Politiker tappar förankring hos folket

Partiernas medlemsras fortsätter och om raset fortsätter i samma takt kommer alltfler partier att vara utan medlemmar inom ett fåtal år. Anledningarna har däremot partierna som sådana svårt att analysera. En av de största anledningarna anses vara att de konkurrerar med ett allt störe fritidsutbud där politiken får allt mindre utrymme.
Däremot har partierna svårt att ta till sig den förtroendeklyfta som blir allt större mellan politiker och folket. Det blir också allt svårare att skilja de olika partiernas åsikter och ideologier åt, vilket kan tolkas som en konsekvens av att de dels verkar i samma system och dels att de alla vill bibehålla den egna makten.
Detta öppnar upp för mer extrema partier (läs Sverigedemokraterna) som helt enligt demokratins spelregler får fotfäste i det politiska systemet.
Troligen får vi räkna med ett ganska smärtsamt paradigmskifte för den representativa demokratin och de institutioner som den styr över. Statens och riksdagens inflytande över befolkningen blir därmed allt svagare och den centralstyrning som staten varit van vid att utöva i många frågor blir allt svårare att upprätthålla.

/Trendspaning X

Svensken trött på politisering?

Under större delen av 1900-talet har svensken varit van vid en polariserad debatt i form av ett höger-vänster-perspektiv. Fortfarande försöker man "facka" in varandra i den mallen när någon uttrycker en åsikt. En polarisering som blir alltmer förlegad av olika orsaker:
De nya EU-länderna, dvs f.d. östblocksländerna har en annan bakgrund än vår. Där stämmer inte höger-vänster-tanken. Ett i våra ögon högerinriktat parti i exempelvis Polen eller Ungern kan ha en ståndpunkt som faktiskt ligger till vänster enligt vår norm eller tvärtom.
Här i Sverige har vi också sett prov på att vissa frågor har en "folkets" åsikt och en politikernas åsikt. Arbetsrätten är en sådan där ungdomar och invandrare inte kommer in på arbetsmarknaden. EMU och EU-frågan var också liknande exempel. I dagens debatt finns flera sådana exempel där den gamla normen kring polarisering inte gäller.

Frågan är om det finns ett systemfel i politiken som alltfler upptäcker och om det i så fall kommer att utvecklas till ett läge där folket står mot det politiska systemet. Första stadiet är politikerförakt, vilket uppnåddes för flera år sedan. Nästa steg är en tilltagande civil olydnad som vi börjar märka alltmer; cykelhjälmslagen, filnedladdning, spritsmuggling, en svällande svart sektor är några exempel på detta. Detta kan (bl.a.) ses som tecken på en allt sämre kommunikation mellan politiker och medborgare.
Det här ger en grogrund för politiskt obundna debattörer, åsiktsleverantörer eller högljudda intressegrupper m.m. Än så länge är detta i sin linda i Sverige men är mer tydligt i andra länder där ex.vis mediabyråer påverkar politikerna på uppdrag av företag eller olika intressegrupper.