Generalisering som begrepp ges ofta en negativ klang och ses som ett tecken på förutfattade meningar, reaktionära åsikter eller, som i dagens debattklimat, tecken på rasistiska, sexistiska eller antifeministiska åsikter (ofta används generalisering också för dessa syften, både för och emot, dvs båda sidor är lika goda kålsupare i debatten).
Att förneka generalisering och kategorisering är m a o att förneka att vi inte påverkas av vår omvärld. Generaliseringar är helt enkelt ett verktyg för att försöka finna mönster i vårt samhälle. Om mönstren är negativa, försöka parera eller eliminera orsak och konsekvens, om de är gynnsamma och positiva, underlätta och förstärka dem.
Försäkringsbolagen har t ex funnit att bilförare under 25 år har större riskbenägenhet i trafiken. Vidare "vet vi" att fler yngre män i glesbygd röstar på Sverigedemokraterna jmf med kulturarbetare i storstäderna, att smålänningar i Gnosjötrakten är mer företagsamma, att norrlänningar är kortare men har större fötter än skåningarna osv.
Det sista exemplet kommer från skohandeln där det visat sig att större storlekar säljer bättre i Norrland än i Skåne och tvärtom. En generalisering i praktiken som gjort att skokedjorna styrt om lager och logistik.
Undersökningsföretaget Gartner Group redovisar i en forskningsstudie vilka framtida kompetenser som blir (och nog redan är) viktiga i det framtida arbetslivet. En kompetens kallar de "pattern recognition", ungefär "mönsterigenkänning". Det handlar om att tidigt kunna se mönster i köpbeteenden, attityder, mänskligt beteende m.m. för att kunna anpassa marknadsföring, ledarskap och organisation till dem. Eller stävja mönstren utifrån ett samhällsperspektiv (vilket är svårare).
Läs Malin Siwes krönika i sin helhet: http://www.fokus.se/2010/12/lapptest-pa-bombdad/
/Trendspaning X