Artificiell Intelligens (AI) – Del 2

 AI - Den grundläggande tekniken

I PC:ns barndom lade vi upp ett filträd där vi lagrade våra filer. Det gör vi än i dag i Utforskaren, Finder eller annan filhanterare. När antalet dokument blir många blir det svårare att finna vad man letar efter. Digitaliserade pärmar med register men inte så mycket mer.

Även internet använde pärmregister-tekniken i sin barndom. Den som var med då kommer säkert ihåg portalerna där man kunde leta reda på änessorterade listor på hemsidor. 

Under 1980-talet kom tekniken för s.k. relationsdatabas, SQL-tekniken (Structured Query Language). Istället för att lagra information i separata dokument läggs informationen i en databas där varje ord, fras, siffra (post) ges en identitet som även skapar en relation med andra data i databasen. Med en sökmotor kan ett ord, siffra eller en hel mening användas för att söka fram rätt data. 

Sedan var steget till sökmotorer på internet inte långt, där vi kunde söka i den gigantiska internetdatabasen World Wide Web.

I stort sett alla informationssystem har idag en databas i botten som gör informationen snabbt sökbar och tillgänglig för många olika ändamål. 

Relationsdatabaserna eller liknande teknik är och kommer att vara motorn i AI-system om än i alltmer sofistikerad och utvecklad form.

Runt 2005 började en annan hajp; Big Data. I och med internet fanns det nu möjligt att dela information i avsevärt större mängd än vad som fick plats på den egna servern. Stora datamängder inom ett specifikt ämnesområde kunde analyseras och behandlas.

Sedan kom Cloud Computing i samband med bredbandsutbyggnaden (istället för långsam modemuppkoppling) dvs. IT-systemen gjorde sig bäst uppe i molnet. Avsevärt högre säkerhet, automatiska uppgraderingar, ingen egen server som blir hackad och upplåst mot lösensumma. Det öppnade upp ännu mer för tillgång till stora datamängder (Big Data).

Google, Bing, Explorer, DuckDuckGo är per definition AI-system då de har en logisk intelligens inbyggd i sin funktionalitet. Stavningskontroll och grammatikkontroll i Word, bokföringsförslag i molnbaserade ekonomisystem, Google Translate, de förhatliga och trögfattade Chatbotarna, Blockchain-tekniken som håller reda på Bitcoins och dess ägare; säkrare än de traditionella banksystemen enligt kryptovalutornas förespråkare.

Det som kallas AI idag är en kombination av tekniker som funnits länge; textigenkänning (OCR), biometrisk avläsning (ansikte, fingeravtryck, iris), bildanalys, syntetiskt tal, taligenkänning, 3D-animering….

Tekniker som sedan kan automatiseras (en teknik som döptes till ”Script” redan på 1980-talet).
Det som gjort att utvecklingen inom AI tagit fart är dels avsevärt kraftfullare datorer, bättre programmeringsspråk och allt större datamängder via internet. Datakraft brukar vara den flaskhals som fördröjer teknikutvecklingen. Lättare att skriva mer kod än att ta fram allt snabbare chip.

Kan AI ställa till skada?
Ja, det kan definitivt hända och har också hänt. Men bara indirekt med hjälp av mänsklig dumhet, ondska eller illvillighet. Som all annan teknik. Att AI på egen hand skulle löpa amok och utplåna mänskligheten enligt en del domedagsprofetior är dock helt bortom all sannolikt. Oberoende forskare inom AI-tekniken är helt överens om det. 

Att utplåna mänskligheten är vi tillräckligt skickliga att klara av på egen hand utan AI.

Men skador kan uppstå på samma sätt som en tändsticka vårdslöst använd kan orsaka fatala bränder. 
Ett bra exempel är finanskrisen 2007-2008 där AI-liknande system var en bidragande orsak. 

Det var då som digitala algoritmer för handeln med värdepapper alltmer började användas dvs. robothandel. De s.k. subprime-lånen i kombination med galet övervärderade obligationslån och hedgefonder styrdes indirekt av komplicerade, och visade det sig, svårförutsägbara algoritmer. 

Med en naiv övertro på tekniken kryddad med kollektiv dumhet, slutade det i en kris som det tog finanssystemet (och privatpersoner) flera år att ta sig ur.

Fortsättning i del 3...

/Trendspaning X