Överdimensionerad handel?

Enligt bedömare inom den svenska handeln är det butiksutbud vi har i Sverige idag dimensionerat för att betjäna ca 60 miljoner människor med nuvarande konsumtionsnivå.
Även om man lägger till några miljoner norrmän i gränsområdena så ter sig således handeln överdimensionerad.
Till denna bedömning ska det nuvarande låga ränteläget läggas till, dvs många lånar till konsumtion.
Under flera år har också en omfattande strukturomvandling skett i handeln främst genom att kedjorna idag dominerar shoppingcenter och centrumhandeln.
När det gäller kedjor och shoppingcenter ser man i USA sedan några år tillbaka tendenser till en tillbakagång. Konsumenten blir allt mer krävande. Shopping har blivit en upplevelseindustri som ställer fler krav än pris och produkt, såsom kontakt och närhet till den som äger butiken.

Beteendemarknadsföring på nätet ökar snabbt

Marknadsförarna har länge använt s.k. målgruppsanalys för att finna rätt målgrupp för reklam i olika former. Analyser som är allt svårare att göra då vi som individer beter oss alltmer oberäkneligt. Konsumtionsmönstren är inte längre lika hårt knutna till ålder, inkomst, kön eller var vi bor. De cookies som hamnar på vår dator när vi surfar på internet ger möjlighet att analysera vilka sajter vi besöker och vilka annonser vi klickar på. Denna information är nu hett eftertraktad av marknadsförare på nätet.
Under 2006 ökade den sk beteendemarknadsföringen (Behaviour Targeting) med 65% i USA och motsvarade 21% av alla medieköp. Idag ägnar vi 15% av vår mediatid åt internet men bara 9% av marknadsföringsresurserna läggs där. De traditionella leverantörerna av marknadsföring har inte hängt med i den här utvecklingen. Helt andra typer av företag, ofta från internetbranschen, levererar de nya tjänsterna inom beteendemarknadsföringen.

Etanol en återvändsgränd?

EU satsar genom olika subventioner på etanol som alternativ till vårt oljeberoende. Energiexperter är dock ytterst tveksamma till den totala energivinsten med etanol. Energikrävande produktion tillsammans med energiåtgången för distributionen gör energinettot tveksamt.
Förklaringen till EUs satsning på etanol anges vara jordbruksöverskottet. Detta överskott skulle därmed komma väl till pass vid etanolproduktion. Ytterligare komplikationer tillkommer dock eftersom jordbruksöverskottet genereras av ett avsevärt oljeberoende energitillskott. Konstgödsel tillverkas av olja, odlingsmetoderna är också maskinella och därmed likaledes oljeberoende.

TV-tittandet sjunker

Olika statistiska källor anger att de yngre generationernas TV-tittande minskar . Frågan är vad som händer i samband med övergången till digital-TV? Det kan leda till ytterligare minskning av TV-tittandet och därmed licens- och abonnemangsintäkter. När statistiken slår mot reklamköpandet blir TV-kanalernas ekonomi ännu mer urholkad. De unga tittarna har till stor del redan gått över till fildelningssajter på internet, ex.vis YouTube. Där finns även de populära TV-serierna såsom 24, Prison Break m.fl. Kapaciteten på bredbanden kombinerat med ny teknik för att hantera filmer på internet gör detta både mer attraktivt och flexibelt. Framförallt reklamfritt. Den yngre generationen väljer helt enkelt bort ett media med ideliga reklamavbrott för ett media där de själva väljer både utbud och tidpunkt när de vill se något.

CO2-debatten minskar ungdomarnas konsumtion

Alltfler i de yngre generationerna tar ställning i samband med sin konsumtion. Den prylhets de växt upp med anses inte häftig. 68-generationen skrek "USA ut ur Vietnam". Dagens ungdomar kommer på samma sätt att fokusera på klimat- och miljöfrågor. Medvetandegraden blir allt större när dagens ungdomar själva konsumerar, hur långt varan fraktats, hur den påverkar miljön. Semesterresandet antas också minska när de sena 80-90-talisterna blir självständiga resekonsumenter. De har under sin uppväxt hängt med på föräldrarnas utlandssemestrar och ser inte det som speciellt spännande längre. Minimalismen som livsstil är på väg in i de yngre generationerna.
En konsumtion som ökar desto mer är de yngres konsumtion av kommunikation. De representerar en generation som tagit till sig ny kommunikationsteknik. Relationer anses allt viktigare. Detta som en motreaktion till tidigare fokus på materiell standard.

Storregioner ökar lokalpatriotism och tillväxt

Att dela in Sverige i 6-9 storregioner har satt igång den offentliga debatten. Man befarar att dagens län och regioner blir marginaliserade och att den lokala identiteten är i fara. Erfarenheter från EU är dock att den lokala identiteten stärks i och med att makten flyttar längre bort. Befolkningsgrupperna blir mer måna om sin identitet och lokalpatriotiska strömningar triggas igång. Statens hand över en region passiviserar ofta de enskilda ideella krafterna. Exempel på detta finns i Bretagne, Katalonien, Skottland m.fl. regioner i Europa. De lokala nationalistiska strömningarna triggades igång på allvar i samband med att nationalstaterna gick in i EU och därmed försvagades.
Lokalpatriotism är också en tillväxtfaktor i många regioner i Europa. Många regioner i ITalien har lokalpatriotismen som allra största drivkraft när det gäller utvecklingen av näringslivet och därmed tillväxten. I södra Italien finns flera sådana exempel där tillväxten åstadkommits utan statlig inblandning. Istället har lokala entreprenörer drivit igång utvecklingen.

Wild n Fresh triggar igång motstånd mot facken

Sofia Appelgren och hennes personals motstånd mot kollektivavtal har satt igång opinionskrafter som kan få konsekvenser för fackföreningarna. De yngre generationerna kan lätt identifiera sig med Sofia och hennes medarbetare. En ung entreprenör tillika tjej som tagit saken i egna händer och satsat på det som många unga idag har som mål i sitt kommande yrkesliv, att starta eget. En instituion som facket har för den äldre generationen stått som symbol för den svages kamp mot den starke dvs arbetsgivaren. Denna bild finns sällan hos 80- och 90-talisterna.
Ungdomar i Skåne har också upptäckt att Danmarks flexicurity-system skapar fler jobb för unga till skillnad från den svenska modellen (LAS och kollektivavtal), vilken anses ha motsatt effekt.

Fildelningsjakten chanslös?

Ny teknik som möjliggör saker som tidigare inte var möjligt, svårt eller dyrt skapar ofta konflikter med de gamla systemen och de gamla marknadsaktörerna. Fildelningen är ett näst intill övertydligt exempel på detta. I modern tid har oftast ny behovsstyrd teknik segrat över de gamla krafterna. Det är också en generationsfråga där de unga är helt oförstående för upphovsrättslagar m.m.
Inte ens upphovsmakarna är ense om fildelningens negativa effekter. Produktionsverktygen blir alltmer demokratiserade med ny teknik. Att spela in en film eller en CD görs idag med billig teknik som miljoner människor kan hantera. Den nya tekniken gynnar de små aktörerna men missgynnar de stora aktörerna som hittills tjänat pengar på gammal svårtillgänglig och dyr teknik.
I paradigmskiften är sällan aktörerna i den nya tekniken de samma som de som dominerade den gamla tekniken.