad form.

Runt 2005 började en annan hajp; Big Data. I och med internet fanns det nu möjligt att dela information i avsevärt större mängd än vad som fick plats på den egna servern. Stora datamängder inom ett specifikt ämnesområde kunde analyseras och behandlas.

Sedan kom Cloud Computing i samband med bredbandsutbyggnaden (istället för långsam modemuppkoppling) dvs. IT-systemen gjorde sig bäst uppe i molnet. Avsevärt högre säkerhet, automatiska uppgraderingar, ingen egen server som blir hackad och upplåst mot lösensumma. Det öppnade upp ännu mer för tillgång till stora datamängder (Big Data).

Google, Bing, Explorer, DuckDuckGo är per definition AI-system då de har en logisk intelligens inbyggd i sin funktionalitet. Stavningskontroll och grammatikkontroll i Word, bokföringsförslag i molnbaserade ekonomisystem, Google Translate, de förhatliga och trögfattade Chatbotarna, Blockchain-tekniken som håller reda på Bitcoins och dess ägare; säkrare än de traditionella banksystemen enligt kryptovalutornas förespråkare.

Det som kallas AI idag är en kombination av tekniker som funnits länge; textigenkänning (OCR), biometrisk avläsning (ansikte, fingeravtryck, iris), bildanalys, syntetiskt tal, taligenkänning, 3D-animering….

Tekniker som sedan kan automatiseras (en teknik som döptes till ”Script” redan på 1980-talet).
Det som gjort att utvecklingen inom AI tagit fart är dels avsevärt kraftfullare datorer, bättre programmeringsspråk och allt större datamängder via internet. Datakraft brukar vara den flaskhals som fördröjer teknikutvecklingen. Lättare att skriva mer kod än att ta fram allt snabbare chip.

Kan AI ställa till skada?
Ja, det kan definitivt hända och har också hänt. Men bara indirekt med hjälp av mänsklig dumhet, ondska eller illvillighet. Som all annan teknik. Att AI på egen hand skulle löpa amok och utplåna mänskligheten enligt en del domedagsprofetior är dock helt bortom all sannolikt. Oberoende forskare inom AI-tekniken är helt överens om det. 

Att utplåna mänskligheten är vi tillräckligt skickliga att klara av på egen hand utan AI.

Men skador kan uppstå på samma sätt som en tändsticka vårdslöst använd kan orsaka fatala bränder. 
Ett bra exempel är finanskrisen 2007-2008 där AI-liknande system var en bidragande orsak. 

Det var då som digitala algoritmer för handeln med värdepapper alltmer började användas dvs. robothandel. De s.k. subprime-lånen i kombination med galet övervärderade obligationslån och hedgefonder styrdes indirekt av komplicerade, och visade det sig, svårförutsägbara algoritmer. 

Med en naiv övertro på tekniken kryddad med kollektiv dumhet, slutade det i en kris som det tog finanssystemet (och privatpersoner) flera år att ta sig ur.

Fortsättning i del 3...

/Trendspaning X

Artificiell Intelligens (AI) – Del 1

Vad är en hype?
Det svenska ordet hajp, eller mer förklarande ”överdrivet framfört budskap” eller upphaussning, har varit IT-branschens signum under decennier. Men även finansbranschens när den löpt amok mot samma typ av investeringsobjekt utan eftertanke. 
Att IT-branschens aktörer är de som oftast skapar en hajp beror på branschens snabba teknikutveckling jämfört med de flesta andra teknikområden. Därmed behöver ny teknik säljas in på marknaden innan kunderna ens kommit på att det behöver ha den. En hajp skapar uppmärksamhet och kombineras gärna med någon form av skrämseltaktik dvs. den som inte anammar tekniken blir hopplöst efter i konkurrenskraft.
Gartner Group, ett konsult- och analysföretag inom teknologisektorn, framförallt inom IT publicerar sedan många år sin hajpkurva (Hype Cycle) när en sådan börjar skönjas för en viss teknik.

The 2023 Gartner Hype Cycle identifies 25 must-know emerging technologies designed to help enterprise architecture and technology innovation leaders: 

-         Evaluate the business impact of emerging technologies
-        Examine and explore potentially transformative technologies 
-        Strategize how to benefit from these technologies

These technologies are expected to greatly impact business and society over the next two to 10 years, and will especially enable CIOs and IT leaders to deliver on the promise of digital business transformation.

Källa: gartner.com

Hype-kurvan är en illustration av förhållandet mellan förväntningar på den nya tekniken och tiden det tar att göra den produktiv. 
Att det finns en pågående hajp betr. Artificiell Intelligens (AI) är mer än tydligt. En hajp inom Tech-sektorn brukar med få undantag, om ens något, drivas av kommersiella intressen dvs iscensatta av företag eller andra intressen inom sektorn. Just denna hajp har dessutom en del egenheter som särskiljer den från andra tidigare hajper, både i styrka, genomslag och taktik. Mer om det längre ner.

Den senaste hajp-kurvan från Gartner (2023) enligt ovan visar att AI är i sin linda inom de teknikdiscipliner som Gartner bedömt ingår i begreppet AI och därmed ligger några år framåt i tiden.

Vad är AI?
Fram till 2021 - 2022 fanns en diskussion om vad som menas med begreppet AI och då främst vad I:et står för dvs. vad är intelligens?
Ett IT-system är bra på att hantera logiska data dvs. minnas, jämföra, räkna ut, sortera m.fl. egenskaper som behövs för att det ska kallas intelligent. Men är det bara det som är intelligens?
Diskussionen har i takt med den ökade intensiteten i hajpen alltmer tystnat, troligen eftersom det är en svår fråga och att den inte heller gagnar Tech-företagens syfte.
Vad är intelligens?
Den som genomgått ett intelligenstest i samband med ex.vis rekrytering vet att dessa testar framförallt logisk och språklig förmåga. 
Howard Gardner, professor i psykologi, Harvard Graduate School of Education publicerade 1983 sin bok ”De sju intelligenserna”:

1. Språklig (lingvistisk)
2. Logisk – matematisk
3. Musikalisk
4. Visuell/spatial
5. Kroppslig - kinestetisk
6. Självkännedom
7. Social

Howard Gardner nöjde sig sedermera inte med dessa sju. 1999 gav han ut en ny bok ”Intelligence Reframed: Multiple Intelligences for the 21st Century”. 
I den plussade han på med ytterligare två intelligenser: Existentiell intelligens och Natur-intelligens. Gardner öppnade i boken också en diskussion om en tionde intelligens: Moral.
För att göra alla dessa tio (kanske ännu fler) intelligenser artificiella så har programmerarna av AI-systemen minst sagt en hel del arbete framför sig. Om det ens är möjligt vill säga, eller ens önskvärt och till nytta. Den debatten förs inte i en grad den borde.
För enkelhetens skull använder vi nedan definitionen på artificiell intelligens där ett IT-system kan minnas något, att det kan förstå vad vi skriver in, vilken knapp vi trycker på och vad det då är förprogrammerat att göra. Med andra ord en ganska rudimentär men ändock viss form av intelligens. 

Fortsättning i del 2...

/Trendspaning X

 Citat av Johan Lundberg, kulturskribent och litteraturvetare

” Det finns... anledning att undra över vilka nutida föreställningar som vi om några decennier kommer att uppfatta på motsvarande sätt: som ståndpunkter som det framstår som obegripligt att någon kunde inta när den ideologiska kontexten runt dem vittrat sönder, men som det innan dess varit förbundet med ett högt pris att ifrågasätta – och stora förmåner att ställa sig bakom. När man är mitt i dansen är den absurda koreografin svårare att upptäcka, men även i dag virvlar vi runt. Mekanismerna ser likadana ut i dag som för fyrtio år sedan. Och okritiskt medlöperi lönar sig fortfarande mer än vad kritiskt ifrågasättande gör. ”

(Rak Höger, publicerad på Substack av Ivar Arpi, 4 dec 2024)

Trendspaning X

 Diktatorer och affärer  

 

Under många decennier har värstvärldens välstånd byggts upp av import av varor från lågkostnadsländer. Trots rapporter om usla arbetsvillkor, mestadels i Kina, har konsumenten blundat och låtit plånboken styra.

Trenden att köpa närproducerat och se mer till hållbar komsumtion har som tidigare skrivits på den här bloggen sakta men säkert segat sig upp i konsumentens medvetande. Mest sakta. Tills nu.

Pandemin gav den marknaden en skjuts uppåt framförallt pga. att den blottlade sårbarheten i de långa leverans- och transportkedjorna från Asien.

Kriget i Urkaina har ytterligare eskalerat det hela då vi sett att Europa även varit naivt beroende av Ryssland, inte bara Kina. Alltså två diktaturer som vi byggt vår överkonsumtion på. 

Omställningen till fossilfri energi ex.vis solenergi och elbilar visar sig också vara starkt beroende av Kinas produktion av råvaror till batterier och solceller. Och även färdiga solceller. I vindkraftverkens vingar finns dessutom balsaträ som avverkas i ex.vis Equadors regnskogar eller i plantager där det tidigare varit regnskog. 

Vi har också sett hur en diktatur kan använda handel som utpressning eller finansiering av krig.  Läs Ryssland och gas resp. olja.

Tyska affärstidningen Wirtshaftswoche har gjort en kartläggning
  av nya produktionsanläggningar för elektronik under byggnad i USA.
December 2022 wiwo.de

Men nu är det på väg att snabbt vända. Först ut är chiptillverkarna (halvledare) som nu satsar miljarder på nya produktionsanläggningar i USA och även i viss mån Europa. Den tillverkningen är dessutom starkt automatiserad vilket gör att arbetskostnaderna blir mindre viktiga.

Apple flyttar produktionen av iPhone från företaget Foxconns jätteanläggningar i bl.a. Kina till nya anläggningar i Indien och troligen också USA. Även sydkoreanska Samsung bygger också produktionsanläggning i Texas, USA.

När mer än en faktor samverkar får en gryende trend plötsligt mer fart. Badwill i form av ex.vis dåliga arbetsvillkor räckte inte men tillsammans med bristsituationer och utpressande diktaturer går såväl producentföretagen som konsumenterna nu på enad front.

/Trendspaning X

 Shopaholicern är ute

Detaljhandeln har i flera år förklarat sin nedgång i försäljningen med en ökad e-handel. Det kan vara en orsak men ändrade konsumtionsmönster kan vara en lika stark eller ännu starkare bidragande orsak. Efter pandemin har även e-handeln gått ner kraftigt utan att detaljhandeln ökat i motsvarande grad.

Det handlar bl.a. om en ökning av Second Hand även om den ökningen inte förklarar tappet i sin helhet.

En stor del av Second Hand-försäljningen bl.a den som förmedlas via sociala medier och privata loppis ligger dessutom utanför statistiken.

En annan trolig orsak som det inte pratats särskilt mycket om (förrän nu i inflationstider) är en generellt minskad konsumtion, inte minst hos de yngre generationerna. I samband med klimat- och miljödebatt har överkonsumtion alltmer ansetts som fel. Det går m a o inte längre att konsumera sig till det personliga varumärket eller den personliga imagen.

Istället bygger särskilt de yngre generationerna sin image genom att konsumera mindre. En typisk barnfamilj som vill framstå som upplyst och ansvarstagande köper barnkläder på second hand, sociala medier, loppis m.m. Utbudet är ofantligt stort och priset en 10-del av motsvarande nypris. Eller klädbytardagar.

Att framstå som en Shopaholic blir badwill med risk för att ses som oupplyst med lägre IQ. 

Oavsett inflation och räntehöjning som minskar resp. förväntas minska konsumtionen fanns m a o trenden redan sedan tidigare.

Pandemin skapade också en trend för lokalproducerat. De globala leveranskedjornas uppenbara känslighet kombinerat med import från lågprisländer med dåliga arbetsförhållanden och produktion med stor miljöpåverkan gav tillsammans skjuts till närproducerat. Helt i linje även med klimat- och miljödebatt.

M a o har vi i den s.k. västvärlden överkonsumerat under lång tid på bekostnad av både miljö och lågavlönad och fattig arbetskraft, ofta med arbetsvillkor under slavliknande förhållanden.

Trenden pekar tydligt mot lokalproducerat, mindre konsumtion och mer återbruk.

Det ställs också allt högre krav på att det vi ändå måste konsumera är mer hållbart.

Kvalitet före kvantitet. Kvalitet ger större förutsättning för återbruk och hållbarhet över tid.

Konsumentens makt är stor.

/Trendspaning X

Industriella trender

Utmaningar för den svenska industrin finns det många men den har också flera fördelar jämfört med många andra länder. Här är några av dem:

- Hierarkier. Sådana hämmar kreativitet och effektivitet. I Sverige har vi sedan länge svaga hierarkier. Ju större företag desto svårare blir det att montera ner hierarkierna till en mer hanterbar nivå. Fördel Sverige.

Tysk industri har sedan begreppet Industrie 4.0 myntades av EU, sett problem med den tyska traditionella hierarkin. Pga. dem har det varit trögt att få igång kommunikationen med ledningen (på kontoret) och arbetarna (på golvet). En kulturförändring som kan ta tid. Tyskarna är dock systematiska och målinriktade när de väl definierat ett problem och dess orsak. Det går därför nu raskt undan med att bilda team istället för hierarkier. Likaså arbetas det nu med mjuka värden i organisationerna.

- Korta serier. I slutänden dvs. den långa kedjan från råvara till definitiv slutprodukt av precis allt som produceras finns en allt kräsnare konsument. Av tradition har tillverkande företag letat efter långa serier för att "belägga" produktionen med tillverkning. Ofta har beläggningsfokus urholkat lönsamheten i tillverkningen. Nu visar det sig tydligt att tillverkande företag som kan ställa om till korta serier också kan bli mer lönsamma. Det krävs dock mer arbete före produktionen i form av konstruktion, produktionsoptimering, beredning, planering m.m. Den gamla "sanningen" att "folk på kontoret" bara kostar medan "folk på golvet" drar in pengar stämmer inte längre. Snarare tvärtom i takt med teknikutvecklingen.

Anledningen?  Utbud av varor har ökat dramatiskt och konsumenten blir via internet alltmer medveten om vad som kan köpas och till vilket pris. Det fortplantar sig bakåt till produktägarna som måste vidare- eller nyutvecklad produkter för att inte tappa konkurrenskraft. Samt hålla koll på kommande trender. M a o vara nära marknaden för att fånga upp signaler om nya trender.

- Närhet till underleverantörer. Och konsument.

Ingen lär väl ha undgått problemen med globala leverantörskedjor under pandemin. I skrivande stund har nästa problem dykt upp när konflikter och regelrätta krig hindrar varuflöden och inte minst prisbild. Därför flyttar produktionen närmare produktägarna. Nästa steg blir att flytta produktionen närmare konsumenterna. Där är vi inte än men när additiv tillverkning slår igenom på allvar kan detta bli verklighet. Produktion av ex.vis mat och dryck är redan där men infrastrukturen inom logistik, dagligvaruhandel, diverse oligopol och monopol m.m. har inte / kan inte / vill inte ställa om.

- Produktägarna efterfrågar alltmer utvecklingsarbete hos sina underleverantörer. 

Att leva på gamla säkra produkter räcker inte. En kontinuerlig vidare- eller nyutveckling måste finnas även hos underleverantörerna. Den som är bra på en viss tillverkningsprocess har också förutsättningarna för att utveckla produkterna som produceras. Utvecklingskostnader svåra att kortsiktigt räkna hem, något som ekonomerna inte gillar men som blir alltmer nödvändiga. Den traditionella legotillverkaren måste m a o bli mer progressiv och proaktiv. De som varit det under många år har dessutom mött motstånd hos sina kunder som inte velat ha förändringar så problemet har legat både hos leverantör och kund. Dags att tänka om. Vad är kundens problem eller snarare vad är kundens kunds problem... eller ännu fler steg i problemanalysen krävs allt mer.

- Digitalisering. Av materialflöde OCH informationsflöde

Ett uttjatat begrepp men inom industrin begränsas ofta denna till automatisering och robotisering. I varje industriell verksamhet finns flöden av två saker; material och information. MAterialflödet ligger nära produktionschefens verklighet. Robotisering och automatiserade linjer är ofta välutvecklade även om det finns mycket mer att göra i takt med att tekniken utvecklas allt snabbare; ex.vis Cobots, IoT m.m.

Det som glöms bort är informationsflödet. Svåranvända affärssystem (IT-branschens dinosaurier) når sällan utanför ekonomiavdelningen. Även om funktionaliteten finns för produktionsstyrning m.m. så lider systemen av gammaldags teknik och användargränssnitt. Likaså har kunskapen hos systemleverantörerna ofta tyngdpunkt inom ekonomisk redovisning.

För att styra produktion utifrån ett kommunikationsperspektiv löses detta därför med papperslappar, spring och tusen frågor. Resultatet när detta klickar blir det kassation, överproduktion, reklamationer, förseningar. Ingen robotcell i världen kan kompensera detta.

Informationssystemen är historiskt designade utifrån arbete på "kontor". Här finns därför oftast ett kulturellt och kunskapsmässigt glapp mellan dessa och industriell verksamhet. 

Sverige har som sagt goda förutsättningar att lösa de problem och utmaningar som finns. Det finns framförallt flera vinnare framöver:

• Mindre företag som levererar utvecklingstjänster till industrin.
• Mindre producerande företag som är innovativa, progressiva, kundnära, entreprenörsdrivna.
• IT-företag som bygger upp kunskap kring industriell produktion och logistik.
• Alla som har förmågan att lyssna på kunden, kundens kund, kundens kunds kund....

Albert Einstein lär en gång ha sagt:

"Den renaste formen av vansinne, är den att hålla fast vid det gamla och samtidigt hoppas att det ändrar sig."

/Trendspaning X

Narcissismen i Sverige

Nya boken ute nu. 

Finns på bokus.com