Nya spelregler för kommunerna

En historisk tillbakablick visar på hur förändringarna skapat nya spelregler för kommuner.

Förr: Energisamhället. De fysiska förutsättningarna avgjorde en orts expansion. Ett vattendrag som gav kraft, en gruva, en kust eller älvmynning lämplig för en hamn. När kraften kunde förflyttas via en ledning dvs elektricitet blev läget mindre intressant.

Sedan: Kunskapssamhället. En domkyrka gav snart upphov till ett universitet (Uppsala, Lund m.fl.). Där kunskapen fanns, fanns också möjligheter till utveckling. Tills även kunskapen blir lättrörlig.

Nu: Nätverkssamhället. den ort som kan bygga de framgångsrika relationerna, har förståelse för omvärlden, kan bygga en egen image har möjligheter oavsett de fysiska förutsättningarna.

En kommun kan m a o inte förlita sig bara på fysiska förutsättningar. Det handlar numera om mer imaginära och mjuka värden, kommuninvånarnas och politikernas attityder. Ortens anda och intelligens; Genius Loci. Östersund ligger avsides men har ändå blivit en växande kommun som lyft sig ur krisen efter regements-nedläggningarna. Åre har blivit en filial till Stureplan med hög hipfaktor.

Idag mäts också kommunerna med ett stort antal mätmetoder; företagsklimat, Nöjd-kund-index m.m. Ranking i olika mätningar ligger ofta i paritet med tillväxt och befolkningsökning dvs ökade skatteintäkter. Och det är antalet skatteintäkter som avgör, inte nivån. Att höja kommunalskatten från ex.vis 35 kr till ännu högre nivå är inte särskilt gångbart.

Att ändra attityder tar tid. Här gäller det således att politiker och kommunledning framöver arbetar med helt andra "verktyg" för att utveckla en kommun än tidigare. "Verktyg" som lyfter fram konkurrensperspektivet och ser kommunen som en serviceorganisation än en kontrollerande myndighetsutövare. Vilket de i och för sig alltid varit men kanske inte alltid insett.

/Trendspaning X