Spådomar om oljepriset

IEA, International Energy Agency, förutspår oljeprisutvecklingen enligt följande:

2015: 100 dollar per fat

2035: 200 dollar per fat

Dagens pris är 88 dollar per fat, dvs en bedömd uppgång på totalt 12 dollar per fat de närmaste fyra åren.

Det kan nog stämma om följande inträffar:
Kinas expansion betr. privatbilismen avstannar och reduceras i rask takt.
Elbilar införs inom de närmaste fyra åren och blir snabbt dominerande i fordonsparken framförallt i USA.
Stora oljefyndigheter påträffas i OPEC-länderna.

Kinas expansion lär knappast minska då en allt större medelklass kräver högre levnadsstandard enligt västvärldens mått. Många stora biltillverkare har redan produktion i landet och fler är på gång, även Volvo och SAAB. Kina kommer också snabbt att bygga ut vägnäten som idag är den begränsande faktorn i framförallt Peking med 4.7 miljoner bilar. Till detta ska läggas att det finns ett antal mångmiljonstäder med stark utveckling i landet.

De senaste relativt stora oljefyndigheterna (bl.a utanför Brasilien) är i proportion till de tidigare kända fyndigheterna mycket små. Experter anser att Peak Oil inträffat eller snart kommer att inträffa.

OPEC-länderna med arabländerna i spetsen står inför stora utvecklings- och expansionsplaner på hemmaplan. Det kräver kapital och de är fortfarande världens största oljeprodcenter. Med makt att styra prisutvecklingen till en för dem gynnsam nivå, dvs högre oljepriser som betalar deras länders utveckling. En trolig sekulariseringsvåg i arabvärlden lär också driva på den ekonomiska expansionsvilja i dessa länder och därmed grunda för en hårdare egen styrning av tillgången till deras olja.

Konklusion: 100 dollar per fat 2015? Knappast!

/Trendspaning X

Dålig koll på omvärld och korv kan vara ödesdiger

"Nu tar vi nästa steg för att hjälpa fler familjer ur falukorvsträsket."

Uttalandet gjordes av Kicki Theander som driver företaget Middagsfrid, ett framgångsrikt företag som levererar matkassar inklusive recept hem till dörren med veckans meny, hälsosam kvalitetsmat, rena råvaror utan tillsatser. Välbehövligt för svensk matkultur och ett tidens tecken på att matkultur blivit viktig för svensken igen.

Uttalandet var dock i samband med företagets förestående satsning på den tyska marknaden.

Falukorvträsket finns dock inte i Tyskland. Falukorven är i princip osäljbar i Tyskland men om vi antar att man dragit paralleller till tysk korv så är den inte klassad som skräpmat gjord på slakteriavfall, benmassa m.m. (som mycket av den svenska korven är).

Tysk korv har lång tradition (många regioner i Tyskland har "sin" korv) och är en förädlad köttbaserad delikatess med högklassiga ingredienser, där benämningen är varumärkesskyddad.

Tyskarna har dessutom inte anammat snabbmatstrenden lika genomgående så som svenskarna gjorde med början redan på 60-talet då allt skulle bli effektivt och storskaligt. Vidare är det avsevärt lättare att få tag på högklassiga grönsaker (lokala sådan dessutom) i matbutiken eller en fräsch sallad (med nyttiga rotfrukter) på restaurang än i Sverige. Utvecklingen inom distribution och struktur för närproducerad och ekologisk mat ligger åratal före Sverige.

Med andra ord: det gäller att ha koll på marknaden och dess kultur, inte bara sätta likhetstecken mellan två länder utifrån förutfattade meningar.

Ingen svensk skulle komma på tanken att förbättra italienarnas matkultur (utifrån den bild vi har av deras matkultur). Den som ätit en flottig focaccia på plats i Italien har dock kanske en annan bild än den som förmedlas i "Solens mat".

Det handlar således om förutfattade meningar om olika länders kulturer som bör bekräftas eller revideras på plats. Trendspaning på plats.

/Trendspaning X

Generalisering avgörande för trendspaning

"Utan generaliseringar skulle vi leva i kaos. Att kategorisera är att göra världen begriplig och möjlig att diskutera." skriver journalisten och krönikören Malin Siwe i tidskriften Fokus (17 dec 2010).

Generalisering som begrepp ges ofta en negativ klang och ses som ett tecken på förutfattade meningar, reaktionära åsikter eller, som i dagens debattklimat, tecken på rasistiska, sexistiska eller antifeministiska åsikter (ofta används generalisering också för dessa syften, både för och emot, dvs båda sidor är lika goda kålsupare i debatten).

Att förneka generalisering och kategorisering är m a o att förneka att vi inte påverkas av vår omvärld. Generaliseringar är helt enkelt ett verktyg för att försöka finna mönster i vårt samhälle. Om mönstren är negativa, försöka parera eller eliminera orsak och konsekvens, om de är gynnsamma och positiva, underlätta och förstärka dem.

Försäkringsbolagen har t ex funnit att bilförare under 25 år har större riskbenägenhet i trafiken. Vidare "vet vi" att fler yngre män i glesbygd röstar på Sverigedemokraterna jmf med kulturarbetare i storstäderna, att smålänningar i Gnosjötrakten är mer företagsamma, att norrlänningar är kortare men har större fötter än skåningarna osv.

Det sista exemplet kommer från skohandeln där det visat sig att större storlekar säljer bättre i Norrland än i Skåne och tvärtom. En generalisering i praktiken som gjort att skokedjorna styrt om lager och logistik.

Undersökningsföretaget Gartner Group redovisar i en forskningsstudie vilka framtida kompetenser som blir (och nog redan är) viktiga i det framtida arbetslivet. En kompetens kallar de "pattern recognition", ungefär "mönsterigenkänning". Det handlar om att tidigt kunna se mönster i köpbeteenden, attityder, mänskligt beteende m.m. för att kunna anpassa marknadsföring, ledarskap och organisation till dem. Eller stävja mönstren utifrån ett samhällsperspektiv (vilket är svårare).

Läs Malin Siwes krönika i sin helhet: http://www.fokus.se/2010/12/lapptest-pa-bombdad/

/Trendspaning X

Avreglering av infrastruktur en dålig affär?

Att avreglera statlig verksamhet och därmed konkurrensutsätta den på en marknad har varit devisen i Europa för bl.a. infrastrukturen. England var tidigt ute liksom Tyskland. Det har dock visat sig inte fungera riktigt som man tänkt sig. Inom elproduktion och -distribution har monopol ersatts av oligopol. Skenande energipriser i Tyskland har gjort att vinden (!) nu vänder. Många kommuner köper nu (dyrt) tillbaka energiproducerande anläggningar och nät för att få bättre kontroll på energikostnaderna för kommuninvånarna.

Det svenska tågkaoset uppvisar nu likartade fenomen som tågtrafiken visade i Storbrittannien för några år sedan. Kaoset resulterade bl.a. i allvarliga olyckor vilket gjorde att avregleringen avstannade. Järnvägstrafiken är i Sverige idag uppdelad på ett antal aktörer som var och en ser till sin affär och där det saknas en samordnande kraft som tar helhetsansvaret. Att bedriva en effektiv verksamhet i ett system som inte fungerar blir således svårt. Detta sammantaget med en stark ökning av tågresandet i Sverige och undermåliga investeringar i infrastruktur och fordonspark gör uppgiften för både SJ, Green Cargo och Trafikverket mycket svår.

När debatten kring vinterns tågkaos börja bli mer saklig, där aktörer och politiker inte bara skyller på varandra, kan vi räkna med att pendeln svänger tillbaka avseende avregleringar även i Sverige.

/Trendspaning X

Tågkaos ger skjuts åt distansarbete

Förra vinterns och innevarande vinters tågkaos (som säkert fortsätter) kan ha en positiv effekt. I och med att det nu är legitimt att inte lyckas komma fram till ett fysiskt möte vidtar andra alternativ såsom telefonmöten och webmöten. Verktygen för effektiva distansmöten finns idag med hjälp av webkameror och fildelningsverktyg. Det är snarare en ovana vid att hantera sådana möten som gjort att användandet inte ökat i takt med den tekniska utvecklingen. När de fysiska kommunikationerna klickar är det läge att klicka igång ett möte på internet.
Det finns i många organisationer, på chefsnivå, ett visst motstånd mot distansarbete där medarbetarna sitter hemma och jobbar. En rädsla för att privatlivet tar tid från personalens arbetstid. De flesta som praktiserar hemarbete menar dock att det snarare är det motsatta problemet, att man jobbar mer än åtta timmar per dag. Infrastrukturen beträffande kontorsutrymmen ligger också i Sverige efter flera länder, bl.a. England och Tyskland där det finns möjlighet att hyra in sig tillfälligt på olika kontorshotell. Runt London finns ex.vis en kedja av sådana kontor (för att slippa köa in till city).

Kaos kan således ha en positiv effekt. Evolution skapas stundtals ur kaos.

/Trendspaning X

Globalisering kräver lokalisering

Den svenska debatten kring regional utveckling handlar om att göra våra regioner större och mer konkurrenskraftiga genom sammanslagning. Ex.vis att Värmland bör bilda en större region tillsammans med Västra Götaland eller Dalarna. Vidare ser vi fortfarande nationalstaten Sverige som den mest kraftfulla konstellationen ur ett internationellt perspektiv, inte regionerna.

I övriga Europa är tongångarna faktiskt de motsatta, sprungna ur erfarenheter från de europeiska regioner som lyckats bra i en global konkurrens. Clive Vokes, guru inom regional utveckling och VD för det brittiska företaget Marketscoping, http://www.marketscoping.com/, säger följande:

"The more we globalize the more important the local dimension becomes."

"The international profile .....for the regional model has to come from within, not imported from elsewhere.....it has to be built on regional values and characteristics."

De som anammat detta är bl.a. de italienska regionerna. Nationalstaten Italien har aldrig varit särskilt stark jmf med den svenska men är sedan EU-inträdet (medvetet) ännu svagare där regionerna är alltmer självstyrande. Detsamma gäller Tysklands "Bundesländer" (också medvetet). För Tyskland är detta bl.a. ett sätt att förstärka fredstanken inom EU.

I framförallt Italien fortsätter dessutom utvecklingen i form av ytterligare uppdelning av regionerna, ofta informell och kulturell sådan. Till och med urgamla historiska, icke officiella uppdelningar har uppstått i och med EU. Allt för att skapa en identitet och lyfta fram en regions särart inom mat, kultur, näringsliv m.m.
En Europakarta i Italiens grundskolor visar ex.vis inte nationalstaternas gränser utan varje europeisk regions gränser. Identitet, särart och därmed unikitet blir allt viktigare för att konkurrera på en internationell marknad. M a o samma kriterier som för vilket konkurrerande företag som helst.

/Trendspaning X