Värmepumpsboomen över?

I en allmän strävan att växla till förnyelsebar energi görs flera missbedömningar pga komplicerade sammanhang vad gäller olika energislag. Ofta strävar olika aktörer och politiska krafter mot att finna en enda ultimat ersättning till oljan. Värmepumpar och etanol är de tekniker som hittills varit dominerande i såväl debatten som på marknaden. Forskaren Fredrik Wikström, Karlstads universitet, pekar på att effekten av en satsning på värmepumpstekniken för att ersätta oljan leder till större CO2-utsläpp. Anledningen är att elförbrukningen i och med värmepumpen ökar. Detta leder i sin tur till ökad import av el producerad i kolkraftverk i Danmark och Tyskland.
De komplicerade sammanhang som råder inom energiteknik och CO2 kan framöver leda till fler politiska och marknadsmässiga felbeslut.
Samhället och allmänheten har ännu inte visat förmågan att tillräckligt snabbt ställa om till en hållbar energikonsumtion. Alltför starka krafter verkar än så länge i fel riktning. Inte minst det beteende vi är vana vid. Dock ska man vara medveten om att opinion och debatt snabbt kan svänga mot en mer hållbar utveckling, inte minst i och med generationsväxlingar.

Överdimensionerad handel?

Enligt bedömare inom den svenska handeln är det butiksutbud vi har i Sverige idag dimensionerat för att betjäna ca 60 miljoner människor med nuvarande konsumtionsnivå.
Även om man lägger till några miljoner norrmän i gränsområdena så ter sig således handeln överdimensionerad.
Till denna bedömning ska det nuvarande låga ränteläget läggas till, dvs många lånar till konsumtion.
Under flera år har också en omfattande strukturomvandling skett i handeln främst genom att kedjorna idag dominerar shoppingcenter och centrumhandeln.
När det gäller kedjor och shoppingcenter ser man i USA sedan några år tillbaka tendenser till en tillbakagång. Konsumenten blir allt mer krävande. Shopping har blivit en upplevelseindustri som ställer fler krav än pris och produkt, såsom kontakt och närhet till den som äger butiken.

Beteendemarknadsföring på nätet ökar snabbt

Marknadsförarna har länge använt s.k. målgruppsanalys för att finna rätt målgrupp för reklam i olika former. Analyser som är allt svårare att göra då vi som individer beter oss alltmer oberäkneligt. Konsumtionsmönstren är inte längre lika hårt knutna till ålder, inkomst, kön eller var vi bor. De cookies som hamnar på vår dator när vi surfar på internet ger möjlighet att analysera vilka sajter vi besöker och vilka annonser vi klickar på. Denna information är nu hett eftertraktad av marknadsförare på nätet.
Under 2006 ökade den sk beteendemarknadsföringen (Behaviour Targeting) med 65% i USA och motsvarade 21% av alla medieköp. Idag ägnar vi 15% av vår mediatid åt internet men bara 9% av marknadsföringsresurserna läggs där. De traditionella leverantörerna av marknadsföring har inte hängt med i den här utvecklingen. Helt andra typer av företag, ofta från internetbranschen, levererar de nya tjänsterna inom beteendemarknadsföringen.

Etanol en återvändsgränd?

EU satsar genom olika subventioner på etanol som alternativ till vårt oljeberoende. Energiexperter är dock ytterst tveksamma till den totala energivinsten med etanol. Energikrävande produktion tillsammans med energiåtgången för distributionen gör energinettot tveksamt.
Förklaringen till EUs satsning på etanol anges vara jordbruksöverskottet. Detta överskott skulle därmed komma väl till pass vid etanolproduktion. Ytterligare komplikationer tillkommer dock eftersom jordbruksöverskottet genereras av ett avsevärt oljeberoende energitillskott. Konstgödsel tillverkas av olja, odlingsmetoderna är också maskinella och därmed likaledes oljeberoende.

TV-tittandet sjunker

Olika statistiska källor anger att de yngre generationernas TV-tittande minskar . Frågan är vad som händer i samband med övergången till digital-TV? Det kan leda till ytterligare minskning av TV-tittandet och därmed licens- och abonnemangsintäkter. När statistiken slår mot reklamköpandet blir TV-kanalernas ekonomi ännu mer urholkad. De unga tittarna har till stor del redan gått över till fildelningssajter på internet, ex.vis YouTube. Där finns även de populära TV-serierna såsom 24, Prison Break m.fl. Kapaciteten på bredbanden kombinerat med ny teknik för att hantera filmer på internet gör detta både mer attraktivt och flexibelt. Framförallt reklamfritt. Den yngre generationen väljer helt enkelt bort ett media med ideliga reklamavbrott för ett media där de själva väljer både utbud och tidpunkt när de vill se något.

CO2-debatten minskar ungdomarnas konsumtion

Alltfler i de yngre generationerna tar ställning i samband med sin konsumtion. Den prylhets de växt upp med anses inte häftig. 68-generationen skrek "USA ut ur Vietnam". Dagens ungdomar kommer på samma sätt att fokusera på klimat- och miljöfrågor. Medvetandegraden blir allt större när dagens ungdomar själva konsumerar, hur långt varan fraktats, hur den påverkar miljön. Semesterresandet antas också minska när de sena 80-90-talisterna blir självständiga resekonsumenter. De har under sin uppväxt hängt med på föräldrarnas utlandssemestrar och ser inte det som speciellt spännande längre. Minimalismen som livsstil är på väg in i de yngre generationerna.
En konsumtion som ökar desto mer är de yngres konsumtion av kommunikation. De representerar en generation som tagit till sig ny kommunikationsteknik. Relationer anses allt viktigare. Detta som en motreaktion till tidigare fokus på materiell standard.

Storregioner ökar lokalpatriotism och tillväxt

Att dela in Sverige i 6-9 storregioner har satt igång den offentliga debatten. Man befarar att dagens län och regioner blir marginaliserade och att den lokala identiteten är i fara. Erfarenheter från EU är dock att den lokala identiteten stärks i och med att makten flyttar längre bort. Befolkningsgrupperna blir mer måna om sin identitet och lokalpatriotiska strömningar triggas igång. Statens hand över en region passiviserar ofta de enskilda ideella krafterna. Exempel på detta finns i Bretagne, Katalonien, Skottland m.fl. regioner i Europa. De lokala nationalistiska strömningarna triggades igång på allvar i samband med att nationalstaterna gick in i EU och därmed försvagades.
Lokalpatriotism är också en tillväxtfaktor i många regioner i Europa. Många regioner i ITalien har lokalpatriotismen som allra största drivkraft när det gäller utvecklingen av näringslivet och därmed tillväxten. I södra Italien finns flera sådana exempel där tillväxten åstadkommits utan statlig inblandning. Istället har lokala entreprenörer drivit igång utvecklingen.