En övertro på statlig styrning

De klimatmål som satts upp internationellt och de miljömål som satts upp nationellt och regionvis infrias sällan. Det arbete som ska leda mot målen som styrs av stat och offentligheten går minst sagt trögt.
I länder där vi har eller åtminstone har haft ett väl fungerande statsskick är naturligtvis tilltron till att staten ska fixa det hela stor. Tyvärr lägger statens inblandning ofta en lam hand över mer privata initiativ som egentligen skulle ha varit effektivare. I andra länder eller för den del regioner där staten inte är lika närvarande blir incitamentet att ta saker i egna händer större. Det gäller bara att kunskapen förmedlas till alla som kan påverka dvs vi alla konsumenter i slutänden, vilket då blir ett problem i länder med svagare medial och kunskapsmässig infrastruktur.

IKEA som agerar på en i högsta grad internationell marknad har ingen som helst anledning invänta statens eller staternas incitament för minskad miljöpåverkan. Marknadens dvs konsumentens krav väger avsevärt mycket tyngre än lagar som förhindrar miljöförstörande aktiviteter. I jakten på goodwill hos en alltmer krävande och kräsen konsument gäller det att visa sitt ansvarstagande för en bättre värld. Det är generellt särskilt viktigt för starka varumärken där konsumentens makt råder. Dåligt beteende och badwill sprider sig snabbt på sociala medier idag och det är i stort sett omöjligt att få stopp på en från gräsrötterna igångsatt kampanj mot ett företag innan stor skada är skedd. Demokratin och yttrandefriheten råder på nätet. Bättre att då verkligen vara proaktiv gentemot marknaden och ligga steget före inom allt vad gäller CSR (Corporate Social Responsibility) dvs hållbar utveckling; miljö, hälsa och kvalitet.

IKEA har därför investerat stora pengar för att producera förnyelsebar energi som täcker deras egen förbrukning. Och det med viss råge.

IKEA helt energiberoende

Goodwill med andra ord. Och säkert en bra affär dessutom. Vilket inte är fel så länge det verkar för en mer hållbar värld. Ju mer vi kan koppla lönsamhet till miljöarbete desto bättre. Och det kommer att vara vi konsumenter som driver det hela ditåt. Inte stat och politik.

/Trendspaning X

Unga ratar chefsjobben

Enligt flera undersökningar är de unga alltmer ointresserad av att bli chefer. De är mer positiva när de avslutat sin utbildning men efter en tid i arbetslivet minskar intresset då de blir varse spelregler som ligger långt från de värderingar de fått med sig ända från sexårsgruppen i skolan.

Stora företag och organisationer har mer hierarki och kräver därför fler chefer. I en hierarki hämmas kreativiteten men maktkamper, prestige och revirpinkeri frodas desto mer.
Forskning (bl.a. från UCSD) visar också tydligt på en omvänd koppling mellan starka hierarkier och innovationsklimat.

Chef out-of-date:
Katri Linna fd. DO
(Diskrimineringsombudsman),
 utnämnd till Sveriges sämsta chef  2009

Inom offentligheten som är politiskt styrd är det ofta desto värre då marknadskrafterna är satta ur spel, åtminstone under en mandatperiod, om ens det. Istället finns det stor risk för att den politiska maktkampen sprider sig ner även på tjänstemannanivå.
Ställ detta i relation till vad de unga fått sig till livs under sina många år på dagis och i skola. Värdegrundsdiskussioner i sexårsgruppen. Träning i att ifrågasätta, reflektera och analysera, en förmåga som även påverkar betygen. Psykologi och beteendevetenskap på schemat redan i gymnasiet. Olika former av träning i social kompetens osv...
Att efter 15 år i den miljön komma ut i ett arbetsliv där ett out-of-date ledarskap råder, lär inte attrahera de unga när det gäller att ta ett ledaransvar. Särskilt inte på mellanchefsnivå i en stor organisation, i kläm mellan medarbetare och högre out-of-date-chefer. Auktoritärt ledarskap eller i värsta fall lynnigt eller otydligt ledarskap accepteras inte av de unga.
Utöver dessa faktorer finns en rädsla hos de lite äldre generationerna (45-50+) att släppa in de unga som är mer välutbildade, är mer framåt, mer kreativa och har högre social kompetens. Konkurrens av en 26-åring är inte önskvärt när man har kanske 15-20 år kvar i arbetslivet.

Allt är dock en sedvanlig naturlig utveckling där marknadskrafterna styr och nya värderingar tar över, bättre i takt med nutiden
Stora företag  tappar marknad till förmån för de mer moderna små och lättrörliga företagen.
En strukturomvandling har redan börjat i näringslivet, inte minst i Sverige. De stora organisationerna som inte förmår ställa om sitt ledarskap överlever inte. Vare sig de säljer produkter, tjänster eller politiska idéer.

Eftersom... i politiken syns nämligen detta ännu tydligare. Unga politiskt aktiva som kommer in ex.vis kommunernas fullmäktige hoppar ganska snart av eftersom de inte accepterar ledarskapet och klimatet i sitt eget parti eller i kommunen. Det politiska ledarskapet fortplantar sig också lätt ner i organisationerna. En undersökning har ex.vis visat på att i de statliga organisationerna är taket lägre än på andra arbetsplatser.
http://arbetet.se/2015/03/04/lagre-i-tak-pa-statliga-arbetsplatser/

/Trendspaning X

Shake Schack - Från eller- till och-ekonomi

McDonalds har varit dominerande i många årtionden när det gäller fast-food. Det har verkat som att konceptet kan hålla i evighet. Men ingenting är för evigt. Tydliga signaler visar att McDonalds missat ett anta trender på marknaden. Bl.a att alltfler konsumenter vill äta hälsosam mat utan tillsatser, vegetariskt, fair-trade, ekologiskt osv.
Orsaken till att man missat signalerna? Som vanligt en ledning som suttit för länge, blivit fat-and-happy och riktat sitt fokus mot finansmarknaden och börsen istället för kunderna och deras förändrade köpbeteende.

Konceptet McDonalds har byggt på att man tar bort dyra saker för att erbjuda låga priser. Hårda plaststolar så att man inte sitter för länge och tar upp plats, ohälsosam prefabricerad mat med massor av tillsatser  som är mer anpassad för rationell hantering än våra magar. Snabb och effektiv service men utan omtanke om kunden, ett löpande band. Industrialiserad servering av mat.

Det finns alltså plats för uppstickare och nu kommer Shake Schack. Nyligen börsintroducerade med endast 63 restauranger (mot McDonalds 19000) steg kursen direkt upp till det dubbla.
Deras koncept: hälsosammare ingredienser i deras hamburgare och tillbehör, vänligare service och mer omtanke, mindre prefabricerad mat och mer vällagad mat på stället, mysigare miljö m.m. m.m.
Skillnaderna är inte så stora vid första anblicken men de är tillräckligt laddade för att ge de stora snabbmatsdrakarna en rejäl match. Vilket bevisligen också hänt.

Men det här orde ju McDonalds enkelt kunna möta? Rent logiskt ja men i praktiken handlar det om varumärket. Ett skamfilat varumärke tar lååång tid att putsa upp.

Konsumenten som blir alltmer kräsen vill inte längre välja mellan antingen eller utan kräver både och. Fast food som också är hälsosam och billig och med bra service och nästintill hemlagad i mysig miljö osv. osv.
Samma trender i det mesta som rör köpbeteende både konsument och B2B. Lågprismarknader med non-brand-varor försvinner, vi kräver märkesvaror till lågt pris. Därav Outlet-boomen.

/Trendspaning X

Teknisk utveckling inte självklar

Inför ett nytt år publiceras många profetior om framtiden.
Vad som händer under året som kommer

Fortfarande högaktuell uppfinning

och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Ofta handlar det om hur den tekniska utvecklingen kommer att påverka oss på både gott och ont.
Att teknisk utveckling alltid går framåt på teknikens villkor är dock knappast självklar.

Att pappersboken ska försvinna till förmån för digitala e-böcker har vi hört länge. Så har det inte blivit. Aldrig har det givits ut och sålts så mycket böcker som idag. Idag behöver vi inte ens gå till ett bokförlag och be om nåd för att de ska ta de stora pengarna och de små riskerna och författaren tvärtom. Vi fixar det enkelt med print-on-demand på nätet. Den kategori som ökar mest försäljningsmässigt är dessutom det vi kanske inte trott; böcker för vuxna unga. En kundgrupp som växt upp med internet ökar alltså sin konsumtion av traditionella pappersböcker.

Digital musik på nätet utklassar musik på CD.
Jo, så har det delvis blivit men vem trodde att den gamla LP-skivan i vinyl skulle få en renässans. För så är det faktiskt. Försäljningen av LP-skivor har ökat stadigt de senaste åren och 2014 såldes 8 miljoner, en ökning med 33% från 2013.

Svenska Turistföreningen har genomfört ett projekt för att se vad de unga vill ha ut av fjällturismen.
Tvärt emot vad de äldre generationerna trodde så kräver ungdomarna att vandringslederna ska vara en frizon från internet. Likaså att inkvarteringen ska vara enkel, inte lyxig.

Det finns alltid en övertro på att all teknisk utveckling ska fortgå utan avbrott och att vi tar till oss den utan förbehåll. Robotiseringen är en teori som vi hört mycket om det senaste året.
Ju mer tekniktunga vi blir och ju mer tekniken blir en självklarhet kring oss, desto mer befriande upplevs det att i vissa situationer få vara fri från teknik och återgå till någon form av ursprung. All tekni är inte heller bättre än den manuella när vi väl passerat hype-faktorn. Den digitala kalendern fungerade inte lika bra som pappers-dito, bakmaskinen var inte alls lika bra som den vanliga ugnen, den digitala fotoramen har vi nästan glömt bort.
Lägger man till en viss nostalgi- och retro-aspekt så är teknisk utveckling framåt i våra liv m a o inte alltid självklar. Hade det varit så, då hade cykelförsäljningen definitivt inte slagit alla rekord idag, utan hade för länge sedan varit utklassad av motordrivna alternativ.

/Trendspaning X

Trender inför 2015

Konsumtion
Färre prylar men dyrare och högre kvalitet.
Mer mat och dryck, mindre prylar.
Ekologiskt och närproducerat får ett kommersiellt genombrott. Genuint, historia, kvalitet, personligt, hantverk, känsla, relation, lokalt.  Konsumenttrycket ökar för hållbarhet och miljö. Alternativa distributionskanaler utvecklas, bl.a. drivet av e-handeln men även för fysiska försäljningsställen. Dagligvaru-oligopolet bryts långsamt, inte minst pga. Lidl och Netto som blir alltmer framgångsrika och ses nu som ett kvalitativt alternativt med ekologiska och svenskproducerade varor. Dagligvaruhandel resp. detaljhandeln ligger i bakvatten medan de små entreprenörsdrivna företagen får allt bättre förutsättningar.

Arbetsmarknad
Trenden med färre fasta anställningar och fler visstidsanställningar fortsätter. UtLASningen fortsätter. Särskilt inom offentligheten. Bemanningsföretagen ökar. B-lagen på arbetsplatserna ökar pga det. Allt tuffare för ungdomar att få jobb. Instegsåldern på arbetsmarknaden fortsätter öka.
Problemet ligger långt ner på den politiska agendan. En stark påtryckningspart saknas (jmf med PRO).
De unga kommer inte in i det sk. trygghetssystemet, även andra svaga grupper, handikappade, fd långtidssjukskrivna hamnar utanför.
Allt senare insteg i arbetsliv och vuxenliv gör också att konsumtionskraften minskar i samma takt vilket leder till sämre tillväxt . En allt mindre elitistisk skara i systemet bär upp arbetsmarknaden där trycket på prestation ökar succesivt.

Entreprenörskap och företagande
Positivt är att entreprenörskapet ökar pga ovanstående. Entreprenörskap är en grundläggande överlevnadssstrategi. De unga generationerna ser inte längre en fast anställning som en rimlig möjlighet. Trots genomsnittligt allt högre utbildningsnivåer. Kombinerat med att de unga generationerna växt upp i valfrihet gör att de också gärna väljer andra former än de traditionella anställningsformerna, ex.vis eget företagande eller att flytta utomlands där det finns bättre förutsättningar. Även om det fanns fasta jobb skulle det kanske ändå bli andra val.
Lärlingssystem lyser också med sin frånvaro i Sverige. De svaga i de unga generationerna offras medan de starka alltid klarar sig och faktiskt finner fler möjligheter än vad det svenska folkhemmet hade att erbjuda.
Toppkrafterna tar en annan väg ut på marknaden än in i etablerade företag och därmed sker på sikt en strukturomvandling i näringslivet. Små företag tar mark från de stora som inte har tillräcklig flexibilitet och en åldrande ledning (eller snarare fat-and-happy) utan förmåga eller vilja till nytänk.
Produktlivscyklerna kortas ner alltmer pg.a. överutbud och därmed allt kräsnare konsumenter, vilket kräver alltmer flexibla företag. Instegströskeln på marknaden för ett nytt företag blir allt lägre pga internet, snabb teknikutveckling och därmed allt billigare teknik.

Marknad & Sälj
Framgångsrik marknadsföring och försäljning blir allt viktigare. Det räcker inte långt med bra produkter eller tjänster. Överutbud och hård konkurrens ger allt högre genomsnittlig kvalitet på produkter och tjänster. Låg kvalitet till låga priser eller hög kvalitet till höga priser är inte alternativen.
Outlet-trenden bidrar till låga priser på hög kvalitet eller åtminstone välkända varumärken.
Marknadsföring och försäljning avgör "rejset" på marknaden, inte produktegenskaper.
Marknadsföringen flyttar alltmer till digitala media och där halkar etablerade företag efter. Nya företag startas av unga generationer som växt upp med internet. De kan börja på ruta noll och utmana med helt andra affärsmodeller. Eftersom de unga inte bjuds in i de gamla företagen finns inte heller alternativet att bidra med utveckling av dem. De nya tar över på en marknad som alltmer befolkas av unga eftersom de gamla rent naturligt dör undan successivt (paradigmskiften drivs ofta av generationsväxlingar).
Försäljning blir också alltmer relationsbaserad. Att använda de gamla säljtricksen går inte, det har telefonsäljarna sett till. Det gäller istället att bygga relationer, befinna sig i rätt nätverk, att befinna sig på rätt ställe vid rätt tillfälle, just när kunden kommer på att han/hon behöver ha tjänsten eller produkten. Sluta sälja och istället bli köpbar. De byråkratiska inköparnas makt minskar. Allt lättare att nå nya kundgrupper utan höga kostnader, ofta helt gratis. Traditionell reklam minskar drastiskt, trolgen rena reklambyråslakten under 2015. Likaså inom de gamla mediakanalerna, framförallt TV, och då främst den reklamfinansierade. Men först när reklamköparna inser att utfallet inte är effektivt.

Ledarskap
De unga generationernas sociala kompetens är avsevärt högre än de äldre generationerna bl.a. eftersom de diskuterat värdegrundfrågor redan i 6-årsgruppen. Psykologi har stått på schemat redan i högstadiet. Dokusåpor, amerikanska sit-coms med övertydliga stereotyper samt en barndom med Dr Phil på TV har också satt sina spår i medvetenheten om mänskliga beteenden.
De gamla ledarskapsstilarna i mer primitiva former går helt enkelt inte hem längre. Den auktoritära chefen lyssnar ingen på men får istället snabbt sin diagnos ställd av en 25 år yngre "underlydande". Något som den 25 år yngre "underlydande" inte alls anser sig vara (dvs underlydande).

Tid och fritid
Livspusslets tid är räknad. Det började med 5 kg:s kalendrar på 80-talet då det var status att ha den helt fullbokad. Att vara eftertraktad och behövd var status. De negativa effekterna av detta kom ett antal år senare, utbrändhetstrenden (en trend även om de som drabbades faktiskt blev allvarligt sjuka). En ny trend på väg är att det motsatta blir status. Att ha kontroll på sin tid och inte låta sig styras. Det finns alltid tid, redan i eftermiddag. Den som vill vara konkurrenskraftig måste vara flexibel. Den som har en ledig tid i sin kalender först om tre veckor är inte flexibel.
När "alla" har varit i Thailand på semester blir det status att INTE åka utomlands (hänger också ihop med hållbarhetstrenden) och istället semestra  hemma. Slow food, ekologisk närproducerad mat, yoga, spa, hälso- och motionstrenden hänger ihop med den trenden. En börs-VD med självaktning (och med ambition att få ett personligt reportage i Dagens Industri) ska ha varit utbränd men ska nu springa New York Marathon för tredje gången. Dessutom gjort klassikern. En kombination av hård cross-fit-träning och avslappnande yoga-pass och annan mental träning, med fördel också en personlig coach.

Politik
Regeringskrisen kommer att leda in Sverige i ett politiskt vakuum åtminstone under det närmaste halvåret. Lägger man till tiden för valrörelsen så kommer den proaktiva politiken dvs reella beslut i riksdagen att gå på sparlåga sammanlagt i över ett år.
Beslut som borde tas kommer inte till stånd. Även om man nu lanserat en slags konsensuspolitik kommer det ändå att ta lång tid eller kanske i värsta fall lägga en våt filt över realpolitiken.
Politiken blir alltmer en bransch som man kan göra karriär i. Därför blir makt och position viktig och därmed uppstår ett kollegialt tryck i branschen som eliminerar ideologiska ambitioner.
Politikerföraktet ökar liksom vänskapskorruptionen, inte minst på kommunal nivå bl.a. då det drar till sig andra typer av människor än de som har en ideologisk bas att utgå ifrån.
Alltmer work-arounds ute i verkligheten kommer därför att utvecklas för att få samhället att fungera. Konsekvensen blir att benägenheten till civil olydnad ökar, liksom egna initiativ för att lösa det praktiska vardagliga.
Allmänheten inser m a o att det inte går att lita på politiken som sådan, oavsett politisk åsikt. Det leder till ökade initiativ utanför offentligheten eftersom vi alltmer måste förlita oss till varandra för att få ett fungerande samhälle. Mer välgörenhet, ideellt arbete, frivilligorganisationer m.m.
Vi inser alltmer att en nation, även den svenska, fungerar trots politikerna och tack vare befolkningen.

/Trendspaning X

Reklambyråerna fortsätter tillbakagång

Väl etablerade branscher har oftast svårt att hantera stora förändringar på sin marknad. Reklambyråerna är inget undantag. De har stått för kretivitet och nyskapande men när det gäller den egna affärsmodellen är det desto mer konservativt. Branschen har under många år visat hög lönsamhet även om det skiljt mellan de högst upp på pinnen jämfört med de längst ner, dvs hierarkin; vilka som varit högst rankade (av sin egen bransch).

Att Mercedes efter en upphandlingsomgång av reklambyråer valde att istället starta en egen blev en skräll för den tyska reklambranschen. Ett tecken på att något håller på att hända och att kunderna tröttnat på en alltför statisk bransch.

En av världens större reklamköpare, Mercedes, sparkade nyligen ut sin kontrakterade reklambyrå. Efter en upphandlingsomgång konstaterade Mercedes att ingen av de byråer som kommit med förslag höll måttet. Stor vikt lades vid en alltmer digital marknadsföring och de kraven lyckades ingen matcha. För att förstå vad ledningen vill få ut menar Mercedes att det måste det finnas en starkare koppling mellan produktutveckling, försäljning och marknadsföring. De startar därför en egen kommunikationsbyrå för att, som man säger, kunna ta nästa steg beträffande produkternas framtoning.

Nutidens digitalisering där tryckt media blivit alltmer betydelselös (även om det kan skönjas en renässans i vissa segment) för marknadsföring och verktygen för grafisk design i var mans hand, skördar även i de mindre sammanhangen obönhörligt sina offer i branschen. Att många inte riktigt lyckats ta klivet in i nya förutsättningar beror inte bara på teknikutvecklingen utan lika mycket på de statiska affärsmodellerna i branschen.

Några orsaker:

1. Stor del av intäkterna har kommit från förmedling av trycktjänster. Påslag på faktiskt tryckkostnad från tryckeriet med en faktor 10 har gett goda marginaler i varje projekt. Med den transparens som finns idag på nätet kan vem som helst se vad en trycksak egentlogen ska kosta. Eftersom trycksaker gett bra vinst (förutom det egna arbetet) har det funnits en vilja att fortfarande hålla fast vid att varje kund ska ha tryckt media. Vilket kunderna numera är ointresserade av.

2. Förfrågan om en grafisk layout kan numera läggas ut på sajter där designers över hela världen kan komma med förslag. Den som gillas bäst får jobbet. Det ger naturligtvis en oerhörd prispress på en global marknad.

4. Att kunna välja och vraka mellan olika designförslag ger också kunden fördelar jmf med tidigare när byrån bara gav ett (1) "förslag". Det var det som gällde pga ett antal argument. Det ansågs inte ens fint att låta kunden välja eftersom byrån visste bättre.

5. Att i och med det förhållningssättet inte lyssna på kunden ger förr eller senare en negativ effekt. Särskilt när valmöjligheterna ökat drastiskt.

6. Digitalt material kan kopieras och förändras av vem som helst vilket gör det allt svårare med merförsäljning. Otrogna kunder som kopierar hejdlöst eller våldför sig på digitalt material urholkar naturligtvis lönsamheten i branschen. Med kraftfulla gratisverktyg på nätet åtminstone tror många sig kunna fixa det hela själv till ingen kostnad alls, mer än den egna tiden.

7. Livslängden på digital media är ljusår kortare än tryckt media. Att då betala dyrt för något med kort livslängd intresserar inte kunden. Vilket också leder till prispress.

8. Originalarna som satt med gnuggisar på 80-talet utförde ett hantverk som krävde skicklighet och erfarenhet. Idag är det enklare att digitalt åstadkomma åtminstone en hyfsad grafisk design även för en amatör. Naturligtvis fortfarande enormt stor skillnad mellan proffs och amatör men det finns alltid kunder som nöjer sig med det som är medelmåttigt. Beror alldeles på kundens fokus och plånboken.

Alltså ytterligare en bransch som inte i tid upptäckt paradigmskiften i sin omvärld men som framförallt inte vårdat sina kunder och utvecklat sin affärsmodell. En bransch som kallar "kund" för "konto". Och vad gör man från ett konto?

/Trendspaning X

Paradigmskifte i politiken?

Termen paradigmskifte infördes av forskaren Thomas Kuhn 1962. Framförallt för att beskriva skeendet när vedertagna teorier inom forskning började ifrågasattes eller motbevisas.

Definitionen på Paradigmskifte enligt Wikipedia:

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

2 Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den. 

3 Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras. 

4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör. 

5 Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.

Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.

Om vi nu ändrar några uttryck i samma text för att få en jämförelse på politik (främst svensk sådan men även i övriga EU):

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som politikersamhället själv inte är direkt medvetet om. Tankemönster som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalpolitik (politiskt korrekta tankemönster), och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

Ett sammanbitet gäng som kanske inte riktigt förstår 

vad de är mitt uppe i. Att se paradigmskiften i sin värld inifrån

 är m a o svårt.

2 Det föreligger anomalier som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.

3 Politiken kommer till en kris där anomalin måste förklaras.

4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.

5 Politiken kommer till en förpolitisk fas, där det nya paradigmet fastställs.

Därefter kommer en ny fas av normalpolitik inom det nya paradigmet.

Att det svenska politiska läget är och varit oroligt är väl ingen överdrift. För en trendspanare ter sig de flesta utspel och uttalanden som tydliga signaler på ett paradigmskifte. Allmänheten är numera van att ha valmöjligheter på helt andra premisser än dagens politik ger. I alla de enskilda etablerade partierna finns det åsikter som väljarna både ställer upp på eller inte ställer upp på. Vi är vana att kunna välja varje ingrediens i menyn. Inte bara Happy Meal.

Detta kombinerat med en retorik partierna emellan som hör till det förgångna. Pajkastning och floskler istället för sakfrågor, vårdslös hantering av statistik och fakta för att gynna sina egna syften… osv osv. Inte OK idag när allmänheten har möjligheten att granska och diskutera allt som sägs via bloggosfären och i sociala medier.

Dessutom alltfler tillkomna generationer som sedan grundskolan lärt sig att ifrågasätta, dra egna slutsatser och kritiskt granska det mesta. Hade det blivit nyval hade 50 000 nya väljare tillkommit och frågan är hur dessa skulle ha röstat? Allt för stor risk för de etablerade partierna gjorde säkerligen att de undvek nyval till varje pris. 

Allt sammantaget: tydliga tecken på paradigmskifte. Vart tar då politiken vägen? Enligt teorin ovan så är vi inte där än för att kunna skönja vartåt det bär. Mitt i paradigmskiftet kan vi inte se det dvs. någonstans i fas 3 till 4 enligt ovan.

/Trendspaning X