Alla aktörer inom dagligvaruhandeln aviserar höjda matpriser. Orsakerna är dels ökade lönekostnader i samband med senaste avtalsförhandlingen och dels ökade priser på råvaror såsom spannmål m.m. Samtidigt har mjölkproducenterna passat på att höja priserna för att i någon mån kompensera för ökade foderpriser. Foder- och spannmålspriserna drivs upp av en ökad efterfrågan på energigrödor för etanoltillverkning.
Kommer konsumenterna nu att än mer jaga lågprisvaror? Troligen inte! Hur går den ekvationen ihop?
Svensk matkultur påverkas alltmer av mellersta och södra Europas attityd till mat dvs ett stort intresse och höga krav på kvalitativa råvaror och alltmer traditionsrik mat.
Eftersom maten tar mer av hushållsbudgeten kommer man också att ställa allt högre krav på maten som sådan. Att gå ner i kvalitet till förmån för lägre priser är mindre troligt. Diverse junk food och halvfabrikat med tveksamma ingredienser får stryka på foten till förmån för närproducerade råvaror, helst ekologiska.
Alltså samma trend som i ex.vis Tyskland, Frankrike och Italien. Debatten om överviktiga ungdomar kommer att påverka åt samma håll. Matvanorna blir också alltmer en "klassfråga" där mer upplysta konsumenter går före i trenden. I USA finns ex.vis sedan lång tid tillbaka en tydlig koppling mellan övervikt och klasstillhörighet.
Inlägg
