Digital musikrevolution 2

Färsk statistik från USA (svensk motsvarighet tyvärr inte tillgänglig men sannolikt likartad):

CD-försäljningen ned från ca 800 miljoner 2000 till 553 miljoner 2006
Musikförsäljningen online (ex.vis nedladdade mp3-filer från iTunes) upp från knappa 200 miljoner 2004 till 632 miljoner 2007 (jan-sept).
Försäljning av konsert-biljetter upp från ca 1,5 miljarder dollar 1999 till 3,6 miljarder dollar 2006.

Med andra ord musikerna återgår till att tjäna pengar på den ursprungliga idén att upträda på scen för publik.
Alltfler artister vänder nu ryggen åt skivbolagen och skapar sina egna affärer.
Gruppen Radiohead är ett exempel som nu släppt sitt nya album. Kan endast laddas ner från deras egen hemsida. Gratis eller om man så vill, betala vad man tycker det är värt.
Intäkterna kommer istället från ett deluxe-box set som de mer inbitna fansen säkert köper, och en konsertturne där de tar igen pengarna.
Prince distribuerade 3 miljoner av sitt album gratis över hela Storbritannien. Detta följdes av 21 konserter i London, Alla biljetter slutsålda till ett pris 5 ggr högre än vad en CD normalt kostar.
Gruppen Linkin Park ville avsluta sitt kontrakt med sitt skivbolag men lyckades inte. De har i kontraktet förbundit sig till 4 album. 3 är gjorda men de har tagit hela 7 år på sig och istället ägnat sig åt turnerande och andra musikrelaterade projekt.
Anledningen till att artisterna vill lämna skivbolagen är oftast att de erhåller knappt 20% av CD-intäkterna plus att den musikaliska friheten begränsas.

Digital musikrevolution 1

Branschorganisationen för skivbolagen, IFPI, försöker alltmer desperat att stoppa den digitala revolutionen inom musikdistributionen, eller nedladdningen om man så vill. Ett argument som de för fram är att distributionstekniken ännu inte är mogen. Problemet är i praktiken snarare att det inte är IFPI:s medlemmar som besitter tekniken utan helt nya aktörer. Den i särklass största aktören är iTunes dvs Apple, som både tillhandahåller tekniken i form av mp3-spelare (iPod) OCH butiken där man köper musiken; iTunes.
Det här förhållandet där en aktör både har teknik och dsitribution ställer naturligtvis till det för de traditionella leverantörerna, dvs skivindustrin.
iTunes hade i september 2007 distribuerat 3 miljarder låtar till 600 miljoner användare.
I sortimentet finns just nu ca 6 miljoner låtar. Svårt att matcha i en skivaffär.

Ökade matpriser gör svensken mer kräsen

Alla aktörer inom dagligvaruhandeln aviserar höjda matpriser. Orsakerna är dels ökade lönekostnader i samband med senaste avtalsförhandlingen och dels ökade priser på råvaror såsom spannmål m.m. Samtidigt har mjölkproducenterna passat på att höja priserna för att i någon mån kompensera för ökade foderpriser. Foder- och spannmålspriserna drivs upp av en ökad efterfrågan på energigrödor för etanoltillverkning.
Kommer konsumenterna nu att än mer jaga lågprisvaror? Troligen inte! Hur går den ekvationen ihop?
Svensk matkultur påverkas alltmer av mellersta och södra Europas attityd till mat dvs ett stort intresse och höga krav på kvalitativa råvaror och alltmer traditionsrik mat.
Eftersom maten tar mer av hushållsbudgeten kommer man också att ställa allt högre krav på maten som sådan. Att gå ner i kvalitet till förmån för lägre priser är mindre troligt. Diverse junk food och halvfabrikat med tveksamma ingredienser får stryka på foten till förmån för närproducerade råvaror, helst ekologiska.
Alltså samma trend som i ex.vis Tyskland, Frankrike och Italien. Debatten om överviktiga ungdomar kommer att påverka åt samma håll. Matvanorna blir också alltmer en "klassfråga" där mer upplysta konsumenter går före i trenden. I USA finns ex.vis sedan lång tid tillbaka en tydlig koppling mellan övervikt och klasstillhörighet.

Regionalisering ?

I Sverige pågår fn debatt och funderingar kring större sammanslagna regioner för att få en effektivare offentlig sektor.
Ett grundläggande problem är dock i första hand att varje ofentlig verksamhet har sin egna indelning av Sverige. Länsstyrelserna har sin, Vägverket har sin osv. Detta gör samarbeten mellan de olika organisationerna svåra att bedriva.
Den föreslagna lösningen att slå samman till större regioner (vilket varit lösningen under årtionden) går dock stick i stäv med den starka opinion och därmed strävanden som finns i övriga EU-länder. Där ses de egna regionala gränserna som mer tydliga än nationalstatens gränser. Milano-borna bor i första hand i Lombardiet, i andra hand i Italien. Inom ex.vis Lombardiet finns sedan ännu mindre uppdelningar i distrikt med stark självkänsla och egen kultur. Bayern, Normandie , Skottland, Bretagne, Katalonien är ytterligare sådana exempel.
Få stater i Europa är så homogena som Sverige. Men med en fortsatt strävan att slå samman till större och därmed mer anonyma regioner kan lokalpatriotismen förväntas öka även i Sverige. Det som för närvarande kan vara en hindrande faktor är den offentliga sektorn som i sin struktur bygger på storskalighet. En effektivisering behöver dock inte betyda större enheter. En mängd lyckosamma intraprenad-lösningar och privatiseringar av offentlig verksamhet talar för detta.

Svenskt åter inne

I takt med globaliseringen inser alltfler, särskilt den unga generationen att ska vi konkurrera på en sk global marknad gäller det också att ta fram svensk särart. De unga är inte belastade av att försöka bevara "den svenska modellen", tryggheten och välfärden eftersom de inte känt av den lika påtagligt. Bland annat därför att vi har Europas i särklass högsta ungdomsarbetslöshet. Därför vill de istället konkurrera globalt genom att visa sin särprägel på ett mer påtagligt sätt. De flesta nationaliteter i världen visar sin identitet och därför kommer bl.a. "amerikaniseringen" av Sverige i flera avseenden att minska.
Det hela blir en kombination av globalt och lokalt tänkande som de äldre generationerna har svårt att förstå eftersom de ser dem som motsatser. Till detta ska läggas de äldre generationernas (40-50-talister) bild av den tid då Sverige låg tvåa i välfärdsligan och hur vi sedan har rasat ner ett antal placeringar.
Alltifrån trasmattor och närproducerad traditionell svensk mat till teknologi och sociala värderingar blir en mix av svensk konkurrenskraft.

Unga odlar nätverk

Den äldre generationen som var med och byggde upp den svenska modellen, trygghetssamhället m.m. hade idén om att samhället skulle utgöra det ultimata skyddsnätet vilket det också gjort under många år. De unga generationerna som växt upp under en tid då svenska modellen börjat vittra sönder har en helt annan syn. Ugdomsarbetslöshet, resursknapphet i skolan m.m. har bidragit till helt andra värderingar. De unga ser istället det egna kontaktnätet som det mest värdefulla skyddsnätet. Att få ett jobb som 20-åring idag är nästan omöjligt utan kontakter.

Att hålla kontakten med de man känner blir viktigare. I takt med att roffarsamhället ökat de senaste åren, inte minst pådrivet av de äldre och etablerade generationerna, blir det också viktigare att ha social kontroll på de man umgås med. Vare sig det är privat eller affärsmässigt. Exempelvis har den äldre generationen hellre gjort affärer med de "fina" leverantörerna i Stockholm och ratat de lokala leverantörerna. De unga gör nu precis tvärtom just för att de prioriterar sitt nätverk. Å andra sidan har de heller inga problem att utöka och hantera ett avsevärt större nätverk än äldre generationer. De unga odlar sitt nätverk med hjälp av ny teknik; sms, blogg, chat, mail m.m. Enkelt att höra av sig till alla kompisar vare sig de går på Handels eller är arbetslösa. En 40- eller 50-talist som letar efter en gammal klasskompis lyckas knappast finna honom eller henne. För länge sedan avflyttad, bytt efternamn och jobb m.m gör det omöjligt. Den yngre generationen är inte knuten till en fast geografisk eller fysisk punkt. Mobilnummret och mailadressen följer dem över hela världen.

Gängse uppfattningar ute

Svensken har under årens lopp blivit rekommenderad av Konsumentverket eller Socialstyrelsen om vilken brödrost som är bäst och hur många brödskivor vi ska äta per dag. Motreaktionen kommer. De gängse uppfattningarna blir passé och individuella självständiga val blir trendiga.

På 60-talet var man antingen sune eller mods. I dagens skolor finns alla möjliga stilar, viktigast är att man finner sin egen stil.

Fler exempel:
Den brasilianske författaren Paul Coelho har uppnått världsrykte med stora försäljningsvolymer som följd. De etablerade litteraturkritikerna sågar honom dock kategoriskt.

Den nybyggda stadsdelen Jakriborg i Malmö som byggts i gammal hansastads-stil är enormt populär bland hyresgäster och har även blivit ett turistmål. Husen är ritade av bröderna Jan och Krister Berggren som inte är arkitekter, bara vanliga byggare. De etablerade arkitekterna sågar naturligtvis det hela som enormt fult och ifrågasätter hur de ens fått tillstånd till en så osmaklig byggnadsstil. (Spåren efter de etablerade arkitekterna ser vi däremot bland annat i 60- och 70-talens miljonprogram men det är en väl begravd sanning som ingen längre vill kännas vid.)

Dansbandet Torgny Melins som gjorde covers på Teddybears låtar blev helt plötsligt och väldigt snabbt inne. Det gillade naturligtvis inte de etablerade musikkritikerna. Men publiken gillade det och CDn sålde väldigt bra.