Skyll inte allt på finanskrisen

Finanskrisen anges som förklaring till nedgång i det mesta. Men är det riktigt sant eller är det en alltför lättvindig förklaring?

Vid kriser eller andra omvälvande händelser omvärderar ofta människan sin situation inte bara kring det som krisen eller omvälvningen handlar om. Kriser triggar igång, förstärker eller skapar paradigmskiften. En återgång till det som var är inte aktuellt när krisen är över, eftersom vi tänkt om.

Berodde försäljningsminskningen av bilar på finanskrisen eller gjorde vi en omvärdering som inte var i paritet med utbudet på marknaden? Idag vill vi ha bränslesnåla bilar men utan att kompromissa bort praktiska eller imagemässiga aspekter. Allt fler sådana alternativ dyker upp på marknaden.

Berodde minskad annonsering och reklam på finanskrisen eller har reklamköparna omvärderat och satsat på andra sätt att nå ut? Eller är vi trötta på reklam? Har reklamköparna insett att de faktiska resultaten uteblir med traditionell reklam?

Och berodde vår ökade matkonsumtion under senare delen av 2008-2009 på finanskrisen? Ja, faktiskt, vi omvärderade och kostade på oss mer livsnjutning. Men mindre prylar som belastar miljön och vår tid tillsammans.

Örat mot marken! Fånga upp de små signalerna i tid. Det premierar dock inte kvartalsekonomin som vill ha stabilt cash-flow. Nya produkter och utveckling motverkar det. På kort sikt.

/Trendspaning X

Finansiellt fokus förstör affärerna

Finasnkrisen som blottat ett dysfunktionellt finanssystem, bonusskandaler samt inte minst kortsiktig kvartalsekonomi som nu leder till att nationalstaterna måste rädda storföretagen med finansiella stödåtgärder gör att konsumentens bild av privatkapitalismen i allmänhet och de stora företagen i synnerhet fått sig en allvarlig törn imagemässigt.
Skattemedlen riskeras pga kortsiktigt och dåligt ledarskap i de stora företagen.
Framledes kommer ett ensidigt finansiellt fokus (vilket varit börsnoterade företags verklighet) troligen att bli kontraproduktivt för affärsverksamheten. Konsumenten och även producenternas inköpsmönster kommer alltmer att riktas mot hållbar utveckling, etik och moral. Ett starkt fokus på vinst och lönsamhet får således motsatt effekt.
Å andra sidan kommer en övertygelse, en mission och en god idé att driva lönsamheten i riktning mot högre lönsamhet. En sådan verksamhet kan dock svårligen drivas i ett företag där ledningen är anonym och det saknas en stark och långsiktig ledning. Fördel för Google, Apple m.fl. som drivs av en passionerad ledning men sämre läge för storföretag såsom Procter & Gamble, Unilever, Nike (GM har ju redan gått i konkurs) m.fl.

/Trendspaning X

Folk tröttnar på lågkonjunkturen

Efter ett halvårs negativa skriverier i vad som beskrivs som lågkonjunktur, finaskris eller liknande burkar gemene man så småningom tröttna och bli mer eller mindre immun mot medias bild av verkligheten. Det första teckent brukar vara att vissa företag eller verksamheter inte alls är drabbade av konjunkturen. Alltfler rapporter om detta kan man nu se i media. "Trots finanskrisen går företaget X bra och ska nyanställa...."

I takt med att tiden går begränsas problemet med dagens finanskris alltmer till vissa branscher och/eller företag.
Vi ska komma ihåg att finansiella kriser och konjuntursvängningar är av masspsykotisk karaktär, inte av att reella värden dvs pengar och andra fasta tillgångar försvinner i något slags svart hål.
Även om många blir arbetslösa har ändå en förkrossande majoritet av svenskarna ett arbete att gå till.

Snarare skjuts ett uppdämt behov framför oss. Våra bilar blir äldre, bostäderna närmar sig alltmer en renovering, byte av bostad blir alltmer akut osv. Konsumtionen kommer igång alltmer. Bankernas restrikitiva hållning håller intei längden eftersom de måste tjäna pengar. Det gör de på utlåning. Till låg ränta som gynnar investeringaviljan. ekonomiska analytiker har under hela vintern förutspått att det kommer att ta lång tid för samhälelt att ta sig ur krisen.
Erfarenheter från tidigare kriser visar att styrkan i en uppgång oftast missbedöms och blir både starkare och snabbare än förväntat.

/Trendspaning X

Småföretagare trotsar konjunkturen

SEB har i en småföretagarpanel ställt frågor om finanskrisen och följderna för det egna företaget. Företagen är överlag positiva beträffande sin egen verksamhet. Det finns också gemensamma framgångsfaktorer; samarbeten med andra företag, nya produkter, lyckade rekryteringar. Dessutom anger företagen att även om lönsamheten är dålig så är den finansiella ställningen ganska god

Flexibilitet är viktigt i en föränderlig marknad. Ju större organisation desto mindre förutsättningar till flexibilitet. Då hjälper inte finansiella resurser, eftersom stora företag blöder fortare än de små. Exempel på detta har vi nu sett i bilindustrin. Företag som lyder under kvartalsekonomi kan inte heller vara lika proaktiva på marknaden som de små eftersom cash-flow värdesätts högre på börsen än långsiktiga marknadssatsningar.

I turbulenta tider ändras spelreglerna på en fri marknad och detta ger naturligtvis maktförskjutningar på olika sätt. Därför kan det finnas fog för slutsatser kring ett scenario där flexibla små organisationer med entreprenörsanda tar mark på bekostnad av de stora. Inga träd växer till himlen m a o.

Vändning av finanskrisen enligt Stefan Fölster

Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv pratade på en konferens på Arlanda Sky City 11 februari om "vändningens 5 ansikten" dvs tecknen på att finanskrisen är på väg bort:

Finanskrisen läker ut
Obalanser i världsekonomin rättas till
Inflationen avtar snabbt och räntan sänks
Finansdepartementet satsar mer på åtgärder för att rätta minska krisens omfattning
Strukturreformer hjälper till (ex. satsning på energi, miljö och infrastruktur)

Red.s anm:
Med andra ord: tiden läker alla sår. Erfarenheter från tidigare kriser (fastighetskrisen 1991 och IT-bubblan 2000) visar också att till slut tröttnar helt enkelt marknaden och folket i allmänhet på att befinna sig i ett krisläge. En kris i grunden är mer fråga om ett mentalt läge än ett faktiskt. Den mentala inställningen leder dock till en faktisk kris. Upplösningen av den ligger således på det mentala planet. När väl upplösningen kommer går det ofta snabbare än beräknat.

/Trendspaning X

Turbulenta tider triggar igång trender

I mer stabila tider, dvs en stabil konjunktur eller stadigt ökande välstånd är det mindre sannolikt att trender slår igenom. Det är i turbulenta tider som trendsignaler som tidigare legat och grott tar fart. Drastiska förändringar eller omtumlande händelser ifrågasätter etablissemanget och vedertagna sanningar till förmån för nytänkande och olika rörelser i samhället som tidigare inte fått gehör.
En finanskris gör exempelvis att banksystemet ifrågasätts på ett sätt som inte var möjligt tidigare trots att sjukdomssymptomen visat sig långt innan.
Stadsjeepar blir helt ute trots att de talat mot bättre vetande sedan lång tid tillbaka. Kvartalsekonomin ifrågasätts på ett mer högljutt sätt trots att även där har sjukdomsymptomen varit tydliga under lång tid.
Överhuvudtaget ifrågasätter vi en mängd saker i vår livssituation när vi står mitt i turbulenta tider och har en tendens att återgå til mer basala saker i vår tillvaro. Forskare har exempelvis visat att vi har mer sex när vi har ekonomisk recession.
Färsk statistik från USA visar också att vi ökar matinköpen i dåliga tider men minskar konsumtionen av prylar.

Stort inte längre tryggt

Fasta anställningar i stora stabila företag har under sekler varit en garant för trygghet på arbetsmarknaden. Den regeln gäller knappast längre när många av världens största företag nu gungar betänkligt och måste räddas med skattemedel och varslen duggar tätt.
Finanskrisen blottar svagheterna i kvartalsekonomin och detta gör de gamla paradigmerna ogiltiga. Ett litet företag som arbetsgivare med större flexibilitet erbjuder "plötsligt" bättre förutsättningar för uthållighet.
Den enskilde entreprenörens ansträngningar och långsiktighet och uthållighet där kortsiktig kvartalsrapportering inte styr fungerar bättre i en föränderlig omvärld
Det finns anledning att räkna med de små flexibla organisationernas renässans när den värsta finansiella masspsykosen lagt sig. Dock får vi räkna med det hittills varande maktetablissemangets motstånd mot den utvecklingen. Realekonomiska faktorer kan dock snabba på processen där vi får ett paradigmskifte i de ekonomiska systemen och därmed ett maktskifte i etablissemanget.

/Trendspaning X

Små aktörer alternativ till storbanker

Finanskrisen har ganska tydligt visat på stora systemfel i det rådande banksystemet. I stort sett alla traditionella aktörer i banksektorn är stora. Finanskrisen visar att det inte är en garanti at vara stor. Kanske snarare tvärtom. De faller desto tyngre och orsakar då stora skador.

Alternativ till storbankerna kommer alltmer om än i liten skala än så länge. Expansionen av alternativen kan dock gå snabbt eftersom det blir allt svårare för den vanlige medborgaren eller småföretagaren att få service från de stora bankerna.

Några alternativ:

Ekobanken, en svensk medlemsbank som ägs av dess 2500 medlemmar. Har en ekologiskt hållbar inriktning, dvs värderingsgrundad verksamhet (till skillnad från storbankerna). www.ekobanken.se

JAK medlemsbank som också är medlemsägd och kooperativ men som dessutom inte tar ut någon ränta. www.jak.se

Loanland.se svensk internetsajt som fungerar som förmedlare mellan den som vill låna och den som vill låna ut. Räntenivån sätts med hjälp av budgivning. www.loanland.se.

Tack Sebastian van den Bergen för tips och insppiration till detta inlägg.

/Trendspaning X

Eländesprognoser

De som försöker bedöma framtida utveckling, dvs trendspanare , framtidsforskare, omvärldsanalytiker m.fl. har en tendens att se framtiden alltför negativt. Eländesscenarion är alltså statistiskt vanligare än motsatsen. I aktuell finanskris finns liknande beteenden hos börs- och finansanalytiker.
Innan krisen är ett faktum men då det ändå finns orosmoln som pekar på en kommande kris, finns tendensen att argumentera mot en kommande kris. När väl krisen är ett faktum och den befinner sig på en bedömd botten övergår man till det motsatta; återuppgången ur den djupa krisen bedöms ta mycket lång tid. Man missbedönmer m a o kraften i återhämtandet.

Exakt detta beteende har vi nu sett. Just nu i skrivande stund är alltså en samlad bedömning att det kommer att ta mycket lång tid att återställa finansmarknaden.

Supermakterna

Att USAs roll som den drivande motorn i världsekonomin ser ut att avta är ingen vild gissning mitt uppe i finanskrisen. Redan innan krisen fanns bedömare som förutsåg utvecklingen. Kina har på kort tid seglat upp som en starkt drivande nation. Förutom Kina bedöms även EU bli drivande i framtiden. Ryssland och Indien bedöms än så länge inte bli lika betydande. Rysslan har problem med korruption och rättsväsendet. Indien har än så länge alltför många kulturella problem för att landet på bredden ska utvecklas inom en snar framtid.
Således en bedömning där tre starka spelare driver världsekonomin.
men först måste finanskrisen lägga sig.

Storbanker och mikrokrediter

Även innan den i skrivande stund rykande aktuella finanskrisen har en utveckling synts där banksystemet blivit allt mindre intresserat av att finansiera den vanliga medborgarens behov av kapital. En ny företeelse har de senaste åren dykt upp framförallt i utvecklingsländerna. Nobelpristagaren Muhammad Yunus från Bangla Desh uppfann mikrokrediterna vilka gav ett stort bidrag till utvecklingen i ett av världens fattigaste länder. Motsvarande lösningar finns nu även i andra länder med stor andel fattiga invånare, ex.vis Mexico. Mikrokrediterna har varit framgångsrika, inte minst ur ett riskperspektiv. Många små låntagare sprider risken och låntagaren som sådan sätter en heder i att betala. Eller som Donald Trump uttrycker det: ”Om jag lånar en miljon och inte kan betala tillbaka har jag ett problem. Om jag lånar en miljard och inte kan betala tillbaka har banken ett problem.”
Mikrokrediterna har även börjat uppmärksammas av storbankerna. Även om de just nu har annat att tänka på. Därför kommer de troligen på efterkälken i det här avseendet, inte minst pga. en förtroendekris som kommer att sitta i länge.

Finanskrisens efterdyningar

Stora kriser leder alltid till paradigmskiften. Den pågående finanskrisen blottar bl.a. finanssystemets svagheter. Det finns anledning att tro att finansmarknadens spelregler, kvartalsekonomin, börserna, bankerna och kreditinstituten kommer att få en allvarlig knäck, på kort sikt ekonomiskt men på lång sikt, och mer betydande, förtroendemässigt.
I USA finns det redan tecken på att konsekvensen blir en rejäl spricka mellan Main Street och Wall Street.
USAs med flera länders räddningsaktioner där stora belopp ur statens kassa pumpas in i systemet kan också leda till ännu större klyftor mellan folket och politikerna.
De senare åren har bankernas funktion vad gäller finansiering av små och medelstora företag starkt reducerats inte minst av dem själva. Andra finansieringsformer, bl.a. organisk tillväxt med egna intjänade pengar blir alltmer formen för småföretagens finansiering av sin utveckling.
I länder med ett svagt finanssystem eller en svag lånekultur råder även detsamma för fastighetsfinansiering; byggandet av ett hus stannar av när pengarna tar slut och fortsätter när pengar finns igen.
När läget lugnat sig kan det således uppstå ett scenario där de mindre företagen långsiktigt står starka och de större av finansmarknaden mer beroende företagen löper större risk att skadas av ett avreglerat men dysfunktionellt finanssystem. I Sverige är de små i hög grad beroende av de stora. Det kan dock på sikt komma att ändras när marknaden återigen tar fart. Då kan det vara de små och snabbrörliga som har möjlighet att möta kundens efterfrågan direkt istället för att agera underleverantör till de stora.
/Trendspaning X