Modehandeln i gungning

En trend behöver oftast flera samverkande faktorer för att sätta igång med kraft. Modehandeln är just nu ganska illa ute med avseende på flera sådana faktorer:

Den senaste var katastrofen i BanglaDesh där en konfektionsfabrik rasade samman med många döda. Det satte ljuset på modeföretagens jakt på låga priser där de stora varumärkena utnyttjar arbetare med slavkontrakt i Vietnam och Bangladesh.
Lägg till detta anorexia-debatten på cat-walken, en tydlig second-hand-trend, giftiga kemikalier i kläderna, och inte minst en alltmer utbredd shoppingtrötthet som främst drabbar kedjorna som är tråkigt likformiga i alla shoppingcenter världen över.
Responsen från de stora modeföretagen för att möta alla dessa faktorer är allt annat än snabb överlag. Dåliga anställningsvillkor och förnedrande behandling av personalen (bl.a. Zara och Hollister) späder på det hela.
E-handeln drabbar dessutom dessutom de fysiska butikernas försäljning alltmer.

När en bransch drabbas av så många negativa faktorer på en gång lär de inte gå obemärkta förbi. Det är dessutom en bransch som har en lång period av god lönsamhet och expansion bakom sig. Då inträder det sedvanliga fat-and-happy -stadiet som gör att signalerna på marknaden ignoreras. Om branschen inte förmår ta till sig ovan nämnda kraftiga och negativa signaler, lär inte heller förmågan att känna av konsumentens önskemål vad gäller branschens kärna, själva modetrenderna, vara särskilt bra.
Ett exempel på det är Odd Molly som för några år sedan använde sig av anorektiska modeller på cat-walken trots att debatten var intensiv om det hela. Kort efter det så fallerade kollektionen och försäljningen dök med kris som följd. Kan man inte känna av det ena lär man inte heller känna av det andra.

Men som vid alla större förändringar så öppnar det upp branschen för helt nya idéer och aktörer.

/Trendspaning X

Snabbrörlig detaljhandel - pop-up shops

Konkurrensen ökar inom detaljhandeln, dels pga överutbud och dels pga minskad konsumtion i finanskrisernas spår. Därför blir också varumärken och produkter alltmer en färskvara. Det gäller dels att finna nya sätt att attrahera kunderna och dels nya sätt att snabbt både ta sig in på en marknad och lika snabbt ta sig ur densamma. Långa hyreskontrakt på en osäker marknad blir därför livsfarligt. Hellre då tillfälliga inhopp i bra lägen: pop-up-shop.

Uppstod först i Los Angeles redan 1999 där företaget Vacant var pionjär http://www.govacant.com/.

Som så många andra trender dröjer det ofta innan det tar fart och blir tillräckligt tydligt för att kallas en trend. Nu har det alltså tagit fart. Ett alternativ till den trögrörlighet som de traditionella kedjorna har inbyggd.

Till och med gallerior med pop-up-shops inrättas. I Amsterdam öppnas Boxpark som byggs av containrar.

http://www.dagenshandel.se/nyheter/boxpark-oppnar-i-amsterdam

Allt detta ger stora möjligheter för små okända varumärken, små tillverkare osv. som i sin tur leder till mer spännande shopping. Allt bättre logistik och tillverkningsmöjligheter i takt med effektivisering och globalisering går också hand i hand med trenden och förstärker den. Det gäller alltså att ha idéerna först och främst, inte kapitalet och den stora organisationen.
Ett konkurrenskraftigt alternativ till de välkända kedjorna som får allt svårare att göra shoppingen till en upplevelse. Vilket idag är vad shoppingen är först och främst: en upplevelseindustri.

/Trendspaning X

Konsumtionsökningen bruten

Något nytt rekord för julhandeln blev det inte 2011. Under många år har det varit en stadig ökning men nu bröts den trenden. Så här skrev HUI Research i november 2011:

"Förutsättningarna för en fröjdefull julförsäljning är goda. Hushållen har mer pengar i plånboken än någonsin tidigare. Men det ekonomiska klimatet är allt annat än fröjdefullt. Skuldkrisen i Europa sprider oro till svenska konsumenter och handeln är dessutom hårt konkurrensutsatt från andra branscher. HUI Research bedömer att det blir rekord i år igen, om än med knapp marginal."

Men bilden är allt annat än entydig. Viss internethandel har ökat kraftigt, ex.vis SIBA. Blocket och annan second hand ökar. Vissa kedjor har gått framåt och visar en liten ökning. Lindex ex.vis 0,7% vilket väl kanske är inom felmarginalen. Andra backar rejält och lyckades inte ens återhämta sig med mellandagsrean. Lågprissegmentet ökade, ex.vis Ullared.

Att det enbart beror på den stundande lågkonjunkturen (om den nu blir så djup) är inte hela förklaringen. Snarare är det ändrade konsumtionsmönster. Generationer som varit van vid att materiella tillgångar inte är en brist, ex.vis 80-90-talisterna lär inte anamma samma köpmönster när de nu blir alltmer köpstarka och därmed påverkar handelns utveckling. Snarare mindre prylar men att man satsar mer pengar på mindre saker dvs kvalitet, exklusivitet.
Att shoppingcentren parasiterar på centrumhandeln förekommer men inte heller där är bilden entydig längre. Trenden internationellt är definitivt tvärtom. Snarare är det kedjebutikerna som är känsligast medan de små privata butikerna ofta härdar ut lite längre. En allt annat än homogen bild m a o.
Till syvende og sidst är det upplevelse, utbud, service och tillgänglighet som avgör. För den förändringsbenägna och trendkänsliga butiken eller butikskedjan är det i osäkra tider läge att ta marknadsandelar eller ännu bättre, finna en ny marknad genom att pröva nya grepp, att sticka ut, att helt enkelt affärsutveckla sin butik. De som gör det vinner, de som inte gör det förlorar.

/Trendspaning X

IKEA på tvärs mot trenden i detaljhandeln

Historiskt sett har en kedjebutik oftast varit ledd av en ägare som haft ett franchiseavtal eller varit delägare i huvudbolaget som äger varumärket. Trenden de senare åren har varit att huvudbolaget köpts upp av riskkapitalister och sedan köpt upp varje butik. En utväxling av värdet genom en börsindtroduktion har varit incitamentet. Det här har inte gått helt smärtfritt. Att driva en kedja där varje butik drivs av en ägare är något helt annat än när varje butik drivs av en anställd butikschef. Varje butiks tidigare nettovinstnivåer har inte med automatik adderats in i moderbolaget efter denna operation.

IKEA går dock på tvärs mot den här utvecklingen. Eftersom det är uteslutet att de skulle börsnoteras sprider de istället ägandet av varuhusen för att få än mer engagemang. Varuhuscheferna i Sverige erbjuds nu att bli delägare. I andra länder har modellen redan införts med gott resultat.

http://di.se/Artiklar/2011/2/4/226548/Ikeas-chefer-far-kopa-sina-varuhus/

Trenden är att alltfler företag i allt fler branscher mår bra av att drivas av entreprenörer. Skalfördelarna i stora koncerner äts upp av overhead-kostnader och kan inte matcha entreprenörsdrivna företags effektivitet. Skalfördelarna blir också allt färre. Tidigare var stor = stark men i dagens globaliserade värld där funktioner nödvändiga för ett företag blir mer lätttilggängligt och allt billigare (inköp, infrastruktur, marknadsföring osv.) gynnas de som är flexibla och har egen personlig drivkraft.

/Trendspaning X

e-handel hotar butikskedjor

e-handeln 2007 omsatte i Sverige 17.7 miljarder.
Bedömare anser att ökningen kommer att fortsätta och att marknadsandelar kapas från de traditionella butikerna. Troligen i första hand de stora kedjorna.
Det är rimligt att anta att detta kommer att ställa krav på butikernas utveckling. Alltmer personlig service, bättre logistik och troligen också alltfler kombinerade handelsföretag med butik OCH e-handel.
Att skaffa en e-butik idag kostar mycket lite och det finns en rad lättanvända webbaserade lösningar att abonnera på med färdiga betallösningar, lagerfunktioner m.m. m.m.
Ett exempel på en sådan tjänst finns på: www.fortnox.se
Det är alltså lätt för den enskilda fristående butiken att komma igång med försäljning på nätet.
Värre är det för de större butikskedjorna som måste integrera sina affärssystem med e-handelslösningen. Är dessutom kedjan en franchise-kedja eller liknande uppstår även affärsmässiga problem där franchise-givaren konkurrerar med sina franchise-tagare
Samordnade inköp som tidigare varit den största anledningen till att organisera butikskedjor gäller inte heller längre. I stort sett alla varor kan köpas direkt från leverantör eller grossist någonstans i världen.

Läs mer statistik om e-handel på www.hui.se

/Trendspaning X