 |
| Ryggkliande och vänskapskorruption |
föräldrageneration och ungdomar. Så även idag i Sverige. De unga anses enligt de äldre vara oansvariga, kan inte hålla tider och vill inte anstränga sig utan ställer mest bara krav.
De största spänningarna brukar vara mellan de två generationer som har en emellan sig. Dvs 60-talisterna ser 80-talisterna som en problemgeneration. Det handlar ofta om att de yngre upplevs som ett latent hot för den maktposition som de äldre har. Eftersom de kan mer om det som gäller i framtiden.
De här spänningarna accentueras nu bl.a. av en hög ungdomsarbetslöshet. De utesluts helt enkelt från aarbetsmarknaden pga en stelbenta regler och lagstiftning, eller snarare tolkningen av dem. De etablerade håller krampaktigt kvar de regler som de byggt upp sin makt kring. Signalerna från företagen, att det inte går att hitta kompetent arbetskraft, blir också ett slag i ansiktet på de unga, trots att deras utbildningsnivå är den högsta någonsin. Regeringen har gått ut med att de äldre måste bereda sig på att arbeta efter 65 års ålder pga. "brist på arbetskraft". Också ett slag i ansiktet på de unga. Orsaken till det uttalandet kan man som vanligt när det gäller politiska uttalanden, spekulera i, kanske är det snarare så att pensionssystemet beräknas bli otillräckligt om alla 40-talister och tidiga 50-talister går i pension, kanske till och med före 65 års ålder?
Förr eller senare dör ju de gamla generationerna undan vilket gör att de som är unga idag oundvikligen kommer att ta över. Frågan är bara hur mycket de gamla generationerna kan tänkas rasera innan de faller för åldersstrecket? Att förstöra ett företag med hjälp av tröghet, rädsla, orkeslöshet, oförmåga att se nya trender och diverse gammaldags idéer vet vi att det går alldeles utmärkt, men det går lika bra med ett samhällssystem.
Det som är ett problem för Sverige är framförallt gamla maktstrukturer i politiken som obehindrat får fortsätta existera och en stelbent arbetsmarknad som utestänger de unga och de svaga. I värsta fall leder det till sämre konkurrenskraft för de sektorer inom näringslivet som exporterar, samt att de potentiella toppkrafter som kan bidra mest till tilväxt, lämnar Sverige eller hemkommunen för andra mer öppna och dynamiska nationer och samhällen.
Maktstrukturerna i kommuner och offentlig förvaltning är oftast alltför cementerade. Problemet är inte bara att ungdomarna hindras. Det är värre än så: kommunalråd som suttit alltför länge och byggt upp sin makt kring positionen och därmed även byggt upp en vänskapskorruption. Det har lett till att korruptionen är omfattande och utbredd i Sverige även om den officiella versionen säger att vi inte har någon korruption. Statistik och diverse fall inom offentligehetn säger dock något helt annat.
Svenskens förtroende för det offentliga ligger också på en bottennivå jämfört med andra nordiska länder.
Bloggen Flanera om Vänskapskorruption
Frågan är om det kanske i politiken är större skillnad mellan de gamla och de unga politikerna än det är mellan de olika partierna?
Det här kan också vara orsaken till att återväxten i politiken varit klen. Det handlar kanske inte om att de unga är ointresserade av politik, det kanske handlar om att de etablerade gamla politikerna inte släpper in de unga?
Men se det hela positivt. Förr eller senare rasar det korrupta ihop, om inte annat faller de korrumperade för någon form av åldersstreck. Om Mubarak i Egypten och Khadaffi i Libyen trots sina omfattande maktapparater inte lyckades hålla sig kvar vid makten lär inte heller vänskapskorrumperade kommunalråd som sitter på övertid, göra det.
Läs gärna mer i boken "Den skenhelige svensken" om korruptionen i Sverige.
Den skenhelige svensken. Tidningen Kulturen
/Trendspaning X
Inlägg
