Är svensk ungdomsarbetslöshet en möjlighet?

Under senare delen av 70-talet och början av 80-talet drabbades den svenska verkstadsindustrin av alltmer global konkurrens och höjda energipriser. Arbetslösheten sköt i höjden. Då räddades situationen med hjälp av en expansion av den offentliga sektorn. Det receptet fick Sverige senare bittert ångra när notan för kalaset så småningom skulle betalas. Det är alltså inte receptet idag. Hoppet om fler arbetstillfällen står nu till de små företagen. De stora rationaliserar, outsourcar och drar ner på personal. Problemet är att Sverige har brist på entreprenörer.
De äldre generationerna har blivit matade med att arbete är en rättighet, om vi bara utbildar oss så fixar någon annan jobben, att det är krångligt och osäkert att starta företag, att en fast anställning är likamed trygghet osv.

Alla är faktiskt födda entreprenörer, det är samhället som hämmar oss i vårt entreprenöriella tänkande. Skolsystemet är fortfarande designat för att göra oss till lydiga nedarbetare i stora organisationer. Än idag är många högskolestuderandes högsta önskan att få ett jobb på något av de stora företagen. Ericsson brukar ligga i topp.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är skyhög och en av de högsta i Europa. Mera utbildning säger politiker och arbetsgivarorganisationer. Är det verkligen så? Aldrig har en generation varit så välutbildad som de unga är idag. Snarare ligger det i den svenska modellen för arbetsmarknaden. Men det är en annan fråga.

Kan kontentan av ungdomsarbetslösheten bli att eftersom det inte finns några jobb så tar entreprenörsgenen överhand. Tydliga tecken på det finns. Andelen studerande som vill starta eget efter studierna har ökat drastiskt bara de senaste åren. Ung Företagsamhet får allt fler deltagare och uppmärksamhet. Rekord i antalet nystartade företag under 2011. Det här kan vara alldeles rätt "timing" då vi har en stor andel åldrande företagare och företagsledare som inte orkar tänka nytt och förändra sin affärsmodeller för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Hör behövs nytänkande och det kan de unga nya entreprenörerna stå för. Många fyrtio-, femtio- och sextiotaliststyrda företag kommer inte att klara att ställa om till nya spelregler på marknaden. Fortfarande härskar många "saningar" om affärsverksamhet och ledarskap som redan nu är out-of-date. Många gamla företag måste därför ersättas av nya med nytänkande företagare. Fördel de unga och fördel Sverige.

/Trendspaning X

Utbildningsnivå och entreprenörskap hänger inte ihop

Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid internationella Handelshögskolan, Jönköping hävdar att det inte finns en koppling mellan hög utbildning och framgångsrika entreprenörer. Den intelligens som krävs för att starta och utveckla företag erhålls inte på ett universitet.

"Man utbildar eleverna för att bli anställda löntagare och möjligen anställningsbara i storföretag. Kritiskt tänkande lärs ut. Studenter utbildas i att leta efter problem och analysera innan de går till handling. De lär sig att bli förvaltare. Entreprenörskap handlar om det motsatta; magkänsla, att ta risker och pröva sig fram."

Läs mer i artikeln "Fin skola hjälper föga" i Fokus: http://www.fokus.se/2010/09/fin-skola-hjalper-foga/

Trenden hos elever på högstadiet, gymnasiet och högskolor är entydig. Allt fler vill bli egna företagare. Utbildningsväsendet är dock inte rustat för att ta tillvara den viljan. Samtidigt sker tillväxten i de små och medelstora företagen vilket också visade sig i återhämtningen efter finanskrisen. Då var det de små företagen som tog Sverige ur krisen.

Gasellföretagen är sällan high-tech-företag som kräver "avancerad kunskap" på forskningsnivå. Ofta är dessa i traditionella branscher som anses mindre kunskapskrävande. På teoretisk nivå ska tilläggas. De praktiska kunskaperna krävs desto mer.

Snabbrörlighet har också blivit ett konkurrensmedel eller snarare överlevnadsfaktor för företagen. Stora och ofta hierarkiska företag har naturligtvis svårare för det. Därav en anledning till de storas uppköp av de små. Uppköp som alltför ofta misslyckas pga kulturkrockar mellan det lilla och det stora företaget.

/Trendspaning X

Gott om kapital - ont om entreprenörer.

Brist på riskkapital i Sverige finns inte. Däremot brist på idéer och entreprenörer.
Tillväxtverket och diverse EU-finansierade projekt fokuserar på innovation.
Innovationssystem, Innovativa åtgärder, produkt- och tjänsteutveckling finns det en hel del offentliga pengar för. Allt för att skapa nya arbetstillfällen. De arbetstillfällen som de stora företagen inte längre skapar.
Ett entreprenörsdrivet företag som expanderar och skapar jobb finner man dock oftast i traditionella branscher. Det som är unikt är inte heller deras produkt eller tjänst utan deras affärsmodell. Hur affärerna görs och hur en traditionell produkt eller tjänst "förpackas".

Innovativa nya produkter och tjänster som ger nya jobb är mera sällsynt. Sådana tar tid att få fram och kräver uthållighet. Riskkapitalisterna letar efter idéer som ger snabb och hög avkastning. Varför annars riskera kapitalet.

Idéer som ger affärer och därmed arbetstillfällen tar dock tid att bygga upp. God tillgång till riskkapital kan sällan skynda på den processen i någon större utsträckning. Marknaden kräver sin tid för att acceptera nya innovationer och låter sig inte forceras fram. Enträgna entreprenörer har dock högre uthållighet än riskkapitalister med snabba avkastningskrav.

Entreprenörsandan i Sverige är enligt mätning och forskning på en låg nivå med internationella mått mätt. Den lägsta inom EU ex.vis. Entreprenörstänkande är i grunden en överlevnadsstrategi. Ju bättre vi får det desto mindre entreprenörer blir vi.

Kanske kommer ett ökat entreprenörsskap i Sverige helt enkelt att åstadkommas med ett generationsskifte. De unga generationerna har en avsevärt högre grad av entreprenörsskap. Bland annat pga att de aldrig kommit in i det svenska trygghetssamhället, en hög ungdomsarbetslöshet och att de fått andra influenser i skolan, bl.a satsning på UF-företag m.m.

http://www.ungforetagsamhet.se/

/Trendspaning X