Ett annat ord för trendspaning är omvärldsbevakning. Det ordet exkluderar dock en viktig ingrediens. Det är inte alltid som trender startar i världen utanför vår egen lilla värld. Lika ofta kan den starta inne i den.Plötsligt en dag kommer vi på oss själva. Hur vi i den egna gruppen beter oss och hur vi hamnat i en gruppkulturell fålla.
Två citat som påvisar något liknande:
"Man blir översköljd av andras åsikter. Och jag blev väldigt trött på att överskölja andra med min."
Författaren Karolina Ramqvist i tidskriften Vi läser.
"Jag är extremt trött på debattörer som har en åsikt om allt."
Nöjesguidens tidigare chefredaktör Margret Atladottir i Dagens Media.
Vad de båda pekar på är den relativt snäva kader av krönikörer och debattörer som får utrymme i Sveriges begränsade medialandskap. Eftersom det är en liten skara koncentrerad till Sveriges = Stockholms mediabransch blir både genomslagskraft och snävhet i debatten ett faktum. De etablerade krönikörerna och de mer kända bloggarna såsom Anna Ardin, Katrin Kielos, Katarina Wennstam, Jan Gradvall med flera får stort genomslag och kan därmed både skapa och styra debatten. Och åsikter. De kan sätta agendan och därmed även gränserna i svenskt debattklimat.
Med 9 miljoner invånare har Sverige en internationellt sett mycket liten mediabransch med få aktörer. Bra för trendspaning eftersom det är lätt att finna både trender och (framförallt) kommande antitrender. Kanske inte så bra för en mer dynamisk och mångfacetterad debatt och därmed demokrati. Många debattämnen som blåses upp i Sverige är i praktiken förhållandevis små och icke existerande i andra länder i vår närhet, men så länge de är politiskt korrekta och understöds av flera aktörer får de stort utrymme.
Politikerna kunde förr i tiden sätta debattagendan, dvs. när kanalerna var ännu färre ; etablerad politiskt styrd press och public service. Idag kan bloggare och en alltmer partipolitiskt bunden press styra desto mer.
Bra för demokratin men vi har ändå, som det här inlägget vill påvisa, en bit kvar i Sverige.
Nu har i alla fall två personer som sitter "mitt i smeten" uppmärksammat det hela och reagerat. Kanske har debattörernas, recensenternas, "proffstyckarelitens" (om man nu ska använda detta mer kritiska uttryck) lyssnare och läsare redan tröttnat. Gränsen mellan en styrd debatt och offentliga pekpinnar är hårfin vilket så småningom får läsarna och lyssnarna att tröttna.
/Trendspaning X
Inlägg
