Efter euron - lokala valutor?

Att EMU, den monetära unionen dvs euron som tanke har vissa nackdelar har väl inte gått obemärkt förbi. Som vanligt svänger pendeln när kriser uppstår. Nu börjar det istället diskuteras lokala valutor och då inte per land utan inom avsevärt mindre geografiska områden. Det finns ett antal sådana exempel i världen, inte minst i de länder vi kallat U-länder.

Effekten av små lokala valutor har varit en stimulans av det lokala näringslivet och ett bättre miljötänkande. Egentligen tvärtemot vad de stora valutorna åstadkommit. Småskalighet och möjlighet att påverka sin vardag är något som oftast gynnar gemene man. Den globaliserade konsumtionen ger stora miljöproblem i form av stordrift, rovdrift och allt längre transporter. Ett centraliserat ledarskap gör att demokratin alltmer sätts ur spel och att besluten tas allt längre bort från medborgarna. Ju större område desto mer olika förutsättningar och därmed desto större risk för felaktiga beslut.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5293818

Euron är enligt många bedömare dödsdömd, det är mer en tidsfråga innan den går under. Receptet hittills för att rädda den har varit en starkare centralistisk styrning av EU. Vilket inte lär bli så lätt då det alltmer byggs upp en nord-syd-konflikt pga att de nordliga EMU-länderna (läs Tyskland och Finland) med största sannolikhet kommer att få stå för notan från de sydliga länderna (Grekland, Spanien.......). Plus att det knappast ligger i tiden. Miljöproblem, allt större krav på medborgarinflytande, dyrare transporter, medvetenheten om ändliga resurser är några av de faktorer som spelar in.

/Trendspaning X

Liten blir starkare än stor

Under hela den industriella perioden i västvärldens ekonomi har storlek på företag och aktörer på marknaden varit avgörande. Tillverkning i stor skala har gjort att rationalisering och effektivisiering kunnat göras. Stora resurser för att nå ut till en massmarknad har varit en förutsättning.
Det finns tecken på att den trenden bryts:

Produktionsmedlens demokratisering
I takt med att maskiner, IT-verktyg m.m. blir allt billigare blir det också möjligt för allt fler att producera vare sig det gäller tjänster eller produkter.

Överkapacitet på produktionsresurser
Automatiseringen i industrin har drivits mycket långt och i de allra flesta segment finns en överkapacitet vilket leder till överutbud och prispress.

Distributionskanalernas betydelse ändras
Tidigare var det viktigt att ha inköpskanalerna etablerade. Ensamrätt, återförsäljarrätt var en viktig konkurrensfaktor. Tack vare ett överutbud kan vad som helst köpas av vem som helst.

Marknadskanalerna ändras
Tidigare var det traditionell media som var vägen ut till konsumenten. Dyra annonskampanjer, lanseringskampanjer m.m. krävde stora resurser. De kanalerna fungerar inte effektivt idag på grund av ändrad mediekonsumtion. Sociala nätverk drivna av internet tar över alltmer.

Överutbud skapar kräsna kunder
Tidigare höll konsumenten till godo med många massproducerade produkter eller tjänster. Idag gäller mångfald och unikitet. Allt ska gå att skräddarsy, välja till eller välja bort detaljer, funktioner m.m m.m.

Personlig kontakt viktigt
I och med att alltmer konsumtion sker via nätverk gäller också att en produkt eller tjänst ska knytas an till en person eller en grupp i samhället. Anonyma produkter från anonyma företag, om än med starkt varumärke idag, tappar förtroendet hos konsumenten. En produkt eller tjänst ska kopplas till en livsstil, en person vars värderingar stämmer överens med de egna.

Varumärkets betydelse minskar
Tidiagre har igenkänningsfaktorn varit av betydelse. Känt varumärke har stått för trygghet. Under senare år har de starkaste varumärkena ifrågasatts och lever ett farligt liv om företaget bakom det har några som helst lik i garderoben. Bättre då att knyta an till vad kompisen eller en viss gruppering konsumerar.

Fel beslut i ledningsgrupperna
Det finns forskning som visar på att ledningsgrupperna i de stora företagen har svårt att överblicka verksamheten och konsekvenserna av de beslut de fattar. GM:s problem är tydligt exempel på detta där en rad felbeslut gjorts då ledningen suttit för långt från sina kunder.

Att alla stora företag skulle försvinna är osannolikt eftersom det kvarstår en hel del verksamheter där storleken har betydelse. Vissa stora företag har också visat på god förmåga till flexibilitet och anpassning. Däremot bryts sannolikt trenden sedan många år där stor blivit större. Det som f.n. motverkar den processen är kvartalsekonomin där det fortfarande är mycket lönsamt att slå samman, stycka upp och sälja företag eller delar av dem.

/Trendspaning X

Engagemang ger lönsamhet

Svensk handel har under många år i Sverige blivit alltmer organiserad i kedjor. Samordningeffekterna i form av logistik och gemensamma inköp har dock inte visat sig i samma utsträckning. Det som istället visat sig ge lönsamhet är engagemanget i butiken dvs en ägarledd butik som har koll på intäkter och utgifter. Centralstyrda butiker med anställda chefer visar sämre lönsamhet. Alltfler tecken tyder alltså på att storskalighet är svår att hantera och att det är allt färre faktorer som har skalfördelar. Butikernas leverantörer tar också åt sig alltmer i kedjan från tillverkning till butik. Det rör sig om bl.a. logistikfunktioner, kampanjer och marknadsmaterial som underlättas av web-baserade IT-lösningar.
Storskalighet minskar alltså i betydelse som ett konkurrensmedel.
Inom dagligvaruhandeln blir också konsumentens ökade efterfrågan på lokalt producerad mat ytterligare en drivande faktor i samma riktning.
/ Trendspaning X

Business is local

Ordet "globalisering" har vi hört till utmattningens gräns. I mångas ögon ett hot, i färres ögon en möjlighet. Sven Hamrefors, forskare på Handelshögskolan Sthlm, ifrågasätter företeelsen som sådan. Finns egentligen globaliseringen eller är den en "massmedial fiktion". Han menar att globaliseringen innehåller en mängd motsägelser och att det istället handlar om en "glokalisering" dvs en kombination av lokalisering och globalisering, eller både och beroende på vilket perspektiv eller område man betraktar.
Ur ett trendperspektiv finns det snarare tydliga signaler på att vi framförallt är på väg mot en lokalisering. Lokala krafter i Europa verkar för allt mindre och mer självständiga regioner och allt svagare nationalstater. Det är också en grundläggande tanke med EU som Sveriges politiker totalt verkar ha missat. Här diskuteras det fortfarande i centraliseringstermer.
Tyska och italienska regioner arbetar hårt för att marknadsföra sin särart där lokal mat, dryck och traditioner upplever en renässans. Klimatdebatten gör att efterfrågan ökar på lokalt producerade varor, främst mat. Allt högre energipriser kommer att öka förutsättningarna för lokal produktion och minska konkurrenskraften för långväga distribution av varor dvs de stora företagen får en konkurrensnackdel. Det finns också en etisk och filosofisk strömning i samhället som gör att man hellre handlar av de man känner än av den globala jätten. Småskaligheten gör också sårbarheten i samhället mindre, betydelsen av att skydda sig mot brott minskar eftersom relationen mellan kund och leverantör fördjupas.
/ Trendspaning X