Finanskrisen har ganska tydligt visat på stora systemfel i det rådande banksystemet. I stort sett alla traditionella aktörer i banksektorn är stora. Finanskrisen visar att det inte är en garanti at vara stor. Kanske snarare tvärtom. De faller desto tyngre och orsakar då stora skador.
Alternativ till storbankerna kommer alltmer om än i liten skala än så länge. Expansionen av alternativen kan dock gå snabbt eftersom det blir allt svårare för den vanlige medborgaren eller småföretagaren att få service från de stora bankerna.
Några alternativ:
Ekobanken, en svensk medlemsbank som ägs av dess 2500 medlemmar. Har en ekologiskt hållbar inriktning, dvs värderingsgrundad verksamhet (till skillnad från storbankerna). www.ekobanken.se
JAK medlemsbank som också är medlemsägd och kooperativ men som dessutom inte tar ut någon ränta. www.jak.se
Loanland.se svensk internetsajt som fungerar som förmedlare mellan den som vill låna och den som vill låna ut. Räntenivån sätts med hjälp av budgivning. www.loanland.se.
Tack Sebastian van den Bergen för tips och insppiration till detta inlägg.
/Trendspaning X
söndag 14 december 2008
måndag 24 november 2008
Politiker alltmer rädda för befolkningen
I tidskriften Dagens samhälle (tidning för Sveriges kommuner och landsting) kan vi läsa att "Över 60 kommuner och landsting vill skärpa säkerheten genom att kroppsvisitera besökare i fullmäktige och införa metalldetektorer."
Orsaken uppges vara en ökad hotbild mot fullmäktiges ledamöter.
Den ökade hotbildne kan vara faktisk eller upplevd. Oavsett de fgaktiska förhållandena kan man spekulera i varför hotbilden eller uppfattningen om hotbilden ändrats.
Hotbilder i samhället tillskrivs ofta ett allt våldsammare samhälle. Statistik visar dock att vi i de flesta inte har en ökning av våld och hot. Snarare har vi aldrig haft ett tryggare samhälle än det vi har idag.
Att en viss grupp utsätts alltmer för hot kan det dock finnas förklaringar till. Vare sig hotet är faktiskt eller upplevt.
I takt med att en styrande grupp alltmer fjärmas från dem de är satta att representera, ökar också missnöjet. Debatt och kritik blir alltmer aggressiv, förtroendet sviktar, signalerna från målgruppen dvs befolkningen uppfattas inte och i politiska sammanhang får vi då ett utbrett politikerförakt.
Den makt som politikerna besitter naggas också i kanten då de inte längre kan styra debatt i speciellt de nya media som alltmer tar över; Facebook, bloggosfären, diverse communities. Politikerna upplever troligen en pga detta en ökande hotbild eftersom de av tradition varit vana att kunna styra debatt och samhälle. Istället för att ta tag i de grundläggande problemen med en ökande klyfta mellan befolkning och politiker, försöker de istället råda bot på symptomen dvs de låser in sig bakom säkerhetssystem. Oavsett den faktiska hotbilden signalerar detta en potentiell hotbild som i sin tur riskerar trigga igång en faktisk hotbild.
Läs hela artikeln i Dagens Samhälle http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=13890
/Trendspaning X
Orsaken uppges vara en ökad hotbild mot fullmäktiges ledamöter.
Den ökade hotbildne kan vara faktisk eller upplevd. Oavsett de fgaktiska förhållandena kan man spekulera i varför hotbilden eller uppfattningen om hotbilden ändrats.
Hotbilder i samhället tillskrivs ofta ett allt våldsammare samhälle. Statistik visar dock att vi i de flesta inte har en ökning av våld och hot. Snarare har vi aldrig haft ett tryggare samhälle än det vi har idag.
Att en viss grupp utsätts alltmer för hot kan det dock finnas förklaringar till. Vare sig hotet är faktiskt eller upplevt.
I takt med att en styrande grupp alltmer fjärmas från dem de är satta att representera, ökar också missnöjet. Debatt och kritik blir alltmer aggressiv, förtroendet sviktar, signalerna från målgruppen dvs befolkningen uppfattas inte och i politiska sammanhang får vi då ett utbrett politikerförakt.
Den makt som politikerna besitter naggas också i kanten då de inte längre kan styra debatt i speciellt de nya media som alltmer tar över; Facebook, bloggosfären, diverse communities. Politikerna upplever troligen en pga detta en ökande hotbild eftersom de av tradition varit vana att kunna styra debatt och samhälle. Istället för att ta tag i de grundläggande problemen med en ökande klyfta mellan befolkning och politiker, försöker de istället råda bot på symptomen dvs de låser in sig bakom säkerhetssystem. Oavsett den faktiska hotbilden signalerar detta en potentiell hotbild som i sin tur riskerar trigga igång en faktisk hotbild.
Läs hela artikeln i Dagens Samhälle http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=13890
/Trendspaning X
Ekologisk mat på gång i USA
USA framställs i svensk media som den största miljöboven i världen, tillsammans med Kina. När det gäller CO2, oljekonsumtion per capita m.m. så stämmer det.
I vissa avseende är dock Sverige långt efter. Ett tydligt exempel är livsmedelskedjan Whole Foods Market. Deras idé är att enbart sälja ekologisk och hälsosam mat utan tillsatser, s k "organic food". Kedjan växer så det knakar och har i dagsläget 270 butiker i USA, Canada och Storbritannien.
De tre svenska kedjorna COOP, Axfood och ICA är inte i närheten av det koncept som Whole Food Markets har. Trots att marknadstrenderna även i Sverige pekar mot det ekologiska hållet. De oroar sig i stället för Lidl, Netto och Carrefour dvs lågpriskonkurrens. Kategorin ensidig lågpriskonsument utgör idag endast 15% av kunderna på den svenska marknaden och minskar sakta men säkert.
Läs mer om Whole Food Markets på www.wholefoodsmarket.com
/Trendspaning X
I vissa avseende är dock Sverige långt efter. Ett tydligt exempel är livsmedelskedjan Whole Foods Market. Deras idé är att enbart sälja ekologisk och hälsosam mat utan tillsatser, s k "organic food". Kedjan växer så det knakar och har i dagsläget 270 butiker i USA, Canada och Storbritannien.
De tre svenska kedjorna COOP, Axfood och ICA är inte i närheten av det koncept som Whole Food Markets har. Trots att marknadstrenderna även i Sverige pekar mot det ekologiska hållet. De oroar sig i stället för Lidl, Netto och Carrefour dvs lågpriskonkurrens. Kategorin ensidig lågpriskonsument utgör idag endast 15% av kunderna på den svenska marknaden och minskar sakta men säkert.
Läs mer om Whole Food Markets på www.wholefoodsmarket.com
/Trendspaning X
onsdag 8 oktober 2008
Eländesprognoser
De som försöker bedöma framtida utveckling, dvs trendspanare , framtidsforskare, omvärldsanalytiker m.fl. har en tendens att se framtiden alltför negativt. Eländesscenarion är alltså statistiskt vanligare än motsatsen. I aktuell finanskris finns liknande beteenden hos börs- och finansanalytiker.
Innan krisen är ett faktum men då det ändå finns orosmoln som pekar på en kommande kris, finns tendensen att argumentera mot en kommande kris. När väl krisen är ett faktum och den befinner sig på en bedömd botten övergår man till det motsatta; återuppgången ur den djupa krisen bedöms ta mycket lång tid. Man missbedönmer m a o kraften i återhämtandet.
Exakt detta beteende har vi nu sett. Just nu i skrivande stund är alltså en samlad bedömning att det kommer att ta mycket lång tid att återställa finansmarknaden.
Innan krisen är ett faktum men då det ändå finns orosmoln som pekar på en kommande kris, finns tendensen att argumentera mot en kommande kris. När väl krisen är ett faktum och den befinner sig på en bedömd botten övergår man till det motsatta; återuppgången ur den djupa krisen bedöms ta mycket lång tid. Man missbedönmer m a o kraften i återhämtandet.
Exakt detta beteende har vi nu sett. Just nu i skrivande stund är alltså en samlad bedömning att det kommer att ta mycket lång tid att återställa finansmarknaden.
Supermakterna
Att USAs roll som den drivande motorn i världsekonomin ser ut att avta är ingen vild gissning mitt uppe i finanskrisen. Redan innan krisen fanns bedömare som förutsåg utvecklingen. Kina har på kort tid seglat upp som en starkt drivande nation. Förutom Kina bedöms även EU bli drivande i framtiden. Ryssland och Indien bedöms än så länge inte bli lika betydande. Rysslan har problem med korruption och rättsväsendet. Indien har än så länge alltför många kulturella problem för att landet på bredden ska utvecklas inom en snar framtid.
Således en bedömning där tre starka spelare driver världsekonomin.
men först måste finanskrisen lägga sig.
Således en bedömning där tre starka spelare driver världsekonomin.
men först måste finanskrisen lägga sig.
Crowdsourcing och crowdfunding
Wikipedia har haft ett stort genomslag som faktakälla. Från att ha setts med stor skepsis är den nu accepterad till och med i bibliotekskretsar. Många företeelser på nätet involverar nu användarna. De blir alltmer en resurs. Vad vore YouTube utan dess användare. Den engelska gruppen Radiohead var först med att släppa sin CD fri för nedladdning. De blev nu även först med att låta sina fans mixa sin senaste singel över nätet. Det här fenomenet kallas crowdsourcing eller wikinomics.
Nu kommer nästa grej: crowdfunding. Finansiering med hjälp av många användare. 1000-tals användare finansierar ditt projekt med små belopp, din film, din film, din musik, din bok, kanske villkorat med att du delar med dig av vinsten. Eller som 18-årige Max Stephenson gjorde; han lyckades via nätet på två veckor få ihop 5000 dollar till sin college-utbildning. 2000 personer skänkte 2,50 dollar var. Utan att kräva något tillbaka. Men det var ju inte i Sverige.
Nu kommer nästa grej: crowdfunding. Finansiering med hjälp av många användare. 1000-tals användare finansierar ditt projekt med små belopp, din film, din film, din musik, din bok, kanske villkorat med att du delar med dig av vinsten. Eller som 18-årige Max Stephenson gjorde; han lyckades via nätet på två veckor få ihop 5000 dollar till sin college-utbildning. 2000 personer skänkte 2,50 dollar var. Utan att kräva något tillbaka. Men det var ju inte i Sverige.
Storbanker och mikrokrediter
Även innan den i skrivande stund rykande aktuella finanskrisen har en utveckling synts där banksystemet blivit allt mindre intresserat av att finansiera den vanliga medborgarens behov av kapital. En ny företeelse har de senaste åren dykt upp framförallt i utvecklingsländerna. Nobelpristagaren Muhammad Yunus från Bangla Desh uppfann mikrokrediterna vilka gav ett stort bidrag till utvecklingen i ett av världens fattigaste länder. Motsvarande lösningar finns nu även i andra länder med stor andel fattiga invånare, ex.vis Mexico. Mikrokrediterna har varit framgångsrika, inte minst ur ett riskperspektiv. Många små låntagare sprider risken och låntagaren som sådan sätter en heder i att betala. Eller som Donald Trump uttrycker det: ”Om jag lånar en miljon och inte kan betala tillbaka har jag ett problem. Om jag lånar en miljard och inte kan betala tillbaka har banken ett problem.”
Mikrokrediterna har även börjat uppmärksammas av storbankerna. Även om de just nu har annat att tänka på. Därför kommer de troligen på efterkälken i det här avseendet, inte minst pga. en förtroendekris som kommer att sitta i länge.
Mikrokrediterna har även börjat uppmärksammas av storbankerna. Även om de just nu har annat att tänka på. Därför kommer de troligen på efterkälken i det här avseendet, inte minst pga. en förtroendekris som kommer att sitta i länge.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
