Kommunikation vs Kompetens

Under industrialismen har kunskap om hur man ex.vis tillverkar stål, bilar eller kylskåp varit avgörande för affärsframgångar och vart kapitalet söker sig. I dagens ekonomi där överkapacitet och överproduktion råder blir istället kommunikativ kompetens det avgörande. De företag i världen som idag värderas allra högst har på olika sätt anknytning till kommunikation av olka slag. Microsoft, Apple, Google, Skype och Facebook är exempel på företag som dels värderas högt och dels lyckas tjäna stora pengar på sin affär, att tillverka verktyg för kommunikation eller tillhandahålla verktyg för informationsutbyte. De som levererar in fakta, information i ex.vis Google, Facebook eller Wikipedia gör det gratis. Inte bara informationen som kommuniceras delas ut gratis. Även kärnaffären hos de som förmedlar den, ex.vis Google, tillhandahåller sin kärnverksamhet gratis. Istället är det kringtjänster som står för intäkterna. Allt detta går stick i stäv med de gamla affärsmodellerna i industialismens tidevarv.

/Trendspaning X

Ungdomsarbetslösheten 8 - 46 % beroende på räknesätt

Ett känsligt ämne som politikerna helst undviker är den ökande ungdomsarbetslösheten. De föredrar att prata om den totala arbetslösheten vilken är relativt låg i ett internationellt perspektiv. Även oppositionen verkar ha den benägenheten. Det kan vara politiskt självmord om de vid en eventuell valseger skulle utgå från alltför höga siffror. Speciellt eftersom inte de heller har några konkreta förslag på hur problemet ska lösas. Svenskt Näringsliv, fackförbunden och politikerna verkar alla se det som en mycket känslig fråga. En politiker med "självbevarelsedrift" (kortsiktig sådan) vågar inte ta i den.
Teorierna är flera kring varför Sverige ligger mycket dåligt till inom EU. LAS, höga ingångslöner anges från företagen, särskilt de mindre. Det som inte lika starkt figurerar i debatten är kvartalsekonomin som driver företagen till anorektiska organisationer och globaliseringen som leder till outsourcing i lågprisländer.

När vi har en tydlig trend i samhället, som även är en känslig fråga, kan vi räkna med någon form av bakslag förr eller senare för de som försöker undvika frågan.
Siffrorna för ungdomsarbetslösheten 2009, 18 - 25 år, beroende på räknesätt:

25 % (antal arbetslösa / antal i arbetskraften i åldersgruppen) Officiell beräkning

8% (antal arbetslösa minus studenter / tot. antal i åldersgruppen) Arbetsförmedlingens räknesätt

34% (justerat för de som vill ha jobb men inte aktivt söker pga studier)

33% (justerat för de som vill ha heltidsjobb men har ett fåtal timmar per vecka)

46% (justerat för undersysselsatta och alla som vill ha arbete men inte kan få)

Källa: SCB för helåret 2009

/Trendspaning X

Womenomics - kvinnorna in i näringslivet utan kvotering

Forskning visar på att företag som leds av kvinnor genrellt sett går med högre vinst än om de leds av män.

Att få in kvinnor i näringslivets styrelserum är dock inte det lättaste. Att män inte vågar släppa in dem är en anledning. Det är tryggare att se sig själv i spegeln och rekrytera enligt den bild man ser. Kvinnorna uppges också vara måttligt intresserade av att ta plats i en manlig värld. Många vill inte sitta som en kvoterad symbolisk maskot.

Vad kvinnorna kan tillföra näringslivet är framförallt ett nytt mer tidsanpassat, mer empatiskt, delegativt ledarskap där det inte längre är viktigt att sitta högst upp på dynghögen och peka med hela handen. Trender i den riktningen går också igen i marknadsföringen idag. Det går inte längre att påtvinga den kräsne konsumenten sitt budskap, det gäller istället att sätta sig in i kundens situation. Nya spelregler på marknaden kräver nytt ledarskap.

Med ett visst mått av generaliseirng kan sägas att de äldre generationernas kvinnliga ledare inte i lika stor grad utnyttjat sin empatiska förmåga utan har snarare varit mer "manliga" än männen i sitt ledarskap, de har gjort karriär på männens villkor.

Skillnaderna i värderingar är också generellt sett större mellan åldersgrupper än mellan kön. 40-50-talisterna är fortfarande dominerande ur ett maktperspektiv, 60-talisterna har inte tillägnat sig nya ledarstilar i tillräcklig utsträckning eftersom de växt upp i en brytningstid.

För att kunna attrahera och samspela med unga medarbetare OCH marknaden framöver behöver ledarskapet förändras för att passa de värderingar de unga har med sig sedan barndomen. Vilket vanligen brukar ske med en generationsväxling. Den framsynte styrelseledamoten eller företagsledaren ser dock till att det går snabbare än så.

/Trendspaning X

Beatrice Ask fångar tidsandan

Beatrice Asks uttalande om lilafärgade brev till misstänkta sexköpare ledde slutligen till en pudel från hennes sida.
Rättsstatens fundament är att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad. Men hur är det i praktiken? Kan det vara så att Beatrice Ask helt enkelt ger uttryck för (om än ytterst obetänksamt av en justitieminister) en smygande förändring i svenskt samhälle.

Det finns flera exempel på detta:

Familjen i Karlstad som av Socialtjänsten blev oskyldigt misstänkta för incest. Utredningsrutinerna hos Socialtjänsten drogs igång trots att det inte fanns några som helst indicier, annat än en anmälan av en förvirrad granne.

Mamman i Göteborg med en dotter som hade anorexia och av en "expertläkare" misstänkliggjordes för incest och att detta kunde vara en förklaring till sjukdomen.

Journalisten Maciej Zarembas reportageserie 2008; "Jaktscener från Lärarhögskolan". Anmälningar från studenter om kränkande särbehandling som sattes i system och där ledningen inte vågade annat än betala skadestånd till anmälarna trots att de misstänkliggjorda lärarna uppenbart inte var skyldiga. Vilket de dock formellt blev eftersom ledningen gick med på skadestånd.

David Eberhard, psykiater och författare har tagit upp ämnet i sin bok "Ingen tar skit i de lättkränktas land" och menar att det är ett utslag av svensk trygghetsnarkomani. Vi tillämpar försiktighetsprincipen, dvs misstänka och utreda för säkerhets skull, även om indicierna är grundlösa. Vilket lätt kan missbrukas och därmed går stick i stäv med det rättsliga fundamentet.

/Trendspaning X

När alla tänker lika...kan det vara tvärtom?

Ett effektivt sätt att spana på trender några steg framåt är att leta efter företeelser, allmänna åsikter eller politiskt korrekta ståndpunkter som är s.a.s allmänt vedertagna och oemotsagda.
När dessa börjar naggas i kanten glider de över till kontroversiella ämnen som är tabu att diskutera eller ifrågasätta.
Den som ändå vågar sticka ut näsan och ifrågasätta blir ofta starkt kritiserad.

En som vågat sticka ut näsan är Ingrid Carlqvist och som bloggar om "känsliga ämnen".
Hon presenterar sig så här:
"Jag är extremt misstänksam mot alla fenomen där folk tycker likadant. Då undrar jag alltid om det inte är tvärtom istället."

http://inteutanminasoner.wordpress.com/

När du har läst hennes blogg, fundera på vad du tror att undertecknad har för politiskt inkorrekt åsikt. Och........där ser du hur lätt det är att falla i fällan...att skaffa sig förutfattade meningar om människor utifrån vad som är politiskt korrekt. Tänk om det är tvärtom?

Trendspaning X

Rekordlågt valdeltagande 2010 ??

Några trender och signaler som pekar mot ett rekordlågt valdeltagande i höst:

Fyra nya årskullar har tillkommit, 18 – 21-åringar, som inte är uppvuxna med vänster-höger-perspektivet. Att rösta anses inte vara en skyldighet, bara en rättighet.
Samhällsengagemanget hos dem kanaliseras inte till de etablerade politiska partierna (möjligen Piratpartiet) utan till andra forum och organisationer med enfrågeprofil, bloggosfären m.m.
Med en ungdomsarbetslöshet på närmare 30% blir också signalen från etablissemanget, både det politiska och näringslivet, att det inte finns plats för dem. Arbetstillfällen finns som närmast i Köpenhamn och Oslo.

Ungdomsarbetslösheten engagerar inte bara de unga väljarna utan även deras anhöriga. Dribblande med statistiksiffror och oförmåga att ta tag i den känsliga frågan påverkar tron på att politiker kan lösa problemet. Oavsett partifärg.

Kommunikationsverktygen (på Internet), mediabruset från andra länder samt att språkbarriärerna är borta driver på en internationalisering bland det svenska folket. Möjligheter till studier utomlands lockar mer än svenska universitet. Svenska frågor blir mindre angelägna.

I motsvarande omfattning som ungdomar blir röstberättigade har naturligtvis många gamla väljare försvunnit som hade samma bild av politiken som politikerna själva.
De politiska partiernas medlemsantal borde vara ett mätetal på det politiska engagemanget och de siffrorna pekar rakt nedåt. Diverse turbulens kring redovisning av medlemsantalet urholkar förtroendet för partierna.

Under åren som gått sedan förra valet har politikerna haft en dålig förmåga att läsa av opinionen kring de frågor de drivit. FRA och IPDRED-debatten liksom ungdomsarbetslösheten är goda exempel på det. Förtroendet påverkas även här.

Allt ovanstående kombinerat med att de båda blocken samt enskilda partierna har svårt att profilera sig ger än mindre intresse bland väljarna. Den sista men kanske viktigaste faktorn kan vara att den politiska retorik, med sedvanlig pajkastning, som bedrivs i valdebatten känns hopplöst förlegad.

/Trendspaning X

Skyll inte allt på finanskrisen

Finanskrisen anges som förklaring till nedgång i det mesta. Men är det riktigt sant eller är det en alltför lättvindig förklaring?

Vid kriser eller andra omvälvande händelser omvärderar ofta människan sin situation inte bara kring det som krisen eller omvälvningen handlar om. Kriser triggar igång, förstärker eller skapar paradigmskiften. En återgång till det som var är inte aktuellt när krisen är över, eftersom vi tänkt om.

Berodde försäljningsminskningen av bilar på finanskrisen eller gjorde vi en omvärdering som inte var i paritet med utbudet på marknaden? Idag vill vi ha bränslesnåla bilar men utan att kompromissa bort praktiska eller imagemässiga aspekter. Allt fler sådana alternativ dyker upp på marknaden.

Berodde minskad annonsering och reklam på finanskrisen eller har reklamköparna omvärderat och satsat på andra sätt att nå ut? Eller är vi trötta på reklam? Har reklamköparna insett att de faktiska resultaten uteblir med traditionell reklam?

Och berodde vår ökade matkonsumtion under senare delen av 2008-2009 på finanskrisen? Ja, faktiskt, vi omvärderade och kostade på oss mer livsnjutning. Men mindre prylar som belastar miljön och vår tid tillsammans.

Örat mot marken! Fånga upp de små signalerna i tid. Det premierar dock inte kvartalsekonomin som vill ha stabilt cash-flow. Nya produkter och utveckling motverkar det. På kort sikt.

/Trendspaning X