USA var in i det sista motsträviga till några som helst konkreta förpliktelser under klimatkonferensen på Bali. Först efter hårda påtryckningar och skarp kritik fick USA:s delegation ge vika. USA är ju också det land som har i särklass mest att förlora på en reducering av CO2-utsläppen.
Det som är mer intressant är hur USA:s relation till övriga världen påverkats.
Dels har de nu inför öppen ridå blottat ett gigantiskt systemfel i sin infrastruktur. Detta bör bli ödesdigert för USA:s konkurrenskraft när Peak Oil konstateras och energipriserna drastiskt ökar.
Dels fick de slutligen också vika sig för en massiv enighet från övriga världen. Detta kan ge ytterligare signaler till andra sammanhang där USA setts som en oemotsägbar maktfaktor.
Risken för USA är att bilden nu glider över till att bli den av en jätte på fall.
I trendspaningssammanhang är första stadiet, när en tänkbar trend lyfts fram, "förlöjligande". Det har vi i CO2-sammanhang sett massor av under flera år. Nästa steg är "våldsamt motstånd", ett tydligt tecken på att motståndarna börjar vackla.