Några trender och signaler som pekar mot ett rekordlågt valdeltagande i höst:
Fyra nya årskullar har tillkommit, 18 – 21-åringar, som inte är uppvuxna med vänster-höger-perspektivet. Att rösta anses inte vara en skyldighet, bara en rättighet.
Samhällsengagemanget hos dem kanaliseras inte till de etablerade politiska partierna (möjligen Piratpartiet) utan till andra forum och organisationer med enfrågeprofil, bloggosfären m.m.
Med en ungdomsarbetslöshet på närmare 30% blir också signalen från etablissemanget, både det politiska och näringslivet, att det inte finns plats för dem. Arbetstillfällen finns som närmast i Köpenhamn och Oslo.
Fyra nya årskullar har tillkommit, 18 – 21-åringar, som inte är uppvuxna med vänster-höger-perspektivet. Att rösta anses inte vara en skyldighet, bara en rättighet.
Samhällsengagemanget hos dem kanaliseras inte till de etablerade politiska partierna (möjligen Piratpartiet) utan till andra forum och organisationer med enfrågeprofil, bloggosfären m.m.
Med en ungdomsarbetslöshet på närmare 30% blir också signalen från etablissemanget, både det politiska och näringslivet, att det inte finns plats för dem. Arbetstillfällen finns som närmast i Köpenhamn och Oslo.
Ungdomsarbetslösheten engagerar inte bara de unga väljarna utan även deras anhöriga. Dribblande med statistiksiffror och oförmåga att ta tag i den känsliga frågan påverkar tron på att politiker kan lösa problemet. Oavsett partifärg.
Kommunikationsverktygen (på Internet), mediabruset från andra länder samt att språkbarriärerna är borta driver på en internationalisering bland det svenska folket. Möjligheter till studier utomlands lockar mer än svenska universitet. Svenska frågor blir mindre angelägna.
I motsvarande omfattning som ungdomar blir röstberättigade har naturligtvis många gamla väljare försvunnit som hade samma bild av politiken som politikerna själva.
De politiska partiernas medlemsantal borde vara ett mätetal på det politiska engagemanget och de siffrorna pekar rakt nedåt. Diverse turbulens kring redovisning av medlemsantalet urholkar förtroendet för partierna.
Under åren som gått sedan förra valet har politikerna haft en dålig förmåga att läsa av opinionen kring de frågor de drivit. FRA och IPDRED-debatten liksom ungdomsarbetslösheten är goda exempel på det. Förtroendet påverkas även här.
Allt ovanstående kombinerat med att de båda blocken samt enskilda partierna har svårt att profilera sig ger än mindre intresse bland väljarna. Den sista men kanske viktigaste faktorn kan vara att den politiska retorik, med sedvanlig pajkastning, som bedrivs i valdebatten känns hopplöst förlegad.
/Trendspaning X
Inlägg
