Kriser förändrar en hel del efter att krisen gått över. Dock inte allt.
Den psykopatiske chefen kommer fortsatt att vara psykopat.
Den osäkra chefen kommer fortsatt att vara proffs på härskarteknik.
De lydiga tjänstemännen kommer fortsatt att huka sig och lyda ovanstående.
De giriga finanshajarna kommer fortsatt att vara giriga.
De religiösa extremisterna kommer fortsatt att vara fasta i sin tro.
De extrema feministerna, högerpopulisterna, vänsterextremisterna och alla andra i den genren kommer fortsatt vara övertygade om att de har rätt och alla andra helt fel.
Listan handlar mer om personlig läggning än något annat. Även om det också handlar om strömningar i samhället. Men vissa personlighetstyper drar sig till vissa strömningar.
Personlighet ändrar man inte så lätt, vare sig den personliga läggningen anses vara normal eller tillhöra någon modern diagnos.
Näringslivet, börsen och makteliterna kommer efter krisen att återupprätta sina domäner. Eller i allafall försöka. I de flesta fall kommer de att lyckas, då pengar ändå är samhällets styrmedel oavsett politisk eller ideologisk livsåskådning.
Det som förändras är snarare befolkningens konsumtionsmönster. Konsumtion av varor och tjänster men även konsumtion av åsikter och ideologier. Vilket i sin tur styr vad som anses vara OK och inte OK, vad som är skamligt, trendigt, ute eller inne. Vad som ger status och vad som anses vara töntigt out-of-date. Och därmed också hur debattagendan kommer att se ut. Detta kan makteliterna inte påverka i lika stor utsträckning. Konsumentens makt är större än så.
Corona-krisen har av en del debattörer jämförts med 2:a världskriget. I den jämförelsen ska vi dock komma ihåg att i det kriget dog 50 miljoner människor och att största delen av Europas produktionsapparat i stort sett låg i ruiner. Förutom Sveriges ska nämnas, som hade förhandlat med nazityskland under kriget och därmed var väl rustade att möta en ökad efterfrågan i efterkrigstiden. På den grundvalen byggdes sedan folkhemmet.
/Trendspaning X
måndag 20 april 2020
onsdag 8 april 2020
Post Corona #10 Med pengar upphör vänskapen
Så länge någonting inte kostar för mycket
kan de som har den politiska makten vara
ganska frikostiga.
Inte minst i plakatpolitikens tidevarv.
EUs finansministrar hade i natt ett online-möte där syftet var
att komma överens om finansieringen av EU.
Någon överenskommelse kom dock inte till stånd då notan lades på bordet.
Så här skriver Handelsblatt, Tysklands ledande affärstidning:
Als der Staatsminister im Auswärtigen Amt diese Zeilen schrieb, kannte er noch nicht das Ergebnis des EU-Finanzministertreffens der vergangenen Nacht.
Das lässt sich mit der alten Lebenserfahrung zusammenfassen: Beim Geld hört die Freundschaft auf. Nach einer Verhandlungsnacht am Videoschirm sind Europas Kassenwarte heute Morgen ohne eine Einigung über ein gemeinsames Finanzpaket auseinandergegangen.
För den läsare som inte kan tyska räcker översättning av en enda mening från ovanstående text för att förstå vad oms hände på det mötet.
Beim Geld hört die Freundschaft auf = Med pengar upphör vänskapen.
Det kan bekräfta att i krisens efterdyningar får nationalstaten en renässans. Bra eller dåligt är mer en ideologisk fråga. I praktiken är var och en sig själv närmast, både på individnivå liksom nationell nivå.
/Trendspaning X
kan de som har den politiska makten vara
ganska frikostiga.
 |
| Beim Geld hört die Freundschaft auf. |
Inte minst i plakatpolitikens tidevarv.
EUs finansministrar hade i natt ett online-möte där syftet var
att komma överens om finansieringen av EU.
Någon överenskommelse kom dock inte till stånd då notan lades på bordet.
Så här skriver Handelsblatt, Tysklands ledande affärstidning:
Als der Staatsminister im Auswärtigen Amt diese Zeilen schrieb, kannte er noch nicht das Ergebnis des EU-Finanzministertreffens der vergangenen Nacht.
Das lässt sich mit der alten Lebenserfahrung zusammenfassen: Beim Geld hört die Freundschaft auf. Nach einer Verhandlungsnacht am Videoschirm sind Europas Kassenwarte heute Morgen ohne eine Einigung über ein gemeinsames Finanzpaket auseinandergegangen.
För den läsare som inte kan tyska räcker översättning av en enda mening från ovanstående text för att förstå vad oms hände på det mötet.
Beim Geld hört die Freundschaft auf = Med pengar upphör vänskapen.
Det kan bekräfta att i krisens efterdyningar får nationalstaten en renässans. Bra eller dåligt är mer en ideologisk fråga. I praktiken är var och en sig själv närmast, både på individnivå liksom nationell nivå.
/Trendspaning X
lördag 4 april 2020
Post Corona #9 EU - en Union i snabbt förfall
I nöden prövas vännen är ett gammalt talesätt som
blivit högst aktuellt.
I kriser prövas våra förmågor beträffande hur pass rustade vi är för att hantera krisen - alltifrån individuella förmågan till staten och i det här fallet Europeiska Unionen.
Italien var ju först ut beträffande krisen och därmed också först ut med drastiska åtgärder bl.a. att stänga gränsen runt Lombardiet. Italien var också först ut med att få brist på skyddsutrustning inom sjukvården och bad därför sina grannar om hjälp med leveranser.
Responsen från övriga EU-länder var noll. Istället förbjöd de flesta länderna export av skyddsutrustning. Även export inom EU dvs den tullfria unionen med de öppna gränserna.
EU:s gemensamma ekonomi styrs ju från Bryssel. Alltför krångligt att gå in på detaljer här men kort sagt kan konstateras att på ett tidigt stadium i krisen ställde EU:s ledning till det ordentligt inte minst för Italien. De fick bl.a böta 7,5 miljoner Euro för att italienska staten gick in med ekonomisk stöttning för hotellbranschen på Sardinien.
Något som nu alla EU-länder för att företagen inte ska gå i konkurs och därmed skapa massarbetslöshet. Vilket är olagligt enligt EU eftersom det snedvrider konkurrensen, men alla EU-länder har helt enkelt ignorerat det.
EU:s ledning har reagerat alltför sent på krisen och istället för att hjälpa till och stötta samt ta ett aktivt ledarskap för hela EU har Bryssel fått hålla sig undan för att inte hindra de åtgärder som varit nödvändiga. Nationalstaterna vs EU.
Det grundläggande i Europeiska Unionen är att det är ett fredsprojekt och att det därför bl.a. ska finnas en gemensam marknad, öppna gränser och en gemensam ekonomi.
Gränserna är stängda, handeln mellan länderna är starkt reglerad eller stoppad. EUs ledning håller sig undan. Nationsgränserna har återuppstått.
Varje land värnar om sin ekonomi och sina företag. Alla länder ser nu över sin egen försörjningsgrad.
Den ekonomiska klyftan mellan norra och södra Europa blir också alltmer tydlig och kommer säkerligen att skapa en hel del konflikter länderna emellan efter krisen då notan ska betalas.
Räkna med att vi får en Post Corona-debatt kring EU:s roll. Frågan är också om Brexit var en engångsföreteelse?
/Trendspaning X
blivit högst aktuellt.
I kriser prövas våra förmågor beträffande hur pass rustade vi är för att hantera krisen - alltifrån individuella förmågan till staten och i det här fallet Europeiska Unionen.
Italien var ju först ut beträffande krisen och därmed också först ut med drastiska åtgärder bl.a. att stänga gränsen runt Lombardiet. Italien var också först ut med att få brist på skyddsutrustning inom sjukvården och bad därför sina grannar om hjälp med leveranser.
Responsen från övriga EU-länder var noll. Istället förbjöd de flesta länderna export av skyddsutrustning. Även export inom EU dvs den tullfria unionen med de öppna gränserna.
EU:s gemensamma ekonomi styrs ju från Bryssel. Alltför krångligt att gå in på detaljer här men kort sagt kan konstateras att på ett tidigt stadium i krisen ställde EU:s ledning till det ordentligt inte minst för Italien. De fick bl.a böta 7,5 miljoner Euro för att italienska staten gick in med ekonomisk stöttning för hotellbranschen på Sardinien.
Något som nu alla EU-länder för att företagen inte ska gå i konkurs och därmed skapa massarbetslöshet. Vilket är olagligt enligt EU eftersom det snedvrider konkurrensen, men alla EU-länder har helt enkelt ignorerat det.
EU:s ledning har reagerat alltför sent på krisen och istället för att hjälpa till och stötta samt ta ett aktivt ledarskap för hela EU har Bryssel fått hålla sig undan för att inte hindra de åtgärder som varit nödvändiga. Nationalstaterna vs EU.
Det grundläggande i Europeiska Unionen är att det är ett fredsprojekt och att det därför bl.a. ska finnas en gemensam marknad, öppna gränser och en gemensam ekonomi.
Gränserna är stängda, handeln mellan länderna är starkt reglerad eller stoppad. EUs ledning håller sig undan. Nationsgränserna har återuppstått.
Varje land värnar om sin ekonomi och sina företag. Alla länder ser nu över sin egen försörjningsgrad.
Den ekonomiska klyftan mellan norra och södra Europa blir också alltmer tydlig och kommer säkerligen att skapa en hel del konflikter länderna emellan efter krisen då notan ska betalas.
Räkna med att vi får en Post Corona-debatt kring EU:s roll. Frågan är också om Brexit var en engångsföreteelse?
/Trendspaning X
torsdag 2 april 2020
Post Corona #8 Identitetspolitik
Sverige har ju legat i frontlinjen när det gäller så kallad identitetspolitik. Även om trenden kommer från USA. Som ofta brukligt är. Men USA är ett stort land och som helhet verkar svensk identitetspolitik ha fått ett större medialt genomslag "per capita" och "per mediautrymme" jmf med USA.
När andra saker blir avsevärt viktigare, ex.vis egen risk för sjukdom och överlevnad, blir kränkande behandling (såväl faktisk som påstådd) utifrån någon form av identitet och hävdande av att den i sig diskrimineras, av underordnad betydelse.
Folkhälsomyndigheten redovisar insjuknade och avlidna personer fördelat på män resp. kvinnor.
Före krisen och i helt andra sammanhang skulle troligen en sådan uppdelning ha blivit kritiserad från identitetspolitiskt håll eftersom den uppdelningen av befolkningen enligt identitetspolitiska teorier hade klassats som exkluderande och omodern.
Att viruspandemins offer är främst äldre och att dessutom en majoritet är män ger inte heller bränsle till den svenska identitetspolitiska debatten. Båda de grupperna har per definition stått utanför identitetspolitiken (dvs varit exkluderade om man nu vill vara vitsig).
Möjligt scenario: Identitetspolitiken förpassas till ett slags konstruerat välfärdsproblem som körs över av mer konkreta och basala behov och risker här i livet.
/Trendspaning X
När andra saker blir avsevärt viktigare, ex.vis egen risk för sjukdom och överlevnad, blir kränkande behandling (såväl faktisk som påstådd) utifrån någon form av identitet och hävdande av att den i sig diskrimineras, av underordnad betydelse.
Folkhälsomyndigheten redovisar insjuknade och avlidna personer fördelat på män resp. kvinnor.
Före krisen och i helt andra sammanhang skulle troligen en sådan uppdelning ha blivit kritiserad från identitetspolitiskt håll eftersom den uppdelningen av befolkningen enligt identitetspolitiska teorier hade klassats som exkluderande och omodern.
Att viruspandemins offer är främst äldre och att dessutom en majoritet är män ger inte heller bränsle till den svenska identitetspolitiska debatten. Båda de grupperna har per definition stått utanför identitetspolitiken (dvs varit exkluderade om man nu vill vara vitsig).
Möjligt scenario: Identitetspolitiken förpassas till ett slags konstruerat välfärdsproblem som körs över av mer konkreta och basala behov och risker här i livet.
/Trendspaning X
söndag 29 mars 2020
Post Corona #7 Kinaskam
Skambeläggning är ju ett nytt fenomen på sociala medier och i riksmedia framförallt.
Flyg och kött har varit skambelagt utan att egentligen varit statistiskt eller logiskt motiverat.
Nästa skambeläggning kan bli Kina. Kinaskam.
Kina var det land där viruset uppstod. Liksom flera av de tidigare virusen. Pga deras djurhållning och deras matvanor beträffande vilda djur och marknaderna där sådant säljs.
Än så länge har inte den aspekten dykt upp i någon större utsträckning i media då dagsläget är i fokus i media.
Kina har dessutom fört en ganska massiv men diskret kampanj i västvärlden genom att sprida kritik gentemot de stater som de i dagsläget ogillar. Varav en är Sverige där de utmålar vår regering som oansvarig och släpphänt. Vilket de lyckats med när man skummar igenom rubrikerna i internationell press.
Dessutom verkar de ha gjort politik av försäljningen av skyddsutrustningen till Europa. Vissa länder favoriseras av, verkar det som, handelspolitiska och diplomatiska skäl. Norge är exempelvis prioriterat beträffande leveranser av skyddsutrustning. Av skäl som ännu är höljt i dunkel men som vi tills vidare bara kan spekulera kring. Facit lär komma framöver.
/Trendspaning X
Flyg och kött har varit skambelagt utan att egentligen varit statistiskt eller logiskt motiverat.
Nästa skambeläggning kan bli Kina. Kinaskam.
Kina var det land där viruset uppstod. Liksom flera av de tidigare virusen. Pga deras djurhållning och deras matvanor beträffande vilda djur och marknaderna där sådant säljs.
Än så länge har inte den aspekten dykt upp i någon större utsträckning i media då dagsläget är i fokus i media.
Kina har dessutom fört en ganska massiv men diskret kampanj i västvärlden genom att sprida kritik gentemot de stater som de i dagsläget ogillar. Varav en är Sverige där de utmålar vår regering som oansvarig och släpphänt. Vilket de lyckats med när man skummar igenom rubrikerna i internationell press.
Dessutom verkar de ha gjort politik av försäljningen av skyddsutrustningen till Europa. Vissa länder favoriseras av, verkar det som, handelspolitiska och diplomatiska skäl. Norge är exempelvis prioriterat beträffande leveranser av skyddsutrustning. Av skäl som ännu är höljt i dunkel men som vi tills vidare bara kan spekulera kring. Facit lär komma framöver.
/Trendspaning X
tisdag 24 mars 2020
Post Corona #6 Försörjningskedjor
Som det skrevs om i blogginlägget Post Corona #1 så kommer här ytterligare en spaning som bekräftar vad som kan väntas beträffande svensk industri.
I en artikel på fPlus.se säger Jan Olhager, professor i Teknisk Logistik vid Lunds universitet att:
" – Jag tror definitivt att många företag efter att Coronakrisen lagt sig kommer att se över sina leveranskedjor för att se om de inte kan skapa kortare och regionala försörjningskedjor där man både sourcar och producerar, samt säljer på en hyfsad nära och begränsad marknad, för att minska globala risker."
Artikeln i sin helhet:
www.fplus.se: Därför blir inget likt för det svenska näringslivet efter corona
/Trendspaning X
I en artikel på fPlus.se säger Jan Olhager, professor i Teknisk Logistik vid Lunds universitet att:
" – Jag tror definitivt att många företag efter att Coronakrisen lagt sig kommer att se över sina leveranskedjor för att se om de inte kan skapa kortare och regionala försörjningskedjor där man både sourcar och producerar, samt säljer på en hyfsad nära och begränsad marknad, för att minska globala risker."
Artikeln i sin helhet:
www.fplus.se: Därför blir inget likt för det svenska näringslivet efter corona
/Trendspaning X
söndag 22 mars 2020
Post Corona #5 Kvasiverksamheter
Överläkaren Magnus Snäckestrand, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg skräder inte orden när det gäller kritiken till ledning och politiker i en debattartikel i Göteborgsposten 22 mars.
https://www.gp.se/debatt/stödpengar-regnar-på-näringslivet-var-är-pengarna-som-ska-rädda-människors-liv-1.25777128
Han pekar på en allt annat än fungerande HR-avdelning. en IT-avdelning som inte lyckas skapa i vården fungerande IT-system, hemsidor som prioriteras före fungerande IT-system, bristande underhåll och funktioner på lokaler m.m., omorganisationer som tar folk från vården in i administrationen.
När vården nu står inför en överbelastning blir vårdpersonalen, inte ledningen, de sanna hjältarna som mot alla odds i en dåligt rustad sjukvård med sparbeting och åratal av åsidosatta åtgärder och uteblivna investeringar förhoppningsvis lyckas upprätthålla viss vård om än inte tillräcklig.
Det är m a o de på golvet, de ute i verkligheten som ser till att det fungerar. Svensk sjukvård fungerar m a o trots ledningen och tack vare medarbetarna på golvet.
Det blir naturligtvis svårt i efterdyningarna att för ledningen ha något förtroende hos de som de är satta att leda. Såväl som hos opinionen.
Opinionen, folket, medborgarna kommer att hålla på de som gjorde jobbet och än mer ifrågasätta de som satt i ledande positioner inte bara underlät att bidra utan i många fall dessutom hindrade de som gjorde jobbet.
Konklusionen blir att det bör bli en renässans för de som gör jobbet. Diverse kvasiverksamheter inom de stora offentliga organisationerna såsom kommunikation, administration, IT, kvalitetssäkring, mångfald och genus, hållbarhet, verksamhetsutveckling dvs flummiga arbetsuppgifter som sällan eller aldrig behöver visa på konkreta resultat kommer att hamna i en dålig dager och alltmer ifrågasättas.
De som gör jobbet blir hjältar. Oavsett i vilken bransch de jobbar.
Magnus Snäckestrand avslutar sin debattartikel med att påminna om att regeringen släppte till 500 miljarder till företagen och frågar retoriskt var pengarna för att rädda människors liv finns.
Som nämnts tidigare i den här bloggen lär dock de 500 miljarderna inte komma företagen till gagn. Åtminstone inte de små företagen dvs de som hade behövt dem. Troligen utmynnar även det i ett spel för gallerierna. Om det inte var det redan från början vill säga.
/Trendspaning X
https://www.gp.se/debatt/stödpengar-regnar-på-näringslivet-var-är-pengarna-som-ska-rädda-människors-liv-1.25777128
Han pekar på en allt annat än fungerande HR-avdelning. en IT-avdelning som inte lyckas skapa i vården fungerande IT-system, hemsidor som prioriteras före fungerande IT-system, bristande underhåll och funktioner på lokaler m.m., omorganisationer som tar folk från vården in i administrationen.
När vården nu står inför en överbelastning blir vårdpersonalen, inte ledningen, de sanna hjältarna som mot alla odds i en dåligt rustad sjukvård med sparbeting och åratal av åsidosatta åtgärder och uteblivna investeringar förhoppningsvis lyckas upprätthålla viss vård om än inte tillräcklig.
Det är m a o de på golvet, de ute i verkligheten som ser till att det fungerar. Svensk sjukvård fungerar m a o trots ledningen och tack vare medarbetarna på golvet.
Det blir naturligtvis svårt i efterdyningarna att för ledningen ha något förtroende hos de som de är satta att leda. Såväl som hos opinionen.
Opinionen, folket, medborgarna kommer att hålla på de som gjorde jobbet och än mer ifrågasätta de som satt i ledande positioner inte bara underlät att bidra utan i många fall dessutom hindrade de som gjorde jobbet.
Konklusionen blir att det bör bli en renässans för de som gör jobbet. Diverse kvasiverksamheter inom de stora offentliga organisationerna såsom kommunikation, administration, IT, kvalitetssäkring, mångfald och genus, hållbarhet, verksamhetsutveckling dvs flummiga arbetsuppgifter som sällan eller aldrig behöver visa på konkreta resultat kommer att hamna i en dålig dager och alltmer ifrågasättas.
De som gör jobbet blir hjältar. Oavsett i vilken bransch de jobbar.
Magnus Snäckestrand avslutar sin debattartikel med att påminna om att regeringen släppte till 500 miljarder till företagen och frågar retoriskt var pengarna för att rädda människors liv finns.
Som nämnts tidigare i den här bloggen lär dock de 500 miljarderna inte komma företagen till gagn. Åtminstone inte de små företagen dvs de som hade behövt dem. Troligen utmynnar även det i ett spel för gallerierna. Om det inte var det redan från början vill säga.
/Trendspaning X
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
