Sportringens butiker blir ägarledda

Inte bara IKEA ser möjligheterna med entreprenörens drivkraft. Några butiksägare har köpt ut "sin" kedja Sportringen från den stora koncernen. Med syfte att skapa bättre lönsamhet med ägarledda butiker, till och med lönsammast i sin bransch.

http://www.dagenshandel.se/dh/dagensh.nsf/0/428E6AF8C577ACB7C1257830002C8A19?open


Tidigare incitament för att skapa ingå i en butikskedja var till stor del att inköp av varor var en kritisk framgångsfaktor. Höga inköpsvolymer pressade priser hos leverantörerna. Idag råder det dock överproduktion på det mesta. Varor finns alltid. Vem som helst kan idag köpa både små och stora kvantiteter varor på en internationell spotmarknad. Tidigare fanns det ensamrätt på distributionskalanerna dvs en grossist hade ex.vis "ensamrätt" i Sverige för en viss märkesvara. Den tiden är också förbi.



Sportringen har i flera butiker praktiserat detta och köpt in varor på spotmarknaden som skapat både lönsamhet och konkurrensfördelar. Ett sådant förfarande passar bättre för entreprenörs-drivna butiker. Volymerna per butik blir relativt små och det gäller att hålla nere risken för inkurranta varor i lager. En sportbutik förväntas också ha ett komplett sortiment ("vi har stavar och pjäxor men tyvärr inga skidor") vilket gör det hela svårt att samordna i en stor centralstyrd kedja.



Återigen enligt Darwins teori:
Det är inte den starkaste som överlever, det är den som anpassar sig lättast.



/Trendspaning X

Inte bara IKEA, nu även Sportringen

Inte bara IKEA; nu även Sportringen. Några entreprenörer tog saken i egna händer och köpte ut "sin" kedja ur den stora koncernen för att nå konkurrensfördelar med ägarledda butiker. De går ut med att de ska bli lönsammast i sin bransch.

http://www.dagenshandel.se/dh/dagensh.nsf/0/428E6AF8C577ACB7C1257830002C8A19?open

Tidigare har kedjor bildats av huvudskälet samordna inköp av varor. Större volymer gav mer prispress på leverantörerna/fabrikanterna med en ekonomisk samordningsvinst som följd.

Idag är världen full av överproduktion. Varor finns alltid i överflöd. Långt ifrån alla varor går inte heller via de traditionella grossistkanalerna där en aktör i ett land hade "ensamrätt" på en viss vara. Idag kan vem som helst köpa stora eller små partier varor på en internationell spotmarknad. Det kan också bli en affärside i sig. Överskottsbolaget, Ö&B är ett sådant exempel. Tillsammans med sina nordiska branschkollegor Europris, Tokmanni och Nille omsätter den butiksidén ca 14 miljarder SEK.

Åter till Sportingen: Flera av deras butiker har vid flera tillfällen praktiserat idén att köpa upp spotlager och erbjuda konsumenterna märkesvaror till lågpris.

Att hantera små kvantiteter av varor som blir fallet med sportartiklar, där också kunden förväntar sig ett komplett sortiment (til skillnad från Ö&B) passar bättre för en ägarledd butik som är mån om att få så lite inkurrant lager som möjligt.

Återigen Darwins teori: Det är inte den starkaste som överlever, det är den som anpassar sig bäst.

/Trendspaning X

IKEA på tvärs mot trenden i detaljhandeln

Historiskt sett har en kedjebutik oftast varit ledd av en ägare som haft ett franchiseavtal eller varit delägare i huvudbolaget som äger varumärket. Trenden de senare åren har varit att huvudbolaget köpts upp av riskkapitalister och sedan köpt upp varje butik. En utväxling av värdet genom en börsindtroduktion har varit incitamentet. Det här har inte gått helt smärtfritt. Att driva en kedja där varje butik drivs av en ägare är något helt annat än när varje butik drivs av en anställd butikschef. Varje butiks tidigare nettovinstnivåer har inte med automatik adderats in i moderbolaget efter denna operation.

IKEA går dock på tvärs mot den här utvecklingen. Eftersom det är uteslutet att de skulle börsnoteras sprider de istället ägandet av varuhusen för att få än mer engagemang. Varuhuscheferna i Sverige erbjuds nu att bli delägare. I andra länder har modellen redan införts med gott resultat.

http://di.se/Artiklar/2011/2/4/226548/Ikeas-chefer-far-kopa-sina-varuhus/

Trenden är att alltfler företag i allt fler branscher mår bra av att drivas av entreprenörer. Skalfördelarna i stora koncerner äts upp av overhead-kostnader och kan inte matcha entreprenörsdrivna företags effektivitet. Skalfördelarna blir också allt färre. Tidigare var stor = stark men i dagens globaliserade värld där funktioner nödvändiga för ett företag blir mer lätttilggängligt och allt billigare (inköp, infrastruktur, marknadsföring osv.) gynnas de som är flexibla och har egen personlig drivkraft.

/Trendspaning X

Sekularisering i Mellanöstern och arabländerna?

Många framtidsforskare menar att sekulariseringen i Mellanöstern och arabländerna kommer att öka. Till viss del drivet av högre levnadsstandard men även av andra faktorer.

Den högre levandsstandarden i ex.vis Dubai blir till ett skyltfönster för befolkningen i andra områden i regionen som lever under ett mera religiöst och traditionellt ledarskap.

En demokratiseringsprocess kan också ses i Tunisien. Huruvida den sprider sig till angränsande länder är dock svårt att bedöma. Demokrati främjar ofta sekularisering eftersom den tar fokus från religionen i viss grad.

Befolkningsökning och klimatförändring i Jordanien har gjort att landets vattenresurser nu närmar sig en omfattande kris. Lösningen har varit att be till Gud om mer regn. Vilket knappast lär hjälpa.

Just det mönstret har gått igen i många kulturers fall; aztekerna, romarriket, maya osv. Klimatet ändras vilket gör att tättbefolkade områden som ligger på marginalen klimatmässigt blir hårt drabbade. De tidigare makthavarna i form av religiösa ledare tappar folkets mandat då böner inte hjälper längre. Andra mer sekulariserade regioner med större anpassningsförmåga brukar utveckla teknik och lösningar på problemet på ett bättre sätt.

Slutligen trycker globaliseringen på med allt bättre kommunikationsmöjligheter och därmed transparens vilket missgynnar religionen.

/Trendspaning X

Storleken har ingen betydelse för tjänsteföretag

Flera inlägg på den här bloggen har handlat om allt tydligare signaler om nackdelarna med stora hierarkiska företag och fördelarna med mer flexibla mindre företag. Enligt Darwin är det inte den som är starkast som överlever utan den som lättast anpassar sig.

Finska IT-företaget Tieto drar ner på sin tyska verksamhet. Tyska marknaden är en av Europas mest konkurrensutsatta. Svensk marknad är näst intill att betrakta som skyddad verkstad vid en jämförelse.

http://www.idg.se/2.1085/1.363209/storstadning-i-pressat-tieto

Att få stordriftsfördelar i en tjänsteverksamhet blir allt svårare. Alltmer skräddarsydda uppdrag och tjänster gör att mekaniserade tjänster blir allt svårare. Att sätta upp en professionell tjänsteverksamhet blir allt billigare och kräver inte stora investeringar. Så som det gjorde när näringslivet mest bestod av fabriker som producerade. Osäkerheten i de stora organsiationerna blir också ett problem när det gäller att behålla nyckelpersoner. Likaså är det svårt att vara en nyckelperson i en stor anonym organisation, dvs behovet av den personliga bekräftelsen och utvecklingen får inte sitt. Den ökande vikten av (och kundens krav på) samarbete och nätverkande över gränser (pga alltmer komplexa system och strukturer drivna av en snabbare förändring i omvärlden) såväl inom som utom ett företag, försvåras av omfattande hierarkiska strukturer.

Kunden måste anpassa sig till den stora leverantören istället för tvärtom. Storleken har haft betydelse då de stora företagen helst velat göra affärer med de stora leverantörerna. Den trenden bryts dock alltmer. Här ligger tyska marknaden några steg före då det finns avsevärt fler "mittelstand" dvs medelstora företag som går hem bättre än de små företagen hos de stora kunderna.

Den här trenden syns inte i den svenska offentliga sektorn än. Snarare motsatsen.

I upphandlingar favoriseras ofta de stora för att på så sätt minska arbetsbördan för själva upphandlingsförfarandet dvs inköpsavdelningens arbete styr mer än verksamhetens behov. En stor leverantör blir lättare att hantera än många små. Den trenden lär hänga i några år till innan det blir vedertaget att det "ur totalekonomisk synpunkt" ofta blir en dyrare upphandlingsstrategi.

/Trendspaning X

Gott om kapital - ont om entreprenörer.

Brist på riskkapital i Sverige finns inte. Däremot brist på idéer och entreprenörer.
Tillväxtverket och diverse EU-finansierade projekt fokuserar på innovation.
Innovationssystem, Innovativa åtgärder, produkt- och tjänsteutveckling finns det en hel del offentliga pengar för. Allt för att skapa nya arbetstillfällen. De arbetstillfällen som de stora företagen inte längre skapar.
Ett entreprenörsdrivet företag som expanderar och skapar jobb finner man dock oftast i traditionella branscher. Det som är unikt är inte heller deras produkt eller tjänst utan deras affärsmodell. Hur affärerna görs och hur en traditionell produkt eller tjänst "förpackas".

Innovativa nya produkter och tjänster som ger nya jobb är mera sällsynt. Sådana tar tid att få fram och kräver uthållighet. Riskkapitalisterna letar efter idéer som ger snabb och hög avkastning. Varför annars riskera kapitalet.

Idéer som ger affärer och därmed arbetstillfällen tar dock tid att bygga upp. God tillgång till riskkapital kan sällan skynda på den processen i någon större utsträckning. Marknaden kräver sin tid för att acceptera nya innovationer och låter sig inte forceras fram. Enträgna entreprenörer har dock högre uthållighet än riskkapitalister med snabba avkastningskrav.

Entreprenörsandan i Sverige är enligt mätning och forskning på en låg nivå med internationella mått mätt. Den lägsta inom EU ex.vis. Entreprenörstänkande är i grunden en överlevnadsstrategi. Ju bättre vi får det desto mindre entreprenörer blir vi.

Kanske kommer ett ökat entreprenörsskap i Sverige helt enkelt att åstadkommas med ett generationsskifte. De unga generationerna har en avsevärt högre grad av entreprenörsskap. Bland annat pga att de aldrig kommit in i det svenska trygghetssamhället, en hög ungdomsarbetslöshet och att de fått andra influenser i skolan, bl.a satsning på UF-företag m.m.

http://www.ungforetagsamhet.se/

/Trendspaning X

Svensk energiteknik halkar efter

Antalet patent inom hållbar energi ökar. 80% av alla patent kommer från endast 6 länder:
Japan, USA, Tyskland, Sydkorea, Frankrike och Storbritannien.
Svenska politikers uttalanden om att svenska jobb ska skapas med hjälp av svenska innovationer inom hållbar energi och miljöteknik verkar m a o komma på skam. Anledningarna kan vara flera:

1. Den "avreglerade" energiproduktionen har blivit till ett oligopol med tre stora aktörer varav en ägs av staten.
2. Svensk lagstiftning (Ellagen från 1902) och höga avgifter hindrar mindre producenter att leverera elenergi in i elnäten.
3. Svensk procedur för tillståndsgivning för bl.a. vindkraft är komplicerad och långdragen (i snitt dryga 6 år).
4. Näringslivsstrukturen består av dels stora företag och dels många små men mycket få medelstora.
5. Kvartalsekonomin och hierarkiska strukturer i de stora företagen främjar inte kreativitet och innovation.
6. De små företagen saknar resurser att dels söka patent och bevaka patenten mot intrång och dels komma ut på marknaden.
7. Riskkapitalismen ointresserad då den kräver snabb och hög avkastning på investerat kapital medan energisektorn av ovanstående skäl förändras långsamt.
8. Debatten i Sverige handlar mer om att höga elpriser (dock låga jmf med övriga EU) hotar privatekonomin och jobben samtidigt som opinionen för kärnkraft ökar.

När det gäller antalet patentsökningar i Sverige visar inte energiområdet en annorlunda bild än övriga områden. Det hela kan bero på de av ovanstående faktorer som gäller för många branscher och teknikområden.

/Trendspaning X