Artificiell Intelligens (AI) - Del 4

Konklusion (ej AI-genererad sådan !!)

Båda filosofierna  i Del 3 har två saker gemensamt:

- Dels att de glorifierar AI-teknikens kraft. 

- Dels att de hävdar att tekniken måste få tillgång till väldigt mycket pengar dvs. riskkapital framöver. 

Det är egentligen bara argumenten för att pengarna måste fram som skiljer. Men fram ska de annars dör vi anser båda. 

Två saker skiljer dem åt:

- I den ena filosofin ska staten reglera för att motverka konkurrens, 

        (bl.a. från Kina och andra uppstickare).

- I den andra ska staten hålla sig undan och bejaka helt fri konkurrens utan några som helst regelverk.

Av världens oberoende forskare menar en helt övervägande majoritet att riskerna med AI är mycket överdrivna. Den mänskliga hjärnan är alltför komplex för att helt kunna efterliknas av en programvara.

Vi har per definition använt Artificiell intelligens ända sedan datorns barndom. Det som idag kallas AI är bara en mix av många sedan många år kända IT-baserade tekniker. Vi använder dagligen AI i våra mobiler, datorer och tekniken utvecklas hela tiden. 

AI-hajpen beror alltså på andra saker, framförallt att säkerställa att riskkapitalet inte flödar åt annat håll, ex.vis grön omställning (dvs. en annan hajp). Och om pengarna skulle börja sippra åt annat håll så är ändå AI lösningen eftersom det är lösningen på precis alla problem. 

Även viktigt att Silicon Valley genom statliga regleringar inte tappar gentemot andra nationer. 

Och att pengarna ska flöda in i Silicon Valley. Till Tech-miljardärerna.

Domedagsprofetior har alltid getts stor medial uppmärksamhet. I motsats till mer positiva framtidsbilder. Skrämseltaktik fungerar nästan alltid. Och inte minst i detta fall. EU-parlamentet, OECD, USAs regering varnar för AI-tekniken om den inte regleras. Reglering gillas av politiker och nu ligger ett antal förslag på bordet runt om i världen för att begränsa, reglera och kontrollera i stort sett allt som kan skrivas i digital kod. 

Hur viktigt är AI framöver
Behöver företagen inom industrin ägna tid åt någon form av AI-strategi eller liknande? 
Egentligen inte. Däremot tid att identifiera problem och jobba med ständiga förbättringar varav en del kan lösas med IT-teknik. Och AI. Men inte nödvändigtvis.

Enligt tågordningen: 1. Definiera och avgränsa problemet och 2. Finn lösningen. Inte tvärtom. 

Steg 1 kan vara att se hur ex.vis Office 365 kan utnyttjas på ett bättre sätt än enbart ordbehandlare och tråkiga Powerpoint-presentationer. Exempelvis använda Sharepoint för att förbättra den interna kommunikationen. Microsoft kommer dessutom att integrera sin AI-lösning – Co-Pilot - kostnadsfritt i samtliga programvaror. För den som har Office i molnet finns redan vissa AI-delar där.

Steg 2 kan vara att ta fram viktiga nyckeltal i det befintliga affärssystemet och använda mer än bara bokföringsdelen i systemet (återigen, affärssystem i molnet har oftast redan AI-funktionalitet).

Och att digitalisera informationsflödet för att minska kostnader och fel i tillverkningen eller annan verksamhet. 

/Trendspaning X

Artificiell Intelligens (AI) - Del 3

Och nu till den unika AI-hajpen
Hajper har tidigare startats av IT-företag som pga. stenhårt konkurrenstryck kontinuerligt utvecklat nya lösningar och tekniker i takt med att hårdvaran dvs. minneskapacitet och processorhastighet fördubblats med jämna och korta mellanrum. Hajper vars syfte varit att marknadsföra ny teknik.

I samband med internet så har den globala uppskalningen av IT-tekniken lett till enorma vinster för tredje generationens IT-entreprenörer som byggt web-lösningar, till att börja med bara för att det var kul men sen lyckats kommersialisera dem med antingen annonsintäkter (sociala medier), avgifter eller provisioner (dataspel, casino, streamad musik, film, värdepapper, porr…).

Silicon Valley har därför skapat ett antal unga Tech-miljardärer som nu hör till världens rikaste och deras bolag till de högst värderade i börsvärde räknat. Det har i sin tur dragit till sig riskkapitalister som blivit nästan lika rika.

Det som skiljer AI-hajpen åt gentemot tidigare hajper, är att nu orkestreras den av ett fåtal personer dvs. de som nu hör till världens allra rikaste. Tech-miljardärerna är kändisar där media bevakar allt de säger. Då makt dras till pengar (och tvärtom) lyssnar även politiker och andra makthavare till dem.

När Elon Musk X:ar så skakar börserna. 

Upp eller ner. Politikerna fascineras alternativt skräms upp beroende på vad som för tillfället driver de kommersiella intressena bakom hajpen.

Och så den nyaste trenden:

När Elon Musk uttalar sig politiskt skakar regeringarna.

Vad drev igång AI-hajpen?
AI-tekniken som sådan har varit ”på tapeten” under ett antal år. Dessutom används den som sagt redan idag i många sammanhang och att tekniken i sina olika delar inte är ny.
Att AI-hajpen dragit i gång med full kraft just under 2023 har därför andra och flera bakomliggande orsaker:

Antalet användare på de dominerande sociala medierna, framförallt Meta:s Facebook stagnerade. För att få fart igen lanserade Meta sin 100-miljarder-dollars-satsning MetaVerse, en socialt medial virtuell värld. 100 miljarder dollar skulle satsas. Det hela floppade snabbt men Meta hann ändå spendera 50 miljarder dollar.

Streamingtjänsterna (bl.a. Netflix) stagnerade också. Beroende på allt fler aktörer och därmed stenhård konkurrens, men även ett alltmer utslätat och woke-influerat utbud.

Kinesiska TikTok dök också upp och tog snabbt rejäla marknadsandelar vilket naturligtvis fick larmet att gå i Silicon Valley.

Mängder med riskkapitalfinansierade startup-företag i Silicon Valley hade långt kvar till att visa någon som helst vinst. 
Investerarna tröttnade, såg farorna och drog sig snabbt ur Tech-sektorn. Börskurserna rasade, flera banker specialiserade på Tech-bolag blev bankrutta.

Bara i Silicon Valley sparkades 200 000 anställda. Många av ren nödvändighet, att riskkapitalet drogs tillbaka eller tog slut men även många med anledning av det faktum att göra sig av med anställda oftast driver upp börskursen.

De stora Tech-bolagen med stinn kassa överlever naturligtvis men för att få fart på affärerna (dvs. börskursen och att därmed också grundarna och huvudägarna återigen kan återta platsen i toppskiktet på miljardär-listan) behövs nya grepp. Starta en hajp!

Det tongivande gänget i AI-hajpen:
Mångmiljardärerna Elon Musk (f.d. Paypal, Tesla och nu Trumps rådgivare), Peter Thiel (f.d. Paypal), Jeff Bezos (Amazon), Mark Zuckerberg (Meta), Sam Altman (Open AI), Sergey Brin (Google), alla Tech-miljardärer. Och ett ungt, medialt välbevakat gäng riskkapitalister inom Tech-sectorn med Marc Andreessen (Andreessen & Hollowitz) i spetsen.

Som mångmiljardärer kan de också ägna sig åt filosofiska funderingar och teorier, rymdfärder, kolonisation på Mars m.m. mer än att bry sig om höga elräkningar. 
Detta är nu ett nytt grepp i en hajp. En hajp driven av en slags ”filosofisk” taktik.

Två till synes motsatta ”filosofiska strömningar” betr. AI framförs av flera av Tech-miljardärerna. 

Som följer:

Longtermism - domedagsfilosofin
En filosofisk debattklubb med bas på Oxford University ledd av Willam MacAskill och Nick Bostrom (Niklas Boström, svensk från Helsingborg) har myntat filosofin Longtermism.
Den bygger på att nutiden måste ta hänsyn till inte bara nu levande mänsklighet utan all kommande sådan. Vilken då kan räknas i biljarder. Kortsiktiga mål (ex.vis rensa haven från plastavfall, rädda regnskog och korallrev) måste stå tillbaka för de långsiktiga mål där Homo sapiens ska befolka inte bara jorden utan även andra planeter. 

Bibeln är boken ”What We Owe to the Future” av William MacAskill.
Han menar följande: ”När vi bedömer våra handlingar kan vi i första hand ignorera alla effekter under de första 100 eller 1000 åren och fokusera på effekterna längre in i framtiden.” 
Det nuvarande mänskliga lidandet blir därför oviktigt, kortsiktig empati i nuet äventyrar framtiden om 1000 eller 10 000 år. 

Om det finns den minsta möjlighet att AI i framtiden kan utplåna mänskligheten i en oändlig framtid, lyder tesen, så anses sannolikheten mycket hög att det sker och måste då bekämpas med all kraft. Vilket leder till att det behövs väldigt mycket mer pengar. Och att det behövs regleringar från makthavarna. Mer riskkapital och konkurrensbegränsning till förmån för de etablerade Tech-bolagen. I Silicon Valley. (Kineserna måste m a o motas bort.)

Den teknologiska kapitalismen (med dess resurskrävande girighet) ska istället ses som världens räddning. AI är tekniken som ska rädda världen och framförallt de kommande biljarderna av ej födda människor. 
Elon Musk, Sam Altman, Peter Thiel m.fl. är anhängare av (och mångmiljon-donatorer  (i dollar) till) denna filosofi.

Effektiv Accelerationism (EA eller Eacc)
En helt motsatt filosofi men med uppenbart exakt samma mål. Här flödar teknikoptimismen liksom kritiken mot domedagsprofetiorna dvs. att mänskligheten inte alls riskerar utplånas av AI. 

AI-tekniken måste istället avancera framåt så snabbt som möjligt. Etiska frågor, regelverk och ifrågasättande står i vägen för utvecklingen. Det är inte AI som är hotet utan den situation vi har på jorden idag som är problemet. Marc Andreessen och Jeff Bezos är anhängare av Eacc. 

AI löser alla våra problem. Men det behövs pengar. Väldigt mycket pengar. Och att makthavarna avstår från regleringar. All utveckling måste vara helt fri. Så talar naturligtvis en riskkapitalist. 

Filosofin leder till slutsatsen att mänskligheten ska accelerera den tekniska utvecklingen och som en följd inte ska dra ner på konsumtion eller levnadsstandard (vilken också driver vinsterna i Tech-företagen). 

Gasa på rätt in i framtiden.

Fortsättning i Del 4...

/Trendspaning X

Artificiell Intelligens (AI) – Del 2

 AI - Den grundläggande tekniken

I PC:ns barndom lade vi upp ett filträd där vi lagrade våra filer. Det gör vi än i dag i Utforskaren, Finder eller annan filhanterare. När antalet dokument blir många blir det svårare att finna vad man letar efter. Digitaliserade pärmar med register men inte så mycket mer.

Även internet använde pärmregister-tekniken i sin barndom. Den som var med då kommer säkert ihåg portalerna där man kunde leta reda på änessorterade listor på hemsidor. 

Under 1980-talet kom tekniken för s.k. relationsdatabas, SQL-tekniken (Structured Query Language). Istället för att lagra information i separata dokument läggs informationen i en databas där varje ord, fras, siffra (post) ges en identitet som även skapar en relation med andra data i databasen. Med en sökmotor kan ett ord, siffra eller en hel mening användas för att söka fram rätt data. 

Sedan var steget till sökmotorer på internet inte långt, där vi kunde söka i den gigantiska internetdatabasen World Wide Web.

I stort sett alla informationssystem har idag en databas i botten som gör informationen snabbt sökbar och tillgänglig för många olika ändamål. 

Relationsdatabaserna eller liknande teknik är och kommer att vara motorn i AI-system om än i alltmer sofistikerad och utvecklad form.

Runt 2005 började en annan hajp; Big Data. I och med internet fanns det nu möjligt att dela information i avsevärt större mängd än vad som fick plats på den egna servern. Stora datamängder inom ett specifikt ämnesområde kunde analyseras och behandlas.

Sedan kom Cloud Computing i samband med bredbandsutbyggnaden (istället för långsam modemuppkoppling) dvs. IT-systemen gjorde sig bäst uppe i molnet. Avsevärt högre säkerhet, automatiska uppgraderingar, ingen egen server som blir hackad och upplåst mot lösensumma. Det öppnade upp ännu mer för tillgång till stora datamängder (Big Data).

Google, Bing, Explorer, DuckDuckGo är per definition AI-system då de har en logisk intelligens inbyggd i sin funktionalitet. Stavningskontroll och grammatikkontroll i Word, bokföringsförslag i molnbaserade ekonomisystem, Google Translate, de förhatliga och trögfattade Chatbotarna, Blockchain-tekniken som håller reda på Bitcoins och dess ägare; säkrare än de traditionella banksystemen enligt kryptovalutornas förespråkare.

Det som kallas AI idag är en kombination av tekniker som funnits länge; textigenkänning (OCR), biometrisk avläsning (ansikte, fingeravtryck, iris), bildanalys, syntetiskt tal, taligenkänning, 3D-animering….

Tekniker som sedan kan automatiseras (en teknik som döptes till ”Script” redan på 1980-talet).
Det som gjort att utvecklingen inom AI tagit fart är dels avsevärt kraftfullare datorer, bättre programmeringsspråk och allt större datamängder via internet. Datakraft brukar vara den flaskhals som fördröjer teknikutvecklingen. Lättare att skriva mer kod än att ta fram allt snabbare chip.

Kan AI ställa till skada?
Ja, det kan definitivt hända och har också hänt. Men bara indirekt med hjälp av mänsklig dumhet, ondska eller illvillighet. Som all annan teknik. Att AI på egen hand skulle löpa amok och utplåna mänskligheten enligt en del domedagsprofetior är dock helt bortom all sannolikt. Oberoende forskare inom AI-tekniken är helt överens om det. 

Att utplåna mänskligheten är vi tillräckligt skickliga att klara av på egen hand utan AI.

Men skador kan uppstå på samma sätt som en tändsticka vårdslöst använd kan orsaka fatala bränder. 
Ett bra exempel är finanskrisen 2007-2008 där AI-liknande system var en bidragande orsak. 

Det var då som digitala algoritmer för handeln med värdepapper alltmer började användas dvs. robothandel. De s.k. subprime-lånen i kombination med galet övervärderade obligationslån och hedgefonder styrdes indirekt av komplicerade, och visade det sig, svårförutsägbara algoritmer. 

Med en naiv övertro på tekniken kryddad med kollektiv dumhet, slutade det i en kris som det tog finanssystemet (och privatpersoner) flera år att ta sig ur.

Fortsättning i del 3...

/Trendspaning X

Artificiell Intelligens (AI) – Del 1

Vad är en hype?
Det svenska ordet hajp, eller mer förklarande ”överdrivet framfört budskap” eller upphaussning, har varit IT-branschens signum under decennier. Men även finansbranschens när den löpt amok mot samma typ av investeringsobjekt utan eftertanke. 
Att IT-branschens aktörer är de som oftast skapar en hajp beror på branschens snabba teknikutveckling jämfört med de flesta andra teknikområden. Därmed behöver ny teknik säljas in på marknaden innan kunderna ens kommit på att det behöver ha den. En hajp skapar uppmärksamhet och kombineras gärna med någon form av skrämseltaktik dvs. den som inte anammar tekniken blir hopplöst efter i konkurrenskraft.
Gartner Group, ett konsult- och analysföretag inom teknologisektorn, framförallt inom IT publicerar sedan många år sin hajpkurva (Hype Cycle) när en sådan börjar skönjas för en viss teknik.

The 2023 Gartner Hype Cycle identifies 25 must-know emerging technologies designed to help enterprise architecture and technology innovation leaders: 

-         Evaluate the business impact of emerging technologies
-        Examine and explore potentially transformative technologies 
-        Strategize how to benefit from these technologies

These technologies are expected to greatly impact business and society over the next two to 10 years, and will especially enable CIOs and IT leaders to deliver on the promise of digital business transformation.

Källa: gartner.com

Hype-kurvan är en illustration av förhållandet mellan förväntningar på den nya tekniken och tiden det tar att göra den produktiv. 
Att det finns en pågående hajp betr. Artificiell Intelligens (AI) är mer än tydligt. En hajp inom Tech-sektorn brukar med få undantag, om ens något, drivas av kommersiella intressen dvs iscensatta av företag eller andra intressen inom sektorn. Just denna hajp har dessutom en del egenheter som särskiljer den från andra tidigare hajper, både i styrka, genomslag och taktik. Mer om det längre ner.

Den senaste hajp-kurvan från Gartner (2023) enligt ovan visar att AI är i sin linda inom de teknikdiscipliner som Gartner bedömt ingår i begreppet AI och därmed ligger några år framåt i tiden.

Vad är AI?
Fram till 2021 - 2022 fanns en diskussion om vad som menas med begreppet AI och då främst vad I:et står för dvs. vad är intelligens?
Ett IT-system är bra på att hantera logiska data dvs. minnas, jämföra, räkna ut, sortera m.fl. egenskaper som behövs för att det ska kallas intelligent. Men är det bara det som är intelligens?
Diskussionen har i takt med den ökade intensiteten i hajpen alltmer tystnat, troligen eftersom det är en svår fråga och att den inte heller gagnar Tech-företagens syfte.
Vad är intelligens?
Den som genomgått ett intelligenstest i samband med ex.vis rekrytering vet att dessa testar framförallt logisk och språklig förmåga. 
Howard Gardner, professor i psykologi, Harvard Graduate School of Education publicerade 1983 sin bok ”De sju intelligenserna”:

1. Språklig (lingvistisk)
2. Logisk – matematisk
3. Musikalisk
4. Visuell/spatial
5. Kroppslig - kinestetisk
6. Självkännedom
7. Social

Howard Gardner nöjde sig sedermera inte med dessa sju. 1999 gav han ut en ny bok ”Intelligence Reframed: Multiple Intelligences for the 21st Century”. 
I den plussade han på med ytterligare två intelligenser: Existentiell intelligens och Natur-intelligens. Gardner öppnade i boken också en diskussion om en tionde intelligens: Moral.
För att göra alla dessa tio (kanske ännu fler) intelligenser artificiella så har programmerarna av AI-systemen minst sagt en hel del arbete framför sig. Om det ens är möjligt vill säga, eller ens önskvärt och till nytta. Den debatten förs inte i en grad den borde.
För enkelhetens skull använder vi nedan definitionen på artificiell intelligens där ett IT-system kan minnas något, att det kan förstå vad vi skriver in, vilken knapp vi trycker på och vad det då är förprogrammerat att göra. Med andra ord en ganska rudimentär men ändock viss form av intelligens. 

Fortsättning i del 2...

/Trendspaning X

 Citat av Johan Lundberg, kulturskribent och litteraturvetare

” Det finns... anledning att undra över vilka nutida föreställningar som vi om några decennier kommer att uppfatta på motsvarande sätt: som ståndpunkter som det framstår som obegripligt att någon kunde inta när den ideologiska kontexten runt dem vittrat sönder, men som det innan dess varit förbundet med ett högt pris att ifrågasätta – och stora förmåner att ställa sig bakom. När man är mitt i dansen är den absurda koreografin svårare att upptäcka, men även i dag virvlar vi runt. Mekanismerna ser likadana ut i dag som för fyrtio år sedan. Och okritiskt medlöperi lönar sig fortfarande mer än vad kritiskt ifrågasättande gör. ”

(Rak Höger, publicerad på Substack av Ivar Arpi, 4 dec 2024)

Trendspaning X

 Diktatorer och affärer  

 

Under många decennier har värstvärldens välstånd byggts upp av import av varor från lågkostnadsländer. Trots rapporter om usla arbetsvillkor, mestadels i Kina, har konsumenten blundat och låtit plånboken styra.

Trenden att köpa närproducerat och se mer till hållbar komsumtion har som tidigare skrivits på den här bloggen sakta men säkert segat sig upp i konsumentens medvetande. Mest sakta. Tills nu.

Pandemin gav den marknaden en skjuts uppåt framförallt pga. att den blottlade sårbarheten i de långa leverans- och transportkedjorna från Asien.

Kriget i Urkaina har ytterligare eskalerat det hela då vi sett att Europa även varit naivt beroende av Ryssland, inte bara Kina. Alltså två diktaturer som vi byggt vår överkonsumtion på. 

Omställningen till fossilfri energi ex.vis solenergi och elbilar visar sig också vara starkt beroende av Kinas produktion av råvaror till batterier och solceller. Och även färdiga solceller. I vindkraftverkens vingar finns dessutom balsaträ som avverkas i ex.vis Equadors regnskogar eller i plantager där det tidigare varit regnskog. 

Vi har också sett hur en diktatur kan använda handel som utpressning eller finansiering av krig.  Läs Ryssland och gas resp. olja.

Tyska affärstidningen Wirtshaftswoche har gjort en kartläggning
  av nya produktionsanläggningar för elektronik under byggnad i USA.
December 2022 wiwo.de

Men nu är det på väg att snabbt vända. Först ut är chiptillverkarna (halvledare) som nu satsar miljarder på nya produktionsanläggningar i USA och även i viss mån Europa. Den tillverkningen är dessutom starkt automatiserad vilket gör att arbetskostnaderna blir mindre viktiga.

Apple flyttar produktionen av iPhone från företaget Foxconns jätteanläggningar i bl.a. Kina till nya anläggningar i Indien och troligen också USA. Även sydkoreanska Samsung bygger också produktionsanläggning i Texas, USA.

När mer än en faktor samverkar får en gryende trend plötsligt mer fart. Badwill i form av ex.vis dåliga arbetsvillkor räckte inte men tillsammans med bristsituationer och utpressande diktaturer går såväl producentföretagen som konsumenterna nu på enad front.

/Trendspaning X

 Shopaholicern är ute

Detaljhandeln har i flera år förklarat sin nedgång i försäljningen med en ökad e-handel. Det kan vara en orsak men ändrade konsumtionsmönster kan vara en lika stark eller ännu starkare bidragande orsak. Efter pandemin har även e-handeln gått ner kraftigt utan att detaljhandeln ökat i motsvarande grad.

Det handlar bl.a. om en ökning av Second Hand även om den ökningen inte förklarar tappet i sin helhet.

En stor del av Second Hand-försäljningen bl.a den som förmedlas via sociala medier och privata loppis ligger dessutom utanför statistiken.

En annan trolig orsak som det inte pratats särskilt mycket om (förrän nu i inflationstider) är en generellt minskad konsumtion, inte minst hos de yngre generationerna. I samband med klimat- och miljödebatt har överkonsumtion alltmer ansetts som fel. Det går m a o inte längre att konsumera sig till det personliga varumärket eller den personliga imagen.

Istället bygger särskilt de yngre generationerna sin image genom att konsumera mindre. En typisk barnfamilj som vill framstå som upplyst och ansvarstagande köper barnkläder på second hand, sociala medier, loppis m.m. Utbudet är ofantligt stort och priset en 10-del av motsvarande nypris. Eller klädbytardagar.

Att framstå som en Shopaholic blir badwill med risk för att ses som oupplyst med lägre IQ. 

Oavsett inflation och räntehöjning som minskar resp. förväntas minska konsumtionen fanns m a o trenden redan sedan tidigare.

Pandemin skapade också en trend för lokalproducerat. De globala leveranskedjornas uppenbara känslighet kombinerat med import från lågprisländer med dåliga arbetsförhållanden och produktion med stor miljöpåverkan gav tillsammans skjuts till närproducerat. Helt i linje även med klimat- och miljödebatt.

M a o har vi i den s.k. västvärlden överkonsumerat under lång tid på bekostnad av både miljö och lågavlönad och fattig arbetskraft, ofta med arbetsvillkor under slavliknande förhållanden.

Trenden pekar tydligt mot lokalproducerat, mindre konsumtion och mer återbruk.

Det ställs också allt högre krav på att det vi ändå måste konsumera är mer hållbart.

Kvalitet före kvantitet. Kvalitet ger större förutsättning för återbruk och hållbarhet över tid.

Konsumentens makt är stor.

/Trendspaning X