Diktatorer och affärer  

 

Under många decennier har värstvärldens välstånd byggts upp av import av varor från lågkostnadsländer. Trots rapporter om usla arbetsvillkor, mestadels i Kina, har konsumenten blundat och låtit plånboken styra.

Trenden att köpa närproducerat och se mer till hållbar komsumtion har som tidigare skrivits på den här bloggen sakta men säkert segat sig upp i konsumentens medvetande. Mest sakta. Tills nu.

Pandemin gav den marknaden en skjuts uppåt framförallt pga. att den blottlade sårbarheten i de långa leverans- och transportkedjorna från Asien.

Kriget i Urkaina har ytterligare eskalerat det hela då vi sett att Europa även varit naivt beroende av Ryssland, inte bara Kina. Alltså två diktaturer som vi byggt vår överkonsumtion på. 

Omställningen till fossilfri energi ex.vis solenergi och elbilar visar sig också vara starkt beroende av Kinas produktion av råvaror till batterier och solceller. Och även färdiga solceller. I vindkraftverkens vingar finns dessutom balsaträ som avverkas i ex.vis Equadors regnskogar eller i plantager där det tidigare varit regnskog. 

Vi har också sett hur en diktatur kan använda handel som utpressning eller finansiering av krig.  Läs Ryssland och gas resp. olja.

Tyska affärstidningen Wirtshaftswoche har gjort en kartläggning
  av nya produktionsanläggningar för elektronik under byggnad i USA.
December 2022 wiwo.de

Men nu är det på väg att snabbt vända. Först ut är chiptillverkarna (halvledare) som nu satsar miljarder på nya produktionsanläggningar i USA och även i viss mån Europa. Den tillverkningen är dessutom starkt automatiserad vilket gör att arbetskostnaderna blir mindre viktiga.

Apple flyttar produktionen av iPhone från företaget Foxconns jätteanläggningar i bl.a. Kina till nya anläggningar i Indien och troligen också USA. Även sydkoreanska Samsung bygger också produktionsanläggning i Texas, USA.

När mer än en faktor samverkar får en gryende trend plötsligt mer fart. Badwill i form av ex.vis dåliga arbetsvillkor räckte inte men tillsammans med bristsituationer och utpressande diktaturer går såväl producentföretagen som konsumenterna nu på enad front.

/Trendspaning X

 Shopaholicern är ute

Detaljhandeln har i flera år förklarat sin nedgång i försäljningen med en ökad e-handel. Det kan vara en orsak men ändrade konsumtionsmönster kan vara en lika stark eller ännu starkare bidragande orsak. Efter pandemin har även e-handeln gått ner kraftigt utan att detaljhandeln ökat i motsvarande grad.

Det handlar bl.a. om en ökning av Second Hand även om den ökningen inte förklarar tappet i sin helhet.

En stor del av Second Hand-försäljningen bl.a den som förmedlas via sociala medier och privata loppis ligger dessutom utanför statistiken.

En annan trolig orsak som det inte pratats särskilt mycket om (förrän nu i inflationstider) är en generellt minskad konsumtion, inte minst hos de yngre generationerna. I samband med klimat- och miljödebatt har överkonsumtion alltmer ansetts som fel. Det går m a o inte längre att konsumera sig till det personliga varumärket eller den personliga imagen.

Istället bygger särskilt de yngre generationerna sin image genom att konsumera mindre. En typisk barnfamilj som vill framstå som upplyst och ansvarstagande köper barnkläder på second hand, sociala medier, loppis m.m. Utbudet är ofantligt stort och priset en 10-del av motsvarande nypris. Eller klädbytardagar.

Att framstå som en Shopaholic blir badwill med risk för att ses som oupplyst med lägre IQ. 

Oavsett inflation och räntehöjning som minskar resp. förväntas minska konsumtionen fanns m a o trenden redan sedan tidigare.

Pandemin skapade också en trend för lokalproducerat. De globala leveranskedjornas uppenbara känslighet kombinerat med import från lågprisländer med dåliga arbetsförhållanden och produktion med stor miljöpåverkan gav tillsammans skjuts till närproducerat. Helt i linje även med klimat- och miljödebatt.

M a o har vi i den s.k. västvärlden överkonsumerat under lång tid på bekostnad av både miljö och lågavlönad och fattig arbetskraft, ofta med arbetsvillkor under slavliknande förhållanden.

Trenden pekar tydligt mot lokalproducerat, mindre konsumtion och mer återbruk.

Det ställs också allt högre krav på att det vi ändå måste konsumera är mer hållbart.

Kvalitet före kvantitet. Kvalitet ger större förutsättning för återbruk och hållbarhet över tid.

Konsumentens makt är stor.

/Trendspaning X

Industriella trender

Utmaningar för den svenska industrin finns det många men den har också flera fördelar jämfört med många andra länder. Här är några av dem:

- Hierarkier. Sådana hämmar kreativitet och effektivitet. I Sverige har vi sedan länge svaga hierarkier. Ju större företag desto svårare blir det att montera ner hierarkierna till en mer hanterbar nivå. Fördel Sverige.

Tysk industri har sedan begreppet Industrie 4.0 myntades av EU, sett problem med den tyska traditionella hierarkin. Pga. dem har det varit trögt att få igång kommunikationen med ledningen (på kontoret) och arbetarna (på golvet). En kulturförändring som kan ta tid. Tyskarna är dock systematiska och målinriktade när de väl definierat ett problem och dess orsak. Det går därför nu raskt undan med att bilda team istället för hierarkier. Likaså arbetas det nu med mjuka värden i organisationerna.

- Korta serier. I slutänden dvs. den långa kedjan från råvara till definitiv slutprodukt av precis allt som produceras finns en allt kräsnare konsument. Av tradition har tillverkande företag letat efter långa serier för att "belägga" produktionen med tillverkning. Ofta har beläggningsfokus urholkat lönsamheten i tillverkningen. Nu visar det sig tydligt att tillverkande företag som kan ställa om till korta serier också kan bli mer lönsamma. Det krävs dock mer arbete före produktionen i form av konstruktion, produktionsoptimering, beredning, planering m.m. Den gamla "sanningen" att "folk på kontoret" bara kostar medan "folk på golvet" drar in pengar stämmer inte längre. Snarare tvärtom i takt med teknikutvecklingen.

Anledningen?  Utbud av varor har ökat dramatiskt och konsumenten blir via internet alltmer medveten om vad som kan köpas och till vilket pris. Det fortplantar sig bakåt till produktägarna som måste vidare- eller nyutvecklad produkter för att inte tappa konkurrenskraft. Samt hålla koll på kommande trender. M a o vara nära marknaden för att fånga upp signaler om nya trender.

- Närhet till underleverantörer. Och konsument.

Ingen lär väl ha undgått problemen med globala leverantörskedjor under pandemin. I skrivande stund har nästa problem dykt upp när konflikter och regelrätta krig hindrar varuflöden och inte minst prisbild. Därför flyttar produktionen närmare produktägarna. Nästa steg blir att flytta produktionen närmare konsumenterna. Där är vi inte än men när additiv tillverkning slår igenom på allvar kan detta bli verklighet. Produktion av ex.vis mat och dryck är redan där men infrastrukturen inom logistik, dagligvaruhandel, diverse oligopol och monopol m.m. har inte / kan inte / vill inte ställa om.

- Produktägarna efterfrågar alltmer utvecklingsarbete hos sina underleverantörer. 

Att leva på gamla säkra produkter räcker inte. En kontinuerlig vidare- eller nyutveckling måste finnas även hos underleverantörerna. Den som är bra på en viss tillverkningsprocess har också förutsättningarna för att utveckla produkterna som produceras. Utvecklingskostnader svåra att kortsiktigt räkna hem, något som ekonomerna inte gillar men som blir alltmer nödvändiga. Den traditionella legotillverkaren måste m a o bli mer progressiv och proaktiv. De som varit det under många år har dessutom mött motstånd hos sina kunder som inte velat ha förändringar så problemet har legat både hos leverantör och kund. Dags att tänka om. Vad är kundens problem eller snarare vad är kundens kunds problem... eller ännu fler steg i problemanalysen krävs allt mer.

- Digitalisering. Av materialflöde OCH informationsflöde

Ett uttjatat begrepp men inom industrin begränsas ofta denna till automatisering och robotisering. I varje industriell verksamhet finns flöden av två saker; material och information. MAterialflödet ligger nära produktionschefens verklighet. Robotisering och automatiserade linjer är ofta välutvecklade även om det finns mycket mer att göra i takt med att tekniken utvecklas allt snabbare; ex.vis Cobots, IoT m.m.

Det som glöms bort är informationsflödet. Svåranvända affärssystem (IT-branschens dinosaurier) når sällan utanför ekonomiavdelningen. Även om funktionaliteten finns för produktionsstyrning m.m. så lider systemen av gammaldags teknik och användargränssnitt. Likaså har kunskapen hos systemleverantörerna ofta tyngdpunkt inom ekonomisk redovisning.

För att styra produktion utifrån ett kommunikationsperspektiv löses detta därför med papperslappar, spring och tusen frågor. Resultatet när detta klickar blir det kassation, överproduktion, reklamationer, förseningar. Ingen robotcell i världen kan kompensera detta.

Informationssystemen är historiskt designade utifrån arbete på "kontor". Här finns därför oftast ett kulturellt och kunskapsmässigt glapp mellan dessa och industriell verksamhet. 

Sverige har som sagt goda förutsättningar att lösa de problem och utmaningar som finns. Det finns framförallt flera vinnare framöver:

• Mindre företag som levererar utvecklingstjänster till industrin.
• Mindre producerande företag som är innovativa, progressiva, kundnära, entreprenörsdrivna.
• IT-företag som bygger upp kunskap kring industriell produktion och logistik.
• Alla som har förmågan att lyssna på kunden, kundens kund, kundens kunds kund....

Albert Einstein lär en gång ha sagt:

"Den renaste formen av vansinne, är den att hålla fast vid det gamla och samtidigt hoppas att det ändrar sig."

/Trendspaning X

Narcissismen i Sverige

Nya boken ute nu. 

Finns på bokus.com

Universiteten avskaffar sig själva - utan att förstå det själva

Högskolornas och universitetens verksamhet har under århundraden baserats på föreläsningar i en fysisk lokal. Något som nu kan fasas ut med digital teknik.

Corona-krisen har på kort drivit fram kraven på distansundervisning med hjälp digitala verktyg. Dessa erfarenheter leder också till att universitets- och högskoleutbildningen ställs inför stora förändringar. Förändringar som blir svåra att hantera i en trög och allt annat än nytänkande organisatorisk form.

Inte minst krävs genomgripande förändringar för att eliminera de för samhället negativa effekterna av den krisande svenska akademien. I form av bristande kvalitet och oförmåga att bedriva relevant utbildning och forskning som inte längre motsvarar arbetsmarknadens krav och behov.

Forskning alltmer utanför den akademiska världen

En mycket stor del av den forskning som bedrivs idag görs idag utanför den akademiska världen. Och då på kommersiella villkor. COVID-19-vaccinen är ett belysande exempel på detta där alla vacciner utom ett (Astra Zeneca i samarbete med Oxford University) tagits fram hos företag inom läkemedelsindustrin. När det finns en marknad och ett behov finns också incitamentet att bedriva en forskning. Dessutom uppnå resultat så snabbt som möjligt.

Alla forskningsrön kan visserligen inte direkt kopplas till kommersiella möjligheter. Där borde den akademiska världen ha en funktion. Dessvärre ser det dystert ut i Sverige. I förhållande till ex.vis de amerikanska universiteten där bl.a. MIT resp. Stanford är direkt kopplade till teknikföretagen i Boston resp. Silicon Valley. 

Svenska universitet och högskolor i kris

Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning beskriver i en artikel (kvartal.se 2020-12-09) hur den svenska universitetsvärlden är i kris. Det är således inte bara den svenska grundskolan som har stora problem kvalitetsmässigt. 

Sammanfattningsvis beror krisen, enligt hans analys, på att den politiska styrningen av universiteten har uppenbara brister kompetensmässigt. Detta leder i sin tur till att universitetens ledning har en: 

"skadligt stor följsamhet och känslighet för politiska önskemål. Nya dekaner och rektorer säger sig ofta numera t.ex. vilja jobba för ökad jämlikhet, mångfald och god arbetsmiljö. Sällan här man dessa personer måla upp en vision om excellens i forskning och undervisning."

Den stora volymökning som har skett under de senaste årtiondena vad gäller antalet studenter (och antalet universitet och högskolor) har dragit ner kvaliteten på utbildningen varför svenska universitet rasat i internationell ranking under samma årtionden. 

Kunskap är färskvara

Universitetens förmåga att på allt kortare tid leverera den av näringslivet efterfrågade kunskapen ter sig allt långsammare relativt utvecklingstakten i samhället. Inte minst i samband med den tekniska utvecklingen. En 4-årig teknisk universitetsutbildning kommer att uppleva ett antal tekniska paradigmskiften under utbildningens löptid. 

Förutom basala grundkunskaper ex.vis matematiska och fysikaliska grunder har således universiteten svårt att hänga med i utvecklingen och leverera den kunskap som näringslivet och arbetsmarknaden efterfrågar.

Teori utan koppling till verkligheten

Akademisk utbildning har också alltför ensidigt fokus på teoretisk kunskap utan koppling till verkligheten. Det ligger i paritet med att universiteten pga. den inneboende tidsaspekten inte kan hänga med i teknikutvecklingen. 

Därför blir det enklare, och framförallt billigare inom en begränsad budget, att hålla sig till mer generella och statiska teoretiska kunskaper samtidigt som kunskapen om teknikutvecklingen inte går att upprätthålla i tillräcklig omfattning.

Akademins forskning allt mindre användbar

Universitetens forskning blir också av alltmer begränsat värde för näringslivet. Kontakten med näringslivet och vad som efterfrågas fungerar inte. Vissa ansträngningar har gjorts för att förbättra detta men utan nämnvärda resultat. Även här är det bristande kvalitetsfokus som är orsaken samt att de politiska önskemålen styr i helt fel riktning enligt Fredrik Sjöholm. 

Oförmåga till förbättring

Att vi ska se en snabb lösning på universitetens och högskolornas kris är inte att räkna med. Framförallt då det saknas vilja beträffande det mest avgörande; en insikt om problematiken, hos politiken såväl som hos ledning. Det krävs kulturell och ledarskapsmässig förändring internt i det svenska utbildningsväsendet, både inom grundskola och högskola. 

För att åstadkomma detta krävs det politisk handlingskraft med tydliga direktiv till utbildningsväsendet. Att vi kan förvänta oss det ter sig osannolikt inom överskådlig tid. Enligt Fredrik Sjöholm, möts problematiken och utvecklingen i den svenska universitetsvärlden "med ett i bästa fall förstrött intresse."

Fredrik Sjöholm skriver vidare i sin artikel:

"Denna skadliga utveckling har uppmuntrats av samma typ av pedagoger som varit involverade i kvalitetsförsämringen i svensk grund- och gymnasieskola."

Trendspaning:

En mix av spetskompetenser

Eftersom fysisk plats blir alltmer oväsentlig uppstår möjligheten att skapa en mix av de mest intressanta spetskompetenserna och forskningsrönen. Dessa kan således kombineras för att få en utbildning som korresponderar med företagens och arbetsmarknadens krav. Hög kvalitet med spetskompetens i framkant kan därför skapas.  

Till skillnad från universiteten som sitter fast i den fysiska platsen och inte minst i en föråldrad organisation med felaktiga incitament. 

Envägskommunikation lika bra digitalt

Klassiska föreläsningar som mestadels är en envägskommunikation har visat sig kunna genomföras med i stort sett samma resultat digitalt. Det har gett tidsvinster då behovet av resor minskar samt därmed minskad miljöpåverkan.

Fysisk plats oväsentlig

Att inte vara bunden till en viss plats med dyra lokaler ger också stora vinster vad gäller distansundervisning. En föreläsning kan genomföras med avsevärt fler deltagare där den fysiska platsen är oväsentlig. Dvs. fler elever per föreläsare och mindre overheadkostnad.

Kunskap direkt från källan

Den forskning som ligger till grund för en föreläsning kan förmedlas av forskaren direkt istället för att förmedlas (och därmed risk att förvanskas) av personer i andra, tredje eller fjärde led. Studenten kommer direkt till källan för den kunskap som ska förmedlas. Oavsett var forskaren finns - på MIT eller Stanford.

Företagens möjlighet

För företagen finns det också en möjlighet att som utbildare förmedla den spetskunskap de besitter. Att det finns enorma kompetensmässiga resurser i företag som ligger i framkant är utom allt tvivel. Företagets kunskaper kan ses som en företagshemlighet men det kan också vara ett konkurrensmedel att berätta det för omvärlden. Transparens blir alltmer ett konkurrensmedel.

Rekryteringsbas per automatik

Det leder också till att företagen kan marknadsföra sig till en målgrupp som är attraktiv: de framtida medarbetarna. Att varumärke och marknadens kännedom om spetskunskap är avgörande för ett företags förmåga att rekrytera de bästa medarbetarna. Ett starkt varumärke värderas oftast högre än lönenivåer och lokaliseringsort vid jobbsökande.

Utbildnings-samordnare

Allt ovan sammantaget öppnar det upp för en förändrad marknad där nya aktörer kan ta mark från de gamla institutionerna och framförallt se till att förse arbetsmarknaden med vad den efterfrågar.

Genom att kombinera olika spetskompetenser, ge utbildningen mer precision och skräddarsy den utifrån marknadens krav kan också effektiviteten öka. Tidsaspekten, kvalitet och kunskapshöjd samt anställningsgraden efter avslutat utbildning blir mätbara konkurrensmedel. 

/Trendspaning X

Fördelar med distansarbete

Många har i o m Corona börjat arbeta på distans. Dvs de som normalt utför arbetsuppgifter framför datorn och via telefon. Tidsödande resor till och från en fysisk arbetsplats liksom till och från onödiga möten har gett stora tidsvinster för den enskilde såväl som miljövinster.

Vissa nackdelar också naturligtvis men här kommer några klara fördelar (förutom ovanstående) som kräver nytänkande i ledarskapet och hur organisationerna är riggade. Oftast troligen till det bättre.

Verbal förmåga blir inte dominerande. De introverta och de mer tystlåtna får bättre verktyg att göra sig "hörda". Eller snarare sedda. De som har god verbal förmåga brukar generellt ha sämre förmåga att uttrycka sig i skrift och tvärtom. En bristande förmåga kompenseras ofta med en annan förmåga. 

Fysisk kontakt leder inte bara till positiv social interaktion. I många fall dess motsats. Dessutom en hel del tidsslöseri som inte ens märks även vid fysisk närvaro. Mobiltelefoner och internet tar mycket tid även på plats. Meningslösa eller långdragna möten likaså.

För att tydliggöra vad som ska göras och att det blir gjort måste den moderna organisationen fokusera mer på resultat än på processer, detaljstyrning och övervakning.

Det leder till ett paradigmskifte vad gäller ledarskapet - från processstyrning till resultatstyrning.

Effektivitet

Fokus för ledarskapet måste ändras från att följa rutiner och processer dvs. fokus på process-styrning till att åstadkomma resultat. Därför blir ledarskapets förmåga att resultatstyra verksamheten avgörande. Det kommer också att minska en organisations bristande effektivitet med avseende på meningslösa arbetsuppgifter och sk. funktionell dumhet (Mats Alvesson, André Spicer, "Dumhetsparadoxen").

Faktiska resultat blir mer tydliga. Siffror och text, statistik och "avbockning" av genomförda arbetsuppgifter, mätning av resultat kommer att dominera över "korridor-lobbying".

Resultat-styrning kräver också nyckeltal som sedan behöver användas vidare i ledningen av organisationen i stort.

Konkreta faktabaserade resultat blir grogrunden till nytt fokus på vad organisationen faktiskt ska åstadkomma. Relevanta nyckeltal blir en nödvändighet ävensom att dessa måste vara dynamiska och kunna förändras över tid beroende på vad som ska åstadkommas. Det gäller både nyckeltal beträffande kund/målgrupp såväl som interna processer och förändringsarbete.

Antalet meningslösa möten där fler deltagare än nödvändigt är med minskar. Dels tiden det tar att transportera sig till möte och dels den tid som själva mötet tar där flera deltagare inte har någon nytta av vad som avhandlas på mötet.

Beslut kan tas snabbare genom att använda digitala verktyg. Medarbetares åsikter i en fråga innan beslut tas kan enklare inhämtas digitalt.

Överlag kan faktabaserade beslut bli fler jmf. med alltför många känslomässiga sådana. 

Forskning har visat på att de allra flesta beslut i en organisation bygger på känslomässiga underlag.

Fokus på digital faktabaserad information istället för muntlig sådan från de med bäst utvecklad verbal förmåga ger bättre beslutsunderlag. Förutsatt att dessa underlag är baserade på relevanta nyckeltal.

Information - enklare sökning

När ledarskapet har fokuserat på information och kommunikation via fysiska möte har digital information mer eller mindre begravts utan att medarbetare tar del av den. Policy-dokument, rutinbeskrivningar, resultatrapportering begravs i de digitala arkiven.

Genom mer distansarbete krävs att information tillgängliggörs på ett bättre sätt. Nya digitala verktyg behöver användas för att "sålla ut" den information som krävs för varje medarbetare. Bättre struktur på lagrad information krävs när nya verktyg för att finna rätt information behöver införas i organisationen.

Idag är det avsevärt lättare att söka efter information på internet än att finna intern information.

Även en enkel sökning av information dvs. ställa en fråga på en intern chatfunktion gör sökningen enklare jmf. med att fysiskt springa runt och försöka finna svar på en fråga eller inhämta någon form av information.

Delaktighet

Att göra varje medarbetare synlig och därmed öka delaktighet och engagemang i verksamheten kan med digitala verktyg göras enklare och mer systematiskt. En emoji eller ett kort textmeddelande, eller gruppvisa förfrågningar, enkäter m.m. blir enklare och snabbare än att kalla till möten där de med mest verbal förmåga tar mest plats.

De introvertas renässans

Genom digitala lösningar där textbaserad kommunikation / information används får de introverta också fler möjligheter och tillfällen att göra sig hörda.

De som gör jobbet men inte syns får därmed en renässans eftersom den fysiska gruppdynamiska såväl som verbala förmågan minskar i betydelse. 

Psykosocial arbetsmiljö

Det minskar också betydelsen (och dess nackdelar) av det i samhället fn. dominerande narcissistiska beteendet (baserat på individualismen). Här finns dock en passus då digitala medier (läs sociala medier) drivit på narcissismens utveckling som norm vad gäller beteendet. I en organisation blir det dock enklare att styra ex.vis samtalstoner mm. då skrivna ord är lättare att bevisa jmf. med verbala kränkningar under fikarasten. Mer transparens med andra ord.

Förändring i de informella maktstrukturerna

Fysiska möten och interagering mellan människor kräver sin kompetens. En kompetens som är olika beroende på förmågor. Det innebär att de som tillförskaffat sig informell makt (hegemoni) i den existerande fysiska miljön kan förlora sin makt till förmån för de som har bättre förmåga att kommunicera via text samt bättre kan hantera digitala verktyg.

Konklusion

• Resultatstyrning istället för process-styrning.

• Den som "gör jobbet" uppmärksammas mer än den som "tar plats i rummet".

• Förändring i de informella maktstrukturerna.

• Möjlighet till mer systematik i ledarskapet genom digitala verktyg.

• Möjlighet till bättre mätning av resultat. Vilket kräver relevanta nyckeltal.

• Digital kommunikation och information ger möjlighet till bättre beslut.

/Trendspaning X

Post Corona #15  - 2021 

Detta inlägg publicerades första gången i NWT 18 dec 2020 

nwt.se

Hur kommer samhället att förändras efter Corona? Stora förändringar eller går vi tillbaka till bussiness-as-usual? Här kommer en kort trendspaning kring "Post-Corona".
En kris, oavsett orsak, skakar om samhällets maktstrukturer, inte alltid den starkaste som överlever, oftare den som lättast anpassar sig.

Corona-krisen skiljer sig från en ekonomisk kris, eftersom den är mer personligt inriktad. Alla kan bli bli sjuka och dö. Krisen är också avhängig av att var och en beter sig ansvarsfullt. Troligen dröjer det innan handhälsningar och kramar blir OK igen, särskilt med perifera bekanta. Distanshållning blir en vana, alla är potentiella smittobärare av nästa virus.

I arbetslivet har vi har lärt oss bli mer digitala. Fördelarna, mindre resande och färre fysiska möten lär bestå. Mer nyttigt arbete och mindre onyttiga möten.

En trend under många år kommer att rasa ihop - individualismen. Utvecklad som en konsekvens av tre ingredienser: ökat välstånd, sociala media, och import av trender från USA, individualismens högborg.
Identitetspolitiken är i sin tur en konsekvens av individualismen där "jaget" är centralt. En gruppering hävdar sin offerroll, rättigheter och krav på positiv särbehandling. Inte bara lika villkor utan även lika utfall. Individualismen ersätts nu av kollektivismen. Överlevnad kräver att vi som grupp samarbetar, inte att var och en tar för sig och kräver fördelar på andras bekostnad.

Folkhälsomyndighetens Corona-statistik per kön lär också ta död på genuspolitikens tes om att kön är en social konstruktion. Statliga projektpengar som flödat in i identitetspolitiken flyttas till samhällsnyttiga behov när Corona-notan ska betalas. 

Kollektiv nytta fasar ut det polariserade, aggressiva debattklimatet. Aggressivitet från etablerade aktörer visar bara att de känner sig hotade. Medie-konsumenten har tröttnat på mediadrev i storstadspress och social media. Det är också en direkt orsak till politikens oförmåga att skapa verkstad. Ordkriget på Twitter ägnas mer energi än att driva igenom beslut om förändringar. Politisk pajkastning ersätts av resonemang och handlingskraft för att lösa samhällsproblem. Det kommer att kräva andra aktörer än dagens, både inom storstadsmedia och politik.

Nationalismen får en renässans i EU-förespråkande Sverige. Regeringens presskonferens med svenska flaggor i bakgrunden och flagg-pins var ett tydligt tecken.

De gigantiska EU-stöden till de värst Coronandrabbade länderna, framförallt Italien, kommer att skapa konflikter. Förmögenheten per capita i Italien är en av de allra högsta i EU, 125 000 euro per capita. Sveriges och Tysklands motsvarande siffra ligger på ca 45 000 euro per capita. Debatten pågår i Tyskland men ännu inte i Sverige. De fattiga svenskarna och tyskarna ska alltså ge till de rika italienarna. De nordiska länderna och Nederländerna fick vika sig för en svällande EU-budget. Spänningarna mellan Öst- och Västeuropa ökar också stadigt. Räkna med eskalerande konflikter när EU:s Corona-nota ska betalas.

Influencers som tjänar miljoner på "likes" nedgraderas i ljuset av de nya hjältarna; underbetalda undersköterskor och vårdbiträden som riskerar sin hälsa i underbemannad dåligt organiserad verksamhet.
Att ägna dagen åt Instagram-inlägg, skapa Twittermobbar eller som högavlönad tjänsteman ägna sig åt "samverkan" och "värdegrundsarbete" blir värdelöst.

Den som skapar konkret nytta vinner över den som sysslar med flummig kvasiverksamhet utan samhällsnytta.

/Trendspaning X