måndag 5 april 2010

Ungdomsarbetslösheten 8 - 46 % beroende på räknesätt

Ett känsligt ämne som politikerna helst undviker är den ökande ungdomsarbetslösheten. De föredrar att prata om den totala arbetslösheten vilken är relativt låg i ett internationellt perspektiv. Även oppositionen verkar ha den benägenheten. Det kan vara politiskt självmord om de vid en eventuell valseger skulle utgå från alltför höga siffror. Speciellt eftersom inte de heller har några konkreta förslag på hur problemet ska lösas. Svenskt Näringsliv, fackförbunden och politikerna verkar alla se det som en mycket känslig fråga. En politiker med "självbevarelsedrift" (kortsiktig sådan) vågar inte ta i den.
Teorierna är flera kring varför Sverige ligger mycket dåligt till inom EU. LAS, höga ingångslöner anges från företagen, särskilt de mindre. Det som inte lika starkt figurerar i debatten är kvartalsekonomin som driver företagen till anorektiska organisationer och globaliseringen som leder till outsourcing i lågprisländer.

När vi har en tydlig trend i samhället, som även är en känslig fråga, kan vi räkna med någon form av bakslag förr eller senare för de som försöker undvika frågan.
Siffrorna för ungdomsarbetslösheten 2009, 18 - 25 år, beroende på räknesätt:

25 % (antal arbetslösa / antal i arbetskraften i åldersgruppen) Officiell beräkning

8% (antal arbetslösa minus studenter / tot. antal i åldersgruppen) Arbetsförmedlingens räknesätt

34% (justerat för de som vill ha jobb men inte aktivt söker pga studier)

33% (justerat för de som vill ha heltidsjobb men har ett fåtal timmar per vecka)

46% (justerat för undersysselsatta och alla som vill ha arbete men inte kan få)

Källa: SCB för helåret 2009

/Trendspaning X

Womenomics - kvinnorna in i näringslivet utan kvotering

Forskning visar på att företag som leds av kvinnor genrellt sett går med högre vinst än om de leds av män.

Att få in kvinnor i näringslivets styrelserum är dock inte det lättaste. Att män inte vågar släppa in dem är en anledning. Det är tryggare att se sig själv i spegeln och rekrytera enligt den bild man ser. Kvinnorna uppges också vara måttligt intresserade av att ta plats i en manlig värld. Många vill inte sitta som en kvoterad symbolisk maskot.
Vad kvinnorna kan tillföra näringslivet är framförallt ett nytt mer tidsanpassat, mer empatiskt, delegativt ledarskap där det inte längre är viktigt att sitta högst upp på dynghögen och peka med hela handen. Trender i den riktningen går också igen i marknadsföringen idag. Det går inte längre att påtvinga den kräsne konsumenten sitt budskap, det gäller istället att sätta sig in i kundens situation. Nya spelregler på marknaden kräver nytt ledarskap.

Med ett visst mått av generaliseirng kan sägas att de äldre generationernas kvinnliga ledare inte i lika stor grad utnyttjat sin empatiska förmåga utan har snarare varit mer "manliga" än männen i sitt ledarskap, de har gjort karriär på männens villkor.
Skillnaderna i värderingar är också generellt sett större mellan åldersgrupper än mellan kön. 40-50-talisterna är fortfarande dominerande ur ett maktperspektiv, 60-talisterna har inte tillägnat sig nya ledarstilar i tillräcklig utsträckning eftersom de växt upp i en brytningstid.
För att kunna attrahera och samspela med unga medarbetare OCH marknaden framöver behöver ledarskapet förändras för att passa de värderingar de unga har med sig sedan barndomen. Vilket vanligen brukar ske med en generationsväxling. Den framsynte styrelseledamoten eller företagsledaren ser dock till att det går snabbare än så.

/Trendspaning X