Tysk trend?

Är det någon som lagt märke till den tyska trenden i Sverige? Allt tyskt har under årtionden varit sett som allt annat än modernt eller spännande. Detta kombinerat med en syn på Tyskland som sträcker sig tillbaka till världskrigen med den kollektiva skuldbördan i bakgrunden.

Tysk fet mat. Snarlikt kök i många avseende som det franska som oftare använder ister istället för smör eller olja. Nu vet vi att fett inte gör oss feta. Däremot socker. Som i amerikansk junk-food. Dessutom stämmer det tyska köket bra med LCHF. Tysken är idag inte heller fetare än svensken.

Reeperbahn. Den svenske man som åker till den fula staden Hamburg ska troligen till Reeperbahn och .... ja..Porrindustrin på Reeperbahn är snart historia, ersatt av exklusivare kulturliv såsom teatrar m.m. Bl.a pga ökade fastighetspriser i området. Bordellerna har flyttat ut i lyxvillor i de mer fashionabla kvarteren. Och Hamburg är en boomtown som nu vänder sitt ansikte mot floden Elbe och får allt högre hipfaktor.

Tysk musik är osäljbar i Sverige. Ja, stämmer. Än så länge... Men saker håller på att hända...

Tyska viner är söta och dåliga. Inne-vinet det senaste året har varit tysk Riesling. Torr. Nu kommer druvorna Gewürztraminer och Grauburgunder. Ännu torrare. Alla vita. Som backlash till de senaste årtiondenas rödvinsdominans. Och druvtrenden i Sverige har till vissa delar satts av hur tyskarna klassificerar sina viner.

Sedan har vi den svenska trenden surdegsbakning för herrklubbar som sedan avlöstes av korvstoppningstrenden för samma målgrupp. I Tyskland är korv en förädlad köttråvara. Till skillnad från svensk korv som ofta gjorts av slakteriavfallet, benmassa m.m.
Det tyska temat på årets bokmässa i Göteborg är nog den senaste trendsignalen förutom vintrenden. De svenska deckarförfattarna går som tåget i Tyskland och nu börjar förlagsaffärerna rinna även åt andra hållet, dvs norrut till oss.

/Trendspaning X

Nya shoppingkoncept inte tillräckligt

Som nämnts många gånger på den här bloggen är shoppingen i USA mitt uppe i en stor förändring. Shoppingcenter töms och stängs, butikskedjor med Organic Food växer däremot liksom småbutiker i nysanerade centrum. Men en trend som gör att nya shoppingkoncept knappast räcker för att upprätthålla den höga konsumtionsnivån är kanske snarare det faktum att vi har garderoberna fulla med det mesta efter åratal av lustfylld shopping. Mycket avd et vi sysslar med på fritiden är kul ett tag men sedan tröttnar vi. Särskilt om det finns avigsidor på det hela. Och det finns det naturligtvis med shoppingen. Att den gräver hål i plånböckerna är nog inte avgörande utan den viktigaste aspekten  är snarare att shoppingen tär på jordens resurser, som vi nu alla vet är begränsade. Därmed blir shopping badwill och knappast något som den som är medveten och "early adopter", gärna skyltar med.
http://www.dagenshandel.se/ledare/attraktiv-shopping-kraver-nya-ideer

I Norge är sedan flera år sk Harrytur (gränshandel i Sverige) stämplat som något slags white-trash-nöje.
Det senare ett amerikanskt uttryck som får alltmer fäste även i Sverige.
http://no.wikipedia.org/wiki/Harrytur

Undersökningsföretaget United Minds pekar i sin nyligen publicerade trendrapport också på trender som kommer att minska shopping. De nämner Asketism (minimalism), Cirkularitet (återvinning) och mager konsumism som tre tydliga trender.

Ett exempel i samma riktning är amerikanen Kelly Sutton som startat The Cult of Less. Målet var att se om det gick att leva ett liv med minimalt med prylar. Allt han ägde skulle få plats i två resväskor och två kartonger. Allt annat har han sålt av undan för undan. Syftet är att göra livet enklare.
http://cultofless.com/

Slutligen eller snarare som vanligt: räkna med att kommande konjunktursvängningar, ytterligare finanskriser, eurokris osv definitivt kommer att påverka våra sätt att leva. Troligen till det bättre.

/Trendspaning X

Socialt ansvar en allt större del av företagens varumärke

När politik och samhälle inte förmår lösa de stora problemen öppnas möjligheterna för andra att ta tag i frågan. Det uppstår ett öppet fönster i debatten som kan utnyttjas för att visa sitt samhällsansvar och därmed öka sitt goodwill-värde.

Två exempel:
Benetton, det italienska modeföretaget har startat kampanjen "Unemployee of the year" Det är en tävling för alla arbetslösa ungdomar mellan 18 och 30 år där de 100 bästa projektförslagen för UNHATE Foundation (välgörenhetsfond instiftad av Benetton mot diskriminering) prisbelönas med 5000 Euro.
http://unhate.benetton.com/

Matproducenterna Arla Foods går nu ut med krav på prishöjningar på mjölk med 40 öre för att rädda bönderna. Branschorganisationen Svenskt Kött går ut med liknande budskap. Axfood och ICA hakade snabbt på detta för att inte riskera bli "The bad guys" i sammanhanget. Man gör sig alltså nu till tolk för böndernas väl och ve. En snabb förändring från att ha varit prispressare.
http://www.dagenshandel.se/nyheter/sveriges-bonder-kraver-mer-betalt

Anledning:
De traditionella marknadskanalerna för reklam fungerar inte. Ett faktum som konsumentföretagen insett sedan flera år tillbaka. Traditionella reklamkampanjer visar inga resultat i försäljningssiffrorna. Ett massivt mediabrus tillsammans med att vi konsumerar media på andra sätt än idag. Lägg till detta en generationsväxling där de unga nytillkommande konsumenterna inte går på de enkla reklamtricksen längre och inte heller är nåbara via dagspress och TV.
Konsumentens makt år också stor idag. Inte minst har de sociala medierna sett till det. Ett dåligt rykte sprids snabbt via Facebook och Twitter och påverkar försäljningen negativt direkt. Modekedjan Zara fick stänga tre butiker i Sverige pga dålig personalpolitik. Lidl hade en trög start i Sverige pga deras policy att aldrig uttala sig i media. Den policyn är nu skrotad. I allafall i Sverige.

Är det bara snöd vinning som ligger bakom ovanstående exempel. Nej inte helt, troligtvis. Benetton som är ett familjeföretag, har under många år engagerat sig socialt. I svensk kultur har vi svårt att ta till oss att det finns en filantropisk tanke bakom "kapitalisternas" handlande eftersom det ansetts att det är staten som ska ta hand om de svaga i samhället.

Benetton har uppmärksammat att ingen med politisk makt bryr sig i ungdomsarbetslösheten. Orsaken till det kan förklaras med att gruppen arbetslösa ungdomar är heterogen och svår att nå via traditionella media och därför inte så intressanta för de etablerade partierna.

Blir det verkstad av det hela eller är det bara ett utspel?
Troligen vågar de inte stanna vid ett utspel enbart. Om Arla Foods visar sig ta hand om de 40 örenas prishöjning helt för egen del kommer det att slå ännu hårdare mot deras goodwill-värde. Och därmed naturligtvis försäljningen.
Sanningen är att det är tre personer i Sverige som styrt (pressat) mjölkpriset: tre inköpare på Axfood, ICA och COOP. Men .....det finns alltid alternativ som konsumenten kan välja istället. Finns de inte på Axfood, ICA eller Coop så finns de på Lidl. Oligopolet är brutet m a o. Vilket är ytterligare en anledning till allt ovanstående.

/Trendspaning X

Efter euron - lokala valutor?

Att EMU, den monetära unionen dvs euron som tanke har vissa nackdelar har väl inte gått obemärkt förbi. Som vanligt svänger pendeln när kriser uppstår. Nu börjar det istället diskuteras lokala valutor och då inte per land utan inom avsevärt mindre geografiska områden. Det finns ett antal sådana exempel i världen, inte minst i de länder vi kallat U-länder.

Effekten av små lokala valutor har varit en stimulans av det lokala näringslivet och ett bättre miljötänkande. Egentligen tvärtemot vad de stora valutorna åstadkommit. Småskalighet och möjlighet att påverka sin vardag är något som oftast gynnar gemene man. Den globaliserade konsumtionen ger stora miljöproblem i form av stordrift, rovdrift och allt längre transporter. Ett centraliserat ledarskap gör att demokratin alltmer sätts ur spel och att besluten tas allt längre bort från medborgarna. Ju större område desto mer olika förutsättningar och därmed desto större risk för felaktiga beslut.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5293818

Euron är enligt många bedömare dödsdömd, det är mer en tidsfråga innan den går under. Receptet hittills för att rädda den har varit en starkare centralistisk styrning av EU. Vilket inte lär bli så lätt då det alltmer byggs upp en nord-syd-konflikt pga att de nordliga EMU-länderna (läs Tyskland och Finland) med största sannolikhet kommer att få stå för notan från de sydliga länderna (Grekland, Spanien.......). Plus att det knappast ligger i tiden. Miljöproblem, allt större krav på medborgarinflytande, dyrare transporter, medvetenheten om ändliga resurser är några av de faktorer som spelar in.

/Trendspaning X

Snabbrörlig detaljhandel - pop-up shops

Konkurrensen ökar inom detaljhandeln, dels pga överutbud och dels pga minskad konsumtion i finanskrisernas spår. Därför blir också varumärken och produkter alltmer en färskvara. Det gäller dels att finna nya sätt att attrahera kunderna och dels nya sätt att snabbt både ta sig in på en marknad och lika snabbt ta sig ur densamma. Långa hyreskontrakt på en osäker marknad blir därför livsfarligt. Hellre då tillfälliga inhopp i bra lägen: pop-up-shop.

Uppstod först i Los Angeles redan 1999 där företaget Vacant var pionjär http://www.govacant.com/.

Som så många andra trender dröjer det ofta innan det tar fart och blir tillräckligt tydligt för att kallas en trend. Nu har det alltså tagit fart. Ett alternativ till den trögrörlighet som de traditionella kedjorna har inbyggd.

Till och med gallerior med pop-up-shops inrättas. I Amsterdam öppnas Boxpark som byggs av containrar.

http://www.dagenshandel.se/nyheter/boxpark-oppnar-i-amsterdam

Allt detta ger stora möjligheter för små okända varumärken, små tillverkare osv. som i sin tur leder till mer spännande shopping. Allt bättre logistik och tillverkningsmöjligheter i takt med effektivisering och globalisering går också hand i hand med trenden och förstärker den. Det gäller alltså att ha idéerna först och främst, inte kapitalet och den stora organisationen.
Ett konkurrenskraftigt alternativ till de välkända kedjorna som får allt svårare att göra shoppingen till en upplevelse. Vilket idag är vad shoppingen är först och främst: en upplevelseindustri.

/Trendspaning X

Skattemoral ökar - valfläsk inte trovärdigt

I spåren av euro-krisen i Grekland, Spanien, Portugal uppstår nya värderingar, nya trender. I de nämnda länderna har en misshushållning med offentliga medel varit omfattande. Likaså har skattemoralen varit mycket låg samt samhällets förmåga att driva in skatterna varit dålig. Det hela underblåst av omfattande korruption.

Under valrörelsen i Grekland 2009 underlät regeringen medvetet att driva in skatterna för att använda det som valfläsk. Och så gick det som det gick.

I länder med god ekonomi, ex.vis Tyskland, Sverige m.fl. är förhållandet det motsatta. Och förstärks dessutom.



Mindre valfläsk



I Sverige specifikt är trenden att skattemoralen ökar i ljuset av (eller snarare mörkret av) situationen i södra Europa. Men det som också starkt bidrar till ökad skattemoral är bl.a. RUT- och ROT-avdragen som gjort många svarta pengar till vita. Det är m a o inte lika OK med svarta pengar längre.

Valfläsket blir också "lidande" dvs väljarna går inte på de mest uppenbara trixen längre. Moral hos skattebetalarna ska åtföljas av moral hos politikerna. En företeelse som just nu visar på denna trend är medias bevakning av i hur hög grad vallöftena vid förra valet uppfyllts vid halvtid, dvs nu.
En allt större del av väljarkåren, de unga, är uppväxta med att kritiskt granska alla påståenden. Nu får politiken känna på den delen i skolans läroplan. Det som också stärker trenden är att det politiska etablissemnaget alltmer tappar greppet om sändningstiden i svensk media. Och därmed påverkansgrad. Fler media-kanaler och fler grävande journalister...fler mätningar och rankningar av kommuner och offentlig verksamheter....mer transparens.

/Trendspaning X

Kommunernas utmaning - från förvalta till attrahera

En stabil befolkning som ger en stabil skatteintäkt som sedan ska förvaltas på bästa sätt till medborgarnas nytta. En enkel beskrivning av kommunal verksamhet. Tyvärr är inte bilden så enkel längre. En allt mer mobil befolkning som gärna flyttar på sig mer än förr leder till att kampen för överlevnad för en kommun handlar om att kunna attrahera så många skattebetalande invånare som möjligt. Från förvaltning till utveckling och attraktion av kommunen och dess verksamhet.

Det här är två helt olika kulturer som svårligen förenas under samma tak. Att förändra det gamla förvaltande ledarskapet till ett attraherande och utvecklande är ännu svårare om inte omöjligt utan att helt enkelt byta ut ledarskapet. Det görs genom allmänna vart fjärde år men det räcker knappast då återväxten i politikerkåren inte är den allra bästa. Dessutom återstår tjänstemannakåren.

Kulturförändringar i en organisation är svårt men inte omöjligt och kommer att vara avgörande inom den kommunala sektorn. Det visar sig också tydligt vid jämförelser mellan olika kommuner. Det finns idag en rad mätningar och rankningar som mäter näringslivsklimat, integration, medborgarnas uppfattning. Förutom de klassiska ekonomiska mätetalen. Allt detta avgör var vi helst vill bo. Var företagen vill etablera sig eller expandera. Var nya företag uppstår. Var artisterna vill uppträda. Vart turisterna åker....

Ett förekommande sätt att skapa en ny kultur är att bolagisera vissa delar av den kommunala verksamheten. Teknik, näringsliv, turism m.m. Uppdraget blir tydligare, mindre påverkat av politiska utspel och tydligare ut mot allmänheten eller annan målgrupp.
Det handlar rent konkret om attityderna som råder i kommunen. De som är i "frontlinjen" dvs de som möter kunden. Dessa personers beteende avgör. Ledarskapet kan ge dem förutsättningar i form av mandat, tydliga mål, tydlig strategi för att nå målen, relevanta mätetal för at mäta om målen nås samt som vanligt en god kommunikation och stora öron hos ledarskapet. Bemötandet, möjligheterna, kundattityden.... allt påverkas av detta.
/Trendspaning X

Engagemang en konkurrensfaktor - Sverige ligger efter

Att ha engagerade och motiverade medarbetare i en verksamhet är naturtligtvis en dröm för de som ska leda den. Hur man åstadkommer det är naturligtvis inte helt enkelt. Forskningen kring betydelsen av engagemang och identitet sk Business IQ eller hur vi hanterar humankapitalet, är ett område som vi faktiskt ligger efter i Sverige.

Exempelland 1: Norge har kommit långt inom de "mjukare" faktorerna inom ledarskap. DEt handlar om negagemang, identitet och omdöme om den egna arbetsgivaren och hur detta påverkar resultatet i form av kvalitet, effektivitet och lönsamhet.

Exempelland 2: I tysk affärspress publicerades i somras en statistiskt undersökning som visade att lite drygt hälften av alla anställda kunde tänka sig att byta jobb av anledningen attd e inet ansåg att nuvarande arbetsgivare tog till vara deras talang och kapacitet. Artiklarna i ämnet väckte stor uppmärksamhet. I ett land som vi klassificerar som nr 1 när det gäller kadaverdisciplin och starka hierarkier.

I Sverige förlitar vi oss fortfarande mer på struktur och metoder för att uppnå konkurrenkraft. Ledarskapsteorier hämtade från det militära ses ex.vis fortfarande som goda exempel. Det är dock en viss skillnad mellan att leda en grupp människor in i förmodad död och att öka kreativitet och engagemang bakom bildskärmen i en helt ofarlig tjänsteproducerande verksamhet .

Vi är till vissa delar fortfarande kvar i det industriella tänkandet även när det gäller ledarskapet. System, struktur, processer är fortfarande ledord inom ledning av organisationer och företag. I motsats till detta står Scania som är ett av Sveriges mest framgångsrika företag under  de senaste 10 åren. En starkt bidragande faktor i den framgången: Lean Production som är en ledningsfilosofi, inte en metod eller process.

Varför tenderar Norge och Tyskland att vara på framkant i förhållande till Sverige inom området?
En av trendspaningens viktigaste teser: titta bakåt i historien. Norge har i princip hoppat över industrialismen. De har gått från jordbruk, sjöfart och fiske till kunskapsproduktion. Norsk industri är minimal i förhållande till svensk, undantaget offshore men den industrin drivs framförallt av internationella företag. De är alltså inte belastade av ett mekanistiskt tänkande a la Taylorismen.

Tyskarna då? Hård konkurrens inom landet samt att de konkurrerar starkt på en internationell marknad. Kombinerat med en lång tradition där kvalitet länge varit normgivande i produktionen. När konkurrensen hårdnar pg.a. prispress, överutbud, globalisering m.m. blir kvalitet bara en hygienfaktor. Liksom även produkternas egenskaper. Allt ska finnas på plats för en allt kräsnare konsument i ett överutbud av det mesta. Det blir då de mjukare faktorerna som avgör, engagemanget hos de som är i frontlinjen dvs möter kunderna, den interna kulturen, image m.m. Detta avgör "rejset" på marknaden alltmer.




/Trendspaning X

Slow Fashion istället för Fast Fashion

Slow food och fast food vet väl alla vad det är men samma begrepp inom mode är mindre känt. Fast fashion är massproducerad konfektion som säljs av ex.vis Zara och H&M. Slow Fashion är designade kläder i avsevärt mindre upplagor. Många små butiker i premiumsegmentet har alltid varit där men nu anammar även de stora konceptet på olika sätt. H&Ms satsning på designerkläder i begränsade upplagor har varit mycket lyckat och sålt slut på några timmar efter lanseringen. För att sedan dyka upp på eBay och Blocket till avsevärt högre priser.

H&M satsar också på helt nya butikskoncept. Cos är ett av dem som funnits en tid. Ytterligare ett nytt koncept är på gång inom premiumsegmentet.
Allt det här är tecken på att konsumenten alltmer går från masskonsumtion till att handla färre varor men till högre priser och med starkare varumärken. Alltså samma trend som inom mat.

I grunden finns (liksom inom mat) ett miljötänkande. Att vår masskonsumtion av kläder producerade i Asien ger negativa miljökonsekvenser blir alltmer känt. De stora retailkedjorna jagar också lägsta produktionspris. I dagsläget är Kina för dyrt liksom Indien. Nu är det Bangladesh och Vietnam som gäller. Länder med fattig befolkning där man gärna ser mellan fingrarna vad gäller miljökonsekvenser.

/Trendspaning X

Är svensk ungdomsarbetslöshet en möjlighet?

Under senare delen av 70-talet och början av 80-talet drabbades den svenska verkstadsindustrin av alltmer global konkurrens och höjda energipriser. Arbetslösheten sköt i höjden. Då räddades situationen med hjälp av en expansion av den offentliga sektorn. Det receptet fick Sverige senare bittert ångra när notan för kalaset så småningom skulle betalas. Det är alltså inte receptet idag. Hoppet om fler arbetstillfällen står nu till de små företagen. De stora rationaliserar, outsourcar och drar ner på personal. Problemet är att Sverige har brist på entreprenörer.
De äldre generationerna har blivit matade med att arbete är en rättighet, om vi bara utbildar oss så fixar någon annan jobben, att det är krångligt och osäkert att starta företag, att en fast anställning är likamed trygghet osv.

Alla är faktiskt födda entreprenörer, det är samhället som hämmar oss i vårt entreprenöriella tänkande. Skolsystemet är fortfarande designat för att göra oss till lydiga nedarbetare i stora organisationer. Än idag är många högskolestuderandes högsta önskan att få ett jobb på något av de stora företagen. Ericsson brukar ligga i topp.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är skyhög och en av de högsta i Europa. Mera utbildning säger politiker och arbetsgivarorganisationer. Är det verkligen så? Aldrig har en generation varit så välutbildad som de unga är idag. Snarare ligger det i den svenska modellen för arbetsmarknaden. Men det är en annan fråga.

Kan kontentan av ungdomsarbetslösheten bli att eftersom det inte finns några jobb så tar entreprenörsgenen överhand. Tydliga tecken på det finns. Andelen studerande som vill starta eget efter studierna har ökat drastiskt bara de senaste åren. Ung Företagsamhet får allt fler deltagare och uppmärksamhet. Rekord i antalet nystartade företag under 2011. Det här kan vara alldeles rätt "timing" då vi har en stor andel åldrande företagare och företagsledare som inte orkar tänka nytt och förändra sin affärsmodeller för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Hör behövs nytänkande och det kan de unga nya entreprenörerna stå för. Många fyrtio-, femtio- och sextiotaliststyrda företag kommer inte att klara att ställa om till nya spelregler på marknaden. Fortfarande härskar många "saningar" om affärsverksamhet och ledarskap som redan nu är out-of-date. Många gamla företag måste därför ersättas av nya med nytänkande företagare. Fördel de unga och fördel Sverige.

/Trendspaning X

Norge avvecklar genusforskningen

Sensationellt i ljuset av den svenska debatten om "hen", gratis insemination för ensamstående kvinnor m.m som pågått de senaste månaderna. Men sant.
Norrmännen går en annan väg än Sverige. Någon större uppmärksamhet i Sverige har dock inte denna norska nyhet fått. Kanske pga att den inte anses politiskt korrekt men också pga att banden mellan norsk media och Stockholmsk media är ganska svaga. I allafall åt ena hållet.
Nyheten kan man läsa mestadels på svenska privata bloggar, i ett fåtal fall i etablerad svensk dagspress.

Anledningen till att man i Norge lägger ner genusforskningen anges vara en TV-programserie i sju delar; "Hjernevask" som sändes av NRK 2010. Den tog upp hur genusforskningen genomsyrats av indoktrinering och hjärntvätt samt de klena forskningsresultat den visat. Trots att ca 200 genusforskare har varit engagerade. (Genusforskningen ska istället integreras i annan relaterad forskning).
Forskning (annan sådan, utanför Norge) har istället visat att kön inte ens till 90% är en social konstruktion som feminismen försökt hävda (jämför svensk hen-debatt). Likaså har man funnit starka kopplingar mellan genusforskning och feministisk teori, dvs det har funnits en dold agenda, att försöka bevisa sitt egenintresse med forskning. I och för sig inte ovanligt men tillräckligt för att skapa massiv kritik.

I Sverige går utvecklingen åt ett annat håll. Vetenskapsrådet har nyligen beviljat 76 miljoner till genusforskning.
Än så länge kopplar vi också medialt och debattmässigt relationsvåld till en situation där det alltid är mannen slår kvinnan. Vilket statistiskt faktiskt inte är sant. I 40% av fallen betr. grovt relationsvåld är det kvinnan som slår mannen. När det gäller barnmisshandel är fördelningen jämn mellan könen. I Finland är kvinnor t.o.m överrepresenterade vid grovt relationsvåld. Sedan är den här statistiken alltid föremål för tolkning. Det går ex.vis att dela upp våldet i olika kategorier och få lite varierande resultat i procent räknat. Men faktum kvarstår. Verkligheten är således inte så ensidig som svensk debatt gör gällande.

http://maukonen.wordpress.com/2011/08/17/relationsvald-kvinnors-vald-mot-man/

/Trendspaning X

Tyska Piratpartiet skakar om de etablerade partierna

Det svenska Piratpartiet steg upp som en sol, blev invalda i EU-parlamentet men sedan tystnade det kring dem. Dock icke så i Tyskland. Det tyska Piraten Partei har på rekordtid etablerat sig i den tyska politiken. Redan är 16 s.k. Landesverbände etablerade och dessutom ett antal sk. Kreisverbände. Medlemstillströmningen är stark och då särskilt unga sådana. Till skillnad från de etablerade partierna där liksom i Sverige det motsatta råder. De lyckas också med att mycket snabbt organisera protestkampanjer för att skapa opinion. Hur då? Jo de är ju väl insatta i möjligheterna med internet. Vilket de etablerade partierna inte är. De plockar också en mängd medlemmar från de andra partierna, särskilt ungdomsförbunden. De etablerade partierna står till stor del handfallna inför Piratpartiets framfart.
En särskilt intressant aspekt är att partiet angriper den parlamentariska demokratin. De anser att demokratin kan skötas bättre på andra sätt. Frågan är om tyska Piratpartiet kan trigga igång ett paradigmskifte inom politiken. Inte så mycket pga de enstaka politiska frågor de har på sin agenda utan snarare pga att de utmanar systemet. En av deras fritt översatta paroll: "Det finns en update till det här systemet!"

http://annatroberg.com/2011/09/18/braksucce-for-piratpartiet-i-tyskland/

De etablerade tyska partierna är både frustrerade och bekymrade. De liksom vi i Sverige har ju upplevt något liknande förut, om än inte med så snabbt förlopp. När Die Grüne och Miljöpartiet kom in i politiken. Troligen kommer Piratpartiet att rumstera om avsvevärt mycket mer eftersom de till skillnad från Miljöpartierna nu också kan hantera effektivare kommunikationskanaler än de etablerade. Politik handlar ju faktiskt till stor del om kommunikation.

/Trendspaning X

Slips och kostym ut.

Investors VD Börje Ekholm har gjort det. Länsförsäkringar Banks VD Rikard Josefsson har gjort det. Till och med FIAT-chefen Sergio Marchionne har gjort det. Uppträtt i media iförd skjorta utan slips samt en vanlig tröja ovanpå. Det är inte ens semestertider som skulle kunna förklara en ledigare klädsel. Om dessutom en italienare gör det då är det verkligen något på gång. En Armani-kostym ingår i varje italiensk mans basgarderob. Arbetstid = kostym och slips på. Hittills.
De visar att de inte bara tillfälligt hängt av sig kavajen utan faktiskt aktivt klätt sig i något annat än kostym. Otaliga är de börs-VDar m.fl. som också slängt slipsen; Mickael Wolf, Anders Wall, Rune Andersson m.fl....

Anledningen till denna trend inom dress-code, till och med i Italien?

Finansbranschens impopularitet kanske. En företagsledare vill visa att de är män av folket. Att de är till för sina kunder och kämpar emot de elaka finanshajarna som regelbundet skapar finanskriser, valutakriser, lånekriser, fastighetskriser, finansbubblor m.m.

/Trendspaning X

Tant- och gubb-trend

Svensk dags- och veckopress innehåller alltfler artiklar om den nya gubb- resp tanttrenden.
Det började med surdegsbak, korvstoppning för herrar, stickning, handarbete och kakbak för tanter. Alltfler modereportage innehåller silverhåriga mogna damer. Det är inte längre cool att som 50-plusare klä sig som en artonårig skejtare.
Och vad kan detta bero på? Är det fyrtio- och femtiotalisterna som grupp som tar plats i media och i det sociala livet? Som fortsatt utövar sin dominans och maktställning i samhället? Eller är det en konsekvens av att pensionärerna idag är avsevärt piggare än de var för exempelvis 20 år sedan?
Eller är det en back-lash från den ungdomliga idealbild som härskat inom mode och media under många år?
Kanske en kombination av allt detta.
Med en ungdomsarbetslöshet runt 30% är inte heller längre 18 - 26-åringarna lika kapitalstark grupp som 60-plusarna. De som sålt den obelånade villan och flytatt in i lägenhet med toppläge. Är fortsatt friska och krya, köper sportbil, åker utomlands, har sex, helt enkelt konsumerar upp pengarna eftersom barnen klarar sig själva sedan många år och inte behöver deras pengar.

/Trendspaning X

Fransk civil olydnad i Dorotea

Sverige har till skillnad från andra europeiska länder framförallt då Frankrike, knappast tagit till civil olydnad vid protester. Stillsamma protestmarscher eller protestlistor med namnunderskrifter som överlämnats till politikerna är det vanligaste i protestväg. Fransmännen har varit avsevärt mer drastiska. Klassiskt är de franska bönderna som med jämna mellanrum blockerar motorvägarna med sina traktorer.
Nu verkar dock isen bruten för mer drastiska protestaktioner även i Sverige. Befolkningen i Dorotea ockuperade sjukstugan när Landstinget planerade en nedläggning. Franskt beteende som spridit sig långt upp i norr. En effekt av att den representativa demokratin inte fungerar? Att klyftan mellan politik och folket blir allt större? Lyckas aktionen, räkna då med att det här inte är en engångsföreteelse. Men....även om de misslyckas lär vi nog få se mer av den här sortens protester, inte minst i de norra delarna av Sverige som alltmer känner sig förbigångna.

http://vk.se/567324/doroteaborna-ockuperar-sjukstugan

/Trendspaning X

En liten ökning trots allt

En liten rättelse från föregående inlägg om julhandeln 2011. En liten ökning blev det faktiskt. Om än väldigt liten: 1,0 %. Dessutom var inte bilden entydig över alla varugrupper. Mat, sport och leksaker var vinnarna. Konfektion förlorare även om vissa kedjor gick bättre än andra. För närvarande kämpar hemelektronikhandlarna med dålig lönsamhet. Onoff gick i konkurs. Rykten om att Siba är på samma väg. Expert rensar ut olönsamma butiker. Kedjornas övergång från franchise-butiker till helägda butiker uppvisar blandad framgång, dels diverse bråk och dels lönsamheten. Även de stora drakarna såsom MediaMarkt och Elgiganten uppvisar dålig eller ingen lönsamhet. Mediamarkt har hittills förlorat 1 miljard på sin Sverige-satsning. De ser dock det hela som de säger långsiktigt.

http://www.hui.se/nyheter/nytt-rekord-i-julhandeln-2011

/Trendspaning X

Konsumtionsökningen bruten

Något nytt rekord för julhandeln blev det inte 2011. Under många år har det varit en stadig ökning men nu bröts den trenden. Så här skrev HUI Research i november 2011:

"Förutsättningarna för en fröjdefull julförsäljning är goda. Hushållen har mer pengar i plånboken än någonsin tidigare. Men det ekonomiska klimatet är allt annat än fröjdefullt. Skuldkrisen i Europa sprider oro till svenska konsumenter och handeln är dessutom hårt konkurrensutsatt från andra branscher. HUI Research bedömer att det blir rekord i år igen, om än med knapp marginal."

Men bilden är allt annat än entydig. Viss internethandel har ökat kraftigt, ex.vis SIBA. Blocket och annan second hand ökar. Vissa kedjor har gått framåt och visar en liten ökning. Lindex ex.vis 0,7% vilket väl kanske är inom felmarginalen. Andra backar rejält och lyckades inte ens återhämta sig med mellandagsrean. Lågprissegmentet ökade, ex.vis Ullared.

Att det enbart beror på den stundande lågkonjunkturen (om den nu blir så djup) är inte hela förklaringen. Snarare är det ändrade konsumtionsmönster. Generationer som varit van vid att materiella tillgångar inte är en brist, ex.vis 80-90-talisterna lär inte anamma samma köpmönster när de nu blir alltmer köpstarka och därmed påverkar handelns utveckling. Snarare mindre prylar men att man satsar mer pengar på mindre saker dvs kvalitet, exklusivitet.
Att shoppingcentren parasiterar på centrumhandeln förekommer men inte heller där är bilden entydig längre. Trenden internationellt är definitivt tvärtom. Snarare är det kedjebutikerna som är känsligast medan de små privata butikerna ofta härdar ut lite längre. En allt annat än homogen bild m a o.
Till syvende og sidst är det upplevelse, utbud, service och tillgänglighet som avgör. För den förändringsbenägna och trendkänsliga butiken eller butikskedjan är det i osäkra tider läge att ta marknadsandelar eller ännu bättre, finna en ny marknad genom att pröva nya grepp, att sticka ut, att helt enkelt affärsutveckla sin butik. De som gör det vinner, de som inte gör det förlorar.

/Trendspaning X

Big Brother-attityden trotsar jante-lagen

Copyright Tony Cronstam http://www.elvisthecomic.com/

Jante-lagen som norm borde tappa mark alltmer då vi dels influeras allt starkare av andra kulturer, både genom invandring och genom allt fler kontakter med andra kulturer i världen. Ett synbart tecken på att den gamla hederliga jante är på väg bort är kanske snarare de olika bilder som vi exponeras för i vardagen. Den som liksom undertecknad har eller har haft en dotter i skolan vet säkert att utvecklingssamtalen ofta handlar om att dottern ska ta för sig. Ny norm. Tjejerna ska ta för sig mer än vad som var normen tidigare. Det här återspeglas också på studieresultaten där tjejerna nu gått om killarna vad gäller betyg och intagning på universiteten.

Ytterligare ett tecken är dokusåpe-attityderna där det är norm att ta för sig, att vara udda, att definitivt inte vara konflikträdd, ego-trippad osv. De som deltar i dem är naturligtvis handplockade för att få en så "omöjlig" mix av perosnligheter som möjligt. En dokusåpa där alla är snälla mot varann, där alla är överens och där det inte förekommer konflikter ger sämre tittarsiffror, inga skandaler som ger kvällstidningsrubriker och därmed sämre reklamintäkter. Eller också är det så att det snart finns marknad för sådana som en ren motvikt till de som hittills varit.

Tony Cronstam fångar tidsandan på ett träffande sätt när Elvis står för vissa saker i hissen. I typisk Big Brother-anda. Eller Robinson eller annan dokusåpa.
Alla är en produkt av sin tid och naturligtvis påverkas framföralt de unga av förändrade attityder, inte minst i media. Bra eller dåligt? Det är nog helt en bedömningsfråga från fall till fall. Jante-lagen är väl inte den bästa av lagar, det kan vi nog konstatera. Även om den hade en viss relevans i gamla fattig-Sverige med begränsade resurser och där hela gruppens överlevnad äventyrades av om någon tog ut svängarna allt för mycket.

Fler träffande serie-slippar om Elvis finns på http://www.elvisthecomic.com/
En av Sveriges bästa trendspanare!

/Trendspaning X

Början av 2000-talet: Det var då vi pratade om kompetensutvecklingsplaner

Arbetsgivaren förväntas ha kompetensutvecklingsplaner för varje anställd. Att gå på kurs anses som en rättighet, t o m en skyldighet. Facket, samhället, arbetsgivare trycker på och kräver på olika sätt kompetensutveckling, löneutveckling, karriärutveckling. Det finns naturligt relevans i det hela eftersom omvärlden förändrar sig i allt snabbare takt. Men....

Baksidan är att det lätt blir en press på varje individ att man måste sätta mål, utveckla sin kompetens, utvecklas i sin yrkesroll, göra karriär. Det finns t o m kompetensutvecklingssystem som är kopplade till inpasseringssystem. Om man inte gått de kurser som satts upp som krav av företaget fungerar inte passerkortet. Och hur bra blir då resultatet av arbetet som man faktiskt ska utföra.
Är det bra att alla hela tiden ha denna press över sig. Eller är det så att det bara är en tidsanda. Målstyrning, målsättning, karriärmål blir kanske till en belastning.

Är det hela också en orsak till en alltmer utbred stress i samhället i allmänhet eller i arbetslivet i synnerhet. Eller är det så att vi istället skulle försöka få oss själva och andra att vara tillfreds med där vi är idag, att trivas med den situation vi har nu. Ska vi fånga dagen eller sträva efter morgondagen? Är det så att "kravet" på personliga mål och kompetensutveckling bara leder till stress? Är det så att det är komtraproduktivt? Stress och prestationskrav motverkar kreativitet.Är det något som behövs framöver så är det väl kreativitet? Och hur lär man sig något bäst. På kurs eller i verkligheten varje dag?

Eller är det bättre att göra som mänskligheten gjort i tusentals år (innan industrialismen); leva i nuet? Är vi m a o inne i en trend som just nu uppfattas som den enda självklara sanningen och därmed inte ifrågasätts?

Fundera ett tag på det.

/Trendspaning X

Långsiktighet - nytt "buzzword"

Dags för nästa konjunktursvacka pga finansmarknaden som agerar alltför kortsiktigt och som i symbios med ett antal mer eller mindre misskötta länder dragit ner ekonomin i en djup svacka. Hur lång tid det tar innan konjunkturen går upp igen diskuteras naturligtvis. Vanligtvis är prognoserna i början av en kris att det kommer att ta lång tid. Facit hittills visar dock att det brukar gå avsevärt snabbare än vad man befarar.
Finansmarknaden får nu klä skott för kommande lågkonjunktur, vilket troligen är relativt välförtjänt. Banksystemet, starkt allierat med ländernas regeringar och arbetsmarknad har agerat alltför kortsiktigt. Inte ens bankernas ledning och styrelse har förstått konsekvenserna av mekanismerna i finanssystemet. Kortsiktiga vinster utan förankring i verklig produktion av värde i företagen leder till en bubbla som snart brister. Kortsiktighet ut, långsiktighet in.

PG Gyllenhammar avfyrar en bredsida gentemot kvartalsekonomin och finansbranschen som på ett lättfattligt sätt sammanfattar problematiken. Kontentan av vad han skriver är att det finns olika typer av kapitalister. De kortsiktiga nykapitalisterna ut och renässans för de gamla långsiktiga kapitalisterna som tar ett samhällsansvar. http://di.se/Artiklar/2011/11/17/251275/Debatt-Gor-upp-med-girigheten/

/Trendspaning X