Trender drivs inte av majoriteten

Att en trend är synlig först när en majoritet står bakom den eller anammar den, stämmer inte. Trenden är synlig långt innan dess. Den kanske til och med avtar eller försvinner långt innan någon slags majoritet eller konsensus infinner sig. De som forskar inom ämnena framtidsforsking och trender pratar ofta om en sk. "tipping point". Hur stor är den kritiska massan av människor som gör att en företeelse faktiskt blir en trend. Grovt räknat handlar det ofta om en tipping point på ca. 10%, ibland mindre.

"Early adopters" är ett annat begrepp i sammanhanget. Personer som tidigt anammar nyheter och trender vare sig det gäller konsumtion, livsstil eller åsikter. Trendkänslighet är en talang hos dem.

Vill man gå ett steg till in i framtiden är "Early rejectors" ännu mer intressanta. Personer som börjar överge en trend på ett tidigt stadium. Kanske redan innan den börjar bli särskilt tydlig. Den som verkligen vill ligga med i tiden kan inte haka på trender som redan är ett faktum. Att vara en symbol för en trend som gemene man hakat på är ju inte så coolt. Det gäller istället att vara steget före. 

Kan kallas för snobberi eller liknande men ju "coolare" vi vill uppfattas, desto tidigare i trenderna, upp eller ner, vill vi visa att vi är. Risken är dock att vi uppfattas som udda. Om det nu är en risk.

Den som följt den svenska valrörelsen kan säkert urskilja att det trendigaste för bara ett knappt år sedan syntes på Södermalm. Att vara på Södermalm boende med hipsterlivsstil arbetande i mediabranschen är inte det coolaste längre. Fundera ut motsatsen och du kan därmed skaffa dig en coolare livsstil.

/Trendspaning X

Nudging - istället för piska

"Nudging" ett nytt styrmedel för politiken? Termen står för olika sätt att vädja till människors kollektiva ansvarskänsla och medmänsklig omtanke.
Ett lands regering har bl.a. till uppgift att lagstifta. Lagar styr landet som därmed ska värna och skydda likaväl som att förbjuda olämpligt beteende som skadar andra människor eller vållar ekonomisk skada.

Se till att pricka rätt!

Att det inte alltid fungerar är ju välkänt, annars hade all brottslighet varit borta. För de mindre allvarliga brotten mot olika lagar anses det inte ens av allmänheten vara något att bry sig om. Skulle alla brott mot lagar rent teoretiskt alltid leda till bestraffning skulle dessutom rättssystemet snabbt haverera pga överbelastning. Statens förtroenden hos befolkningen urholkas också snabbt vid alltför hårda tillämpningar av lagar som ofta också drivs in absurdum av juridiken.

Nudge, engelsk term som i gamla ordböcker översätts med "att knuffa till med armbågen" blir alltmer ett sätt att åstadkomma ordning och reda i ett samhälle utan förbjudande lagar.

Sverige var tidigt ute med olika kampanjer för att få svensken att bli mer omtänksam och filantropisk. "Håll naturen ren" var en kampanj som pågick i många år och som gjorde att nedskräpningen minskade avsevärt.
Socialstyrelsen ville att vi skulle äta "6-8 brödskivor om dagen". Om det var lobbying från bageribranschen spekuleras det ibland om. "A non-smoking generation" fick många unga att sluta röka.
Den tiden är dock förbi i Sverige. Eller möjligen temporärt nedlagd. Under många år har förbud och lagstiftning dominerat hos politiken. Den som var observant i den sista valrörelsen kunde notera att de flesta partierna kom med utspel om nya lagar och förbud som valfläsk. Att politiker har svårt att se trenderna i samhället är välkänt och är ofta orsaken till att etablerade partier förr eller senare faller. Anledningen till att nudging är otrendigt i Sverige kan kanske hänföras till de nymoralistiska strömningarna som pågått i Sverige i efterdyningarna av det frigjorda 70-talet. Här är det snarare politiska pekpinnar och politisk korrekthet förmedlat av en begränsad mediabransch som är en desto tydligare trend.

Utomlands är däremot trenden den motsatta. Alltfler länder använder "Nudging" som ett mer effektivt styrmedel för att öka välbefinnande och hälsa, spara pengar, skydda gemensamma ekonomiska intressen, miljön osv.
Tyskland som enligt svenska fördomar är ett alltigenom hårdreglerat land (vilket då inte alls stämmer) har anammat "Nudging" i flera fall. Likaså Norge och Nederländerna.
Ett exempel är den holländska WC-flugan som började ritas in i pissoarerna på Shiphol, flygplatsen i Amsterdam. Den fick männen att vilja pricka den med strålen. Detta har lett till avsevärda besparingar i städningen av offentliga toaletter.
Amsterdam hade för flera år sedan stora problem med hundbajs på gatorna. Att trampa i en var mer regel än undantag. Förbud och höjda böter hjälpte inte. Massiv informationskampanj hjälpte inte. Nolltolerans genom att snabbt ta bort allt bajs med särskilt utrustade mopeder som sög upp det hjälpte inte. Till slut försökte man med att vädja till hundägarnas ansvarskänsla och solidaritet med sina medmänniskor: Det hjälpte för då skapades ett grupptryck i samhället. Grupptrycket (tillsammans med medmänsklighet) är ett kärnvärde i "nudging".
En rigid statsförvaltning kan alltså eliminera grupptrycket genom att ta över ansvaret från gruppen dvs befolkningen. Och då måste det till lagar och bestraffning. Därför kan i motsats till det, samhällen med avsevärt sämre infrastruktur och mindre reglering än Sverige ändå fungera. Tack vare medmänsklighet och grupptryck. Och det är ju den situationen som mänskligheten levt i, upp emot kanske 99,9% av Homo Sapiens tidsmässiga existens.

/Trendspaning X

Allt sämre förtroende för finansbranschen

Framtidens bank?

"Finansbranschen har förlorat allmänhetens förtroende." Det uttalanden gjorde William Dudley, chef för Federal Resevre dvs USAs motsvarighet till vår Riksbank, nyligen.

Efter ett antal finansiella bubblor, fastighetskrisen 1992, IT-bubblan 2001 och bostadslånebubblan i USA 2008 lär det nog stämma. Den senaste bubblan skapades ju enkom av finansbranschen kreativa skapande av "värdepapper" som var så komplicerade att väldigt få förstod dem och att de underliggande värdena i bästa fall var spekulativa men ofta helt värdelösa. De som skapade värdepappren sk. "subprime loans" var "välrenommerade finansbanker" och i och med det så litade alla på dem.

Riskerna med bankerna är också avsevärt högre om man ser företagsekonomiskt på dem. Det finns krav på sk. kapitaltäckningsgrad på ca 5% dvs hur mycket eget kapital de måste ha i förhållande till de risker de tar. Ett ekonomiskt sunt börsnoterat aktiebolag med annan verksamhet än bank och finans har snarare uppåt 50% kapitaltäckning. När det hela brakar samman går staten in och räddar bankerna med våra skattepengar.

Förr sågs banken, åtminstone i Sverige, som den trygga institutionen som gav goda råd och förvarade våra pengar säkert. Idag är det försäljning som gäller. Din personliga bankman är egentligen säljare av diverse fonder och andra finansiella instrument som är alltför komplicerade för att förstå vad vi ger oss in i.

Bankerna har också ett prutsystem. Ser du inte över dina lån när räntan sjunker ligger de efter en tid ofta långt över de normala nivåerna. Det gäller alltså att bevaka och omförhandla. Detsamma gäller bankkonton. Räntan sänks succesivt långsamt tills du är nere nära noll. Då gäller det att flytta till nya konton med högre ränta. På ditt initiativ.

Kontanthantering och övriga kassaärenden plockas bort från bankkontoren. Samtidigt som bankerna stänger kontor, drar ner servicenivåer och personlig service så ökar vinsterna desto mer.

Nästa bubbla i USA är studenternas låneskulder som växt snabbt till skyhöga nivåer. Den bubblan lär inte komma i Sverige då vi har ett annat system vad gäller de lånen. Men börserna i världen kommer säkerligen att påverkas. Det såg vi ju 2008.

I många länder är banksystemet också oligopol-artat med ett fåtal aktörer.

Allt detta öppnar upp för nya aktörer. Forex och Western Union sköter alltmer kontanthantering resp. internationella betalningar. Ingen ny trend men frågan är om förtroendekrisen på olika sätt accelererar utvecklingen hos fler alternativa aktörer.

Och är det så att kontanthanteringen nått sin botten och kommer att öka? Trots att storbankerna stängt den möjligheten. Utan kontanterna kan inte den svarta ekonomin klara sig vilket gör det svårt att få bort dem. Krognäringen börjar också alltmer gå över till kontanter eftersom kortbetalning skapar köer i baren.
Så mer pengar i madrassen framöver?

/Trendspaning X

Trend idag fanns redan för 15 år sedan

Hur kan man påstå det? En trend är ju något nytt. Nej en sanning med modifikation i högsta grad. Den som vill spana på kommande trender dvs. vill se in i framtiden kan faktisk utgå från existerande teknik, sociala yttringar eller annat som styr trender.

Gammal teknik

3D-skrivare är ju en tydlig trend idag. Att utifrån en 3-dimensionell modell gjort i datorn snabbt skriva ut den. Makers Space dyker upp i många sammanhang, t o m på biblioteken. Materialet som skrivaren använder kanske inte är det bästa för alla tillämpningar; olika typer av plaster m.m. Men tänk när vi billigt och snabbt kan skriva ut i metall. Men det kunde vi redan 1980. Dessutom från en 3-dimensionell datorgenererad modell. Då kallades det för CAM; Computer Aided Manufacturing. Modellen "skrevs ut" av en datorstyrd fräsmaskin i vilken metall som helst. Eller plast. Vid den tiden fanns också det som vi idag kallar 3D-skrivare även om de var både sämre och dyrare än dagens.

Jo men vi har ju haft en otrolig trend vad gäller digital information under de senaste 10 åren. Nja, redan där har vi ett 30-40-årigt perspektiv. 1980 (!) skrevs en bok som hette "Det papperslösa kontoret". Tekniken fanns och den användes redan då. Även om en del belackare sa att det papperslösa kontoret är lika osannolikt som den papperslösa toan. Och det kan vi väl konstatera idag att det var åtminstone delvis rätt. Det krävs nog ett och annat generationsskifte för att minska pappersförbrukningen.

Robotisering då? Ja, industriroboten är ju faktiskt inte äldre än ca 50 år. Det var först på 70-talet som den på allvar slog igenom. Så där har vi en ny teknik som är het.

Du som vill spana på trender som ännu inte är synliga men som kommer att vara det om 10, 15 eller kanske 30 år, spana på vad vi har eller vad vi gör idag, men som kan tänkas ta ny fart i framtiden. Inte lätt men spännande att spekulera i. Och det dröjer innan du får facit. Men då kan du säja att "vad var det jag sa för 20 år sedan!!"

/Trendspaning X

Alkoholkonsumtion hos unga minskar

Vi har ofta en förmåga att förstora dagens problem och tro att det var bättre förr, att brottsligheten ökar (det gör den inte) eller att ungdomsfylleriet ökar. Det gör det inte. Det går istället ner. Ganska drastiskt dessutom.
Trots att alkohol blivit lättare att få tag på för ungdomar så minskar alltså konsumtionen hos dem. Billiga ölflak och billig vodka från Bordershop i Tyskland flödar över Sverige.

Teorin från forskning och därmed strategin från staten har varit att om vi försvårar tillgängligheten så minskar konsumtionen av alkohol. Den teorin visar sig nu felaktig. Alkoholvanor är m a o kulturellt betingade, inte tillgänglighetsbetingade.

http://www.dn.se/sthlm/unga-dricker-mindre-utom-i-danderyd/

Det är inte heller så att ungdomarna ersatt alkoholen med andra droger vilket ofta dyker upp i debatten som en förklaring. Ungdomarna avstår helt enkelt från att dricka alkohol.

Tre troliga orsaker tillika trender:

1. Hälsotrenden. Aldrig har vi tränat så mycket som vi gör idag. Att vara otränad eller överviktig är långt ifrån dagens skönhetsideal. Rawfood, ekologisk, rättvisemärkt och närproducerad mat står på menyn, inte minst för de unga.

2. Cool-faktorn. Ett billigt ölflak med dålig dansk öl från bordershop i Puttgarden har extremt låg cool-faktor hos ungdomarna idag. Det som är lätt att få tag på är tråkigt, det som är svårt och förbjudet är spännande och coolt, särskilt i tonåren.

3. Kontinentala dryckesvanor på väg in. Sverige har tillhört det sk. spritbältet (inklusive England, Norge, Finland och Ryssland) där alkohol är ett berusningsmedel. Punkt. Den attityden håller vi på att lämna.

Någon spetsfundig debattör sa för många år sedan att svensk alkoholpolitik påverkades i alltför hög grad av att det då fanns alltför många frireligiösa folkpartister i riksdagen. Sant eller inte sant men det kan ändå ge en indikation om var vi har den historiska bakgrunden till svensk alkoholpolitik.

Vinprovningar har vi hållit på med länge, nu är det ölprovningar. Vi konsumerar alltmer alkohol för smakens skull eller som måltidsdryck. Som det görs till allra största delen nere i Europa. Trendkänsliga ungdomar har naturligtvis snappat upp detta även om de kanske inte direkt deltar i vin- och ölprovningar.

/Trendspaning X

Sverige - ett land utan livsåskådning?

Organisationen World Value Survey gör med jämna mellanrum en internationell kartläggning av världens länder betr. deras grundläggande värderingar. Det man undersöker är graden av sekularisering och rationella värderingar kontra tro på traditionella livsåskådningar (olika religioner m.m.) samt graden av självförverkligande kontra graden av kamp för överlevnad. Dessa värderingar och situationer påverkar ca 70% av alla de övriga grundläggande värderingar befolkningen har.

Notera Sveriges placering i diagrammet i övre högra hörnet.
Sverige är speciellt, inte andra länder med ungefär samma levnadsstandard.

För en trendspanare är denna undersökning otroligt bra att utgå ifrån då det går att förutse en mängd olika trenders styrka och livskraft utifrån den.
Sverige utmärker sig mer än något annat land. Inget land är mer sekulariserat och inget land har en befolkning som är mer fokuserat på självförverkligande än Sverige. "Tvåan" efter Sverige ligger dessutom långt ifrån oss. Vi har inte längre en religion som kan ge svar på de existentiella frågorna, vi behöver mindre än något annat land bekymra oss för överlevnad.

Yttringar och konsekvenser? Här kommer några tänkbara exempel.

1. SMHI utfärdar Klass 1-varningar när vi får ett snöoväder eller när temperaturen är 30 grader under  fem dagar. Naturens krafter borde kunna hanteras. Det finns ingen högre makt som vi är underställda.

2. Cykelhjälm på trots att forskning och statistik visar att det ökar nackskadorna. Även om skallskadorna minskar. De flitigaste cyklisterna, holländarna, användning av cykelhjälm = 0%.

3. Nollvision. Vi tror oss med hjälp av diverse säkerhetssystem och rutiner kunna undvika alla olyckor. Olyckor kommer sig dock ibland av helt oförutsägbara händelser och tillfälligheter. Noll är en utopi.

4. Vi anammar diverse dieter från olika "forskare". Dieter som inte ens uppmärksammas i länder med mer konservativa värderingar dvs. man har hållit fast vid sin traditionella matkultur. Vilket inte betdyer att svensken är mer hälsosam eller mindre överviktig. Statistiskt snarare tvärtom.

5. Barn blir ett projekt, inte ett sätt att säkra sin egen ålderdom och sina egna gener. Vilket annars är naturens syfte med mänsklig fortplantning. En bäbis blir en accessoir som ska bevisa perfektionismen hos föräldrarna. Ett lyckat projekt kräver metoder och modeller för uppfostran för att skapa en nollvision för en misslyckad sådan.

6. Vår trygghetsnarkomani i största allmänhet. Vi har ingen religion eller andra sociala skyddsnät att söka tröst i för motgångarna i livet som därför förstoras till ett trauma. En motgång ska alltid skyllas på bristande resurser i samhället eller en person ska ställas till svars för att det inte gått som planerat.

7. Religionens makt över folket, vilken inte alls behöver vara positiv, ersätts av media där proffstyckare och experter ger pekpinnar till en vilsen befolkning som söker efter meningen med livet och rättesnören de ska leva sina liv efter. Inte heller det enbart positivt. Många teorier om det lyckliga och perfekta livet blir till normer och krav som ger falska förhoppningar om ett idealliv.

8. Alla definierbara grupperingar i samhället blir alltmer kränkta och kan inte längre acceptera att ignorera eller vända andra kinden till. Toleransnivån sänks alltmer för vad som är kränkande. Eftersom jaget, inte gruppen är viktigast och alla har rätt till det perfekta livet.

9. Hen och könsneutralitet. Ses med stor förundran av andra nationaliteter.

Bara några exempel som för andra kulturer ter sig ganska underliga. Vi ska alltså vara medvetna om att det är Sverige som är exceptionellt jämfört med andra länder. Vi kan inte hävda att vi har normen som alla andra borde rätta sig efter. Vi kan tycka så, men att mindre än 9 miljoner (bl.a. de flesta invandrare exkluderade) ska kunna omvända 9 miljarder till våra värderingar är ganska orealistiskt. Som svenskar får vi krasst räkna med att ta seden dit vi kommer och inte fördöma andra länders kultur. Sedan folkhemmets tid har vi fortfarande starka tendenser till att göra det.

Sekulariseringen i Sverige tog sin fart i samband med det svenska folkhemmet. För att skapa det var man helt enkelt tvungen att ta bort gamla värderingar och ersätta dem med nya. Den strategin var också otroligt framgångsrik under decennier. En avgörande orsak till att Sverige gick från ett fattigt jordbrukarsamhälle till en stark internationell industrination. Ökat materiellt välstånd ger också mindre behov av någon slags livsfilosofi, i alla fall inledningsvis. När väl det materiella blivit självklart och nya generationer ratar överflödet ökar återigen ett behov av mer immateriella värden. Som vanligt skapar alltså generationsväxlingar nya behov och nya trender.
Inga träd växer till himlen och någonstans spårar starka koncept ur (ex.vis folkhemmet) eller blir för gamla, i otakt med tiden och därmed passé och utvecklingshämmande.

/Trendspaning X

Almedalen - politiskt jippo eller demokratisk kommunikation?

Från att ha varit en ganska beskedlig och stillsam tillställning för Sveriges politiker har
Almedalsveckan utvecklats sig till ett stort event där politikerna börjar närma sig en minoritet i antal. Alla tänkbara lobbande organisationer ser möjligheterna att göra sin röst hörd under veckan. Mediabevakningen är massiv.
Debattören och krönikören Soran Ismail menar att eventet är ett hot mot demokration. Att det uppstår en elit av lobbyister och debattörer som alltmer frotteras sig med politikerna och därför närmar sig varandra vad gäller egenintresset dvs att deras roller mer och mer handlar o en födkrok, att de som sitter på pengarna (politikerna) kan bearbetas för att lättare få loss dem till den egna organisationens verksamhet. En proffstyckarelit, en mediaelit som förr eller senare sitter i samma båt och därmed inte kritiskt granskar politikerna eftersom de blir alltmer beroende av dem. Och politikerna av dem.
Det är väl belagt att konsensus är grogrunden för korruption. Frågan är om Almedalsveckan blir en grogrund för konsensus mellan två grupper; politikerna resp. de som ska granska och ifrågasätta dem.
Eller är det helt enkelt tvärtom. Att en ökad kommunikation mellan lobbyister och politiker ger mer förståelse för varandras situation och därmed en bättre politik?

Att finna balansen mellan två grupper i motsatsförhållande är ofta avsevärt svårare än att den ena gruppen är starkare. Makt är beroende av styrka. Frågan är vem som gett de som har makten deras mandat och hur starkt det upplevs vara?
Att Almedalsveckan bytt skepnad bara på några år kan vi konstatera. Vad det bytet får för  konsekvenser kan vi än så länge mest spekulera i. Tydligt är dock att det alltmer uppstår en "proffstyckarelit" som har liten kontakt med "folket". Särskilt om den eliten är finansierad av allmänna medel. Här närmar vi oss både EU och USA vad gäller den frågan. Ett tecken är att de mer radikala och extrema partierna tar mark då de etablerade blir alltmer fjärmade från sina sk väljargrupper. Grupper som tidigare var mer homogena än vad de är idag då generationsskiftena tickar på. Medlemsraset i de flesta partierna är en signal om detta. Det som sitter i väggarna i gamla organisationer brukar vara väldigt svårt att bli av med. Oavsett verksamhet och ideologi.

/Trendspaning X