torsdag 26 november 2015

Krisernas positiva baksida

Flyktingkris....bostadsbubbla....Bostadsbrist...Sjukvård och skola går på knäna....Ungdomsarbetslöshet fortsatt hög...Polisen har tappat greppet i mer än 50 invandrartäta områden...Segregationen ökar....

Länge har politikerna förnekat (för sig själva?) att vi redan idag står inför gigantiska problem och att
problemen med tiden kommer att eskalera ytterligare. Den förnekelsen har nu åtminstone officiellt och helt plötsligt upphört. Det fenomenet är ett ämne i sig men det tar vi inte nu.

Problemens framsida, dvs. de negativa konsekvenserna på sikt lär sannolikt bli ökad segregation, en ökad svart ekonomi, ökad arbetslöshet, resursbrister i samhällstjänster såsom skola och sjukvård med påföljande s.k. undanträngningseffekter dvs. resurserna räcker inte åt alla.

Som vanligt är det de svagaste i samhället som drabbas men det lär även bli andra som måste prioriteras bort pga kostnadsskäl. Och vilka som prioriteras bort beror gärna på vartåt de politiska vindarna blåser och hur nära valrörelsen eventuella politiska beslut tas samt vilka väljargrupper som är störst och lättast att bearbeta. Krasst.

Problemens positiva baksida? Allt har två sidor och den ena sidan är ofta, trots allt positiv.
Här följer några teorier om vilka de sidorna kan bli:

- Ungdomsarbetslösheten har vi inte fått bukt med och den späds på ytterligare av flyktingströmmen. Det positiva är att ungdomarna idag krasst inser att en trygg anställning kan de glömma. Då återstår att starta eget. Vilket inte är ett dåligt alternativ. Sverige behöver många fler entreprenrörer och vi kommer att, utan att anstränga statsfinanserna, få fram ett stort antal entreprenörer. Välbehövligt.

- Segregationen och parallell-samhällen i invandrartäta förorter ökar. Det leder till en hel del svart ekonomi men även grogrund till alltfler entreprenörer.
Även om den svarta ekonomin eskalerar pga flyktingströmmar och de 10 000-tals som uppehåller sig i landet oregistrerade så blir det alltid vita spin-offer av en svart ekonomi. När en svart verksamhet växer sig större blir det svårare att ha kontroll på den, det behövs fler kunder och större marknad och då blir utrymmet i den svarta sektorn en begränsning. Alltså ökar BNP och vita arbetstillfällen.

- Vi trygghetsknarkande svenskar mår bra av en välbehövlig avvänjningskur. Vi blir kränkta av allt möjligt, vi blir sjukskrivna av orsaker som människan egentligen är rustad att tåla. När vi inser att det inte finns resurser i välfärdssystemet för att ta hand om både det ena och andra, att vi måste klara oss själva, då är det bara att bita ihop och gå vidare. En hårdför avvänjningskur är oftast bättre än motsatsen.

- Det i sin tur kanske kan ge den svenska mentaliteten en mer bry-sig-om-sina-medmänniskor-attityd istället för den rådande självförverkligande-eftersom staten-tar-hand-om-de-som-behöver-hjälp-attityden. Den som varit utomlands och träffat människor utanför de värsta turiststråken vet nog vad detta handlar om.

- När nu den offentliga välfärdssystemet inte räcker till, då tar de som har mer pengar än genomsnittet saken i egna händer och köper sin välfärd själva. Det ger en boom för privata vårdföretag (både frisk- och sjuk-) och äldreboenden. Politikerna som argumenterat hårt mot detta gör nog bäst i att blunda framöver då det blir en välbehövlig avlastning för det offentliga välfärdssystemet. Fler arbetstillfällen. Och med detta följer en boom i försäkringsbranschen för privata vårdförsäkringar.

- Skolans och förskolans resurser kommer likaså att bli hårt ansträngda. Samma utveckling där att privata skolor och dagis fortsätter att öka, troligen i än högre takt. Fler arbetstillfällen.

- Polisens resurser blir alltmer ansträngda. Vi får bl.a. räkna med resurskrävande gränskontroller, alltmer organiserad och ökad brottslighet, spänningar mellan befolkningsgrupper, terrorhot m.m. under överskådlig tid framöver. Öppnar för fler privata vakt- och säkerhetsbolag. Teknikutveckling på området och fler arbetstillfällen.

- Till sist bostadsbubblan. Det kanske inte hör till de mänskliga rättigheterna att en småbarnsfamilj runt 30 ska ha möjlighet att köpa ett hus får 4 miljoner med en ränta på 2%. Eller renovera badrummet för en halv miljon. Om huspriserna sjunker samtidigt som kraven sjunker, kanske tillgång och efterfrågan samt rim och reson möts någonstans på vägen.

Rent generellt kommer vi att få ändrade konsumtionsmönster dvs vi kommer att lägga mer av våra pengar på sådant som vi tidigare kunde räkna med att få gratis eller subventionerat av staten.
Vilket drar ner vår överkonsumtion av annat mindre nödvändigt. Vilket i sin tur minskar miljöbelastningen.
Konsumtionen har hittills drivit tillväxten i västvärlden. Den eran kan m a o vara på väg ut. Istället behöver vi bygga ett hållbart samhälle. Ur flera aspekter. Kanske har vi incitamentet för det framöver?

/Trendspaning X






söndag 22 november 2015

Varans varumärke starkast

Värdet i ett starkt varumärke är ingen nyhet. På engelska heter det "branding" kommet från när boskapen brännmärktes med olika märken för att indikera vem som ägde korna när de sprang omkring på prärien.

Varumärkets användning har börjat ändra karaktär de senaste åren. Tidigare var företagets varumärke ofta det viktigaste. Nu är trenden att företagets varumärke alltmer får stå tillbaka för produkten eller tjänstens varumärke. Varför?

Anledningar:

Vid företagsuppköp värderas starka varumärken högt. Därför att:
Vad företaget bakom heter är mindre intressant och det skulle också krångla till det vid en fusion. Namnbyte på det uppköpta företaget blir också enklare eftersom värdet som sagt ligger i produkternas varumärke inte i företagsnamnet. Därför riggas företag som vill bli uppköpskandidater allt oftare på det sättet.

Eftersom varumärket har högt värde kan själva varumärket säljas utan att företaget säljs. Det företag som är bra på att skapa varumärken skulle näst intill kunna ha det som affärsidé; att skapa starka varumärken. Utmaningen är att det kostar pengar, tar tid och kräver fokusering, trendkänslighet, ledarskap, timing, väl definierad och kommunicerad värdegrund osv. Inte lätt med andra ord och därmed det höga värdet.

Och varför har nu varumärket allt högre värde? Jo, det är det som konsumenten och kunden i största allmänhet ser och kommer i kontakt med. Och kundens / konsumentens makt är stor i den globala ekonomin med överutbud och tillgång till transparent information om det mesta (där kom det igen liksom i mer än hälften av alla inlägg på den här bloggen).

Gamla locket högst upp och det nya nedanför.
Att köpa sig framgång är inte alltid lyckosamt. Bakom det starka varumärket ligger ju dessutom väl grundade värderingar som måste vara i paritet med vad kunden och marknaden kräver. De följer sällan med själva produkten om den får ny ägare med andra värderingar.

Om vi sedan tar renodlade tjänsteföretag så är det avsevärt svårare att bygga starka varumärken eftersom varumärket i sig beror mer på personerna i företaget. Vilket kräver ett separat blogginlägg så vi hoppar det ämnet just nu.

Då tar vi ett exempel:

Bilden visar den gamla respektive den nya layouten på Bregott-asken. Bregott lär varenda svensk känna till, dvs ett starkt varumärke. Att det är Arla som står bakom produkten är nog mindre känt.
Förändringen i layouten visar tydligt på trenden. Arlas logotype har flyttats från en mer synlig plats till en mer diskret plats i nedre högra hörnet. Dessutom har den minskats i storlek och tonats ner i kontrast och färgmättnad samt lagts på en grön bakgrund så att den inte blir lika framträdande. Namnet Bregott har däremot blivit större. Och --- vad produkten innehåller framhävs nu tydligare.
Viktigt efter diskussionen för något år sedan om vilket smör skolbarnen skulle ha på sina smörgåsar. Där fick Becel rejäl badwill och Bregott goodwill.

Sedan kan man spekulera i varför Arla gjort det här just nu (augusti 2015). En förklaring är vad som skrivits ovan men det kan naturligtvis också bero på att varumärket Arla blivit rejält nedsvärtat i samband med krisen för mjölkbönderna. Trots att Arla ägs av mjölkbönderna (!) vägrar Arla ändra sin affärsmodell så att bönderna, dvs ägarna kan överleva. Stora numera dansk-svenska Arla-koncernen har blivit övermäktig sina ägare! Vilket är unikt och signifikant för de stora kooperativa organisationerna.
Rättvisan brukar dock segra förr eller senare och Arla gick nyligen ut med varsel för cirka 300 anställda. P g a lågt världsmarknadspris på mjölk enligt den officiella förklaringen. Medan 27 nya små privata mejerier startat det senaste året i Sverige. Som lyckas sälja sina produkter avsevärt dyrare än Arla dessutom.

Logiskt?
Men det är en annan story som vi tar i kommande blogginlägg.

/Trendspaning X

måndag 16 november 2015

Inflation - mission impossible

Den svenska Riksbanken har med historiskt drastiska medel försökt få en ökad inflation i den svenska ekonomin. Minusräntan m a o.

Vi börjar med definitionen av begreppt "Inflation" enligt Wikipedia:

Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden. När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex.

Varför vill Riksbanken öka inflationen? 
Ett argument är att avtalsrörelsen på arbetsmarknaden behöver ha en viss inflation för att fungera, dvs. att lönerna kan höjas. Att fackföreningarna därmed har gjort sitt jobb och höjt lönerna för sina medlemmar. Den svenska modellen för arbetsmarknaden fungerar m a o och båda parter är nöjda. Även om det nu är ett spel för galleriet, vilket naturligtvis inte medlemmarna ska förstå.

Hittills har Riksbanken försökt öka inflationen dels genom att öka penningmängden (kallas för stödköp på penningmarknaden) och dels genom att sänka styrräntan till dagens osannolika minusnivå. Det leder i sin tur till rekordlåga räntor.

Effekten har dock uteblivit hittills. Låga räntor har bara drivit på en överhettad bostadsmarknad vilket leder till en kommande bostadsbubbla som kan bli en rysare.

Att Sveriges befolkning skulle låna pengar för ren konsumtion har inte hänt i alltför stor utsträckning vilket är feltänk nummer ( #1 ).
I osäkra tider, oavsett vilka osäkerhetsfaktorerna är, drar vi åt oss öronen och minskar vår konsumtion. När vi nu ser att statens och kommunernas finanser är på väg att mer eller mindre krascha blir inte framtidstron den bästa och därmed minskar köpsuget, speciellt för lånade pengar.
Det enda som vi vågar låna till är bostäder, som har ett marknadsvärde som vi hoppas ska stå sig. Eftersom vi har en bostadsbrist som lär ta många år att bygga ikapp. Därav bostadsbubblan. Och alla som köper bostäder dyrt idag hoppas på att inte bli den sista som går ut och får släcka ljuset.

Feltänk nummer två  ( #2 ) är att det skulle kunna gå att styra inflationen inom Sveriges gränser. 

Alltmer konsumtion sker på nätet dvs även konsumtionen är global. I högsta grad och sedan länge dessutom.  Det gör att utbudet alltid är mer eller mindre oändligt. Världen har en konstant överproduktion av det mesta vilket gör att det alltid går att finna billigare varor eller ersättningsvaror någon annanstans och att konkurrensen är stenhård. 
När priser går upp dvs inflation, innebär det att utbudet är mindre än efterfrågan och det kunde ske i den gamla nationellt avgränsade ekonomin men i den globala...knappast.

Feltänk nummer tre ( # 3 ) ligger i konsumtionstrenderna, åtminstone i den industrialiserade västvärlden. 
"Less is more...ett hållbart konsumtionsmönster...garagen och garderoben är överfulla av överkonsumerade varor...överkonsumtion är badwill och inte längre medelklassens dröm....
Snarare är det status att konsumera mindre, att det man köper ska vara av hög kvalitet och därmed mer hållbart, mer miljövänligt...ekologiskt..bio...  
Status är inte längre prylar som syns, det är vår livsstil som tar oss högre upp på statusstegen. Mer ansvarstagande för en hållbar värld, miljövänligt, ekologiskt, självhushåll, sund kropp och själ, en hälsosam livsstil. De synliga attributen för vår statusfyllda livsstil är vår kropp och hur vi stajlar den.  Fitness m a o.
Vilket inte är lika lätt som att överkonsumera på ett shoppingcenter. Quick-fix-status finns inte längre.

Allt detta lär inte driva upp inflationen.

Det kanske inte längre är nationalekonomerna och deras kalkyler som ska styra ett lands ekonomi? Det kanske behövs fler trendspanare istället?

/Trendspaning X

fredag 13 november 2015

Svensk tillit i gungning?

Statistiska Centralbyrån sammanställer med jämna mellanrum den sk Tillitsbarometern. I vilken grad svenskarna har tillit till varandra och tillit till samhället dvs. hur mycket vi litar på varandra och på staten. I internationella mätningar ligger Sverige mycket högt vad gäller tilliten jämfört med många andra länder.
Hög tillit ger ett tryggt samhälle med låga kostnader för att skydda medborgarna samt en hög skattemoral. Eftersom vi litar på att staten använder pengarna klokt och att vi får tillbaka en bra service och ett väl fungerande rättssamhälle.

En av Sveriges mest namnkunniga forskare i ämnet Tillit; Lars Trägårdh menar nu att den svenska tilliten är i fara. Till den allra största delen pga. rikspolitikens agerande eller snarare brist på agerande och att klyftan mellan medborgarna och politiken växer alltmer. Dessutom i rask takt.

Allt accentuerat av flyktingkrisen. På kort sikt handlar den krisen om snabbt ökade kostnader och ett samhällssystem som håller på att braka samman pga. det tryck som det utsätts för.
Den kortsiktiga trenden kommer förr eller senare att lösas på något vis, även om politikerna ännu är mer fokuserade på att inte ge Sverigedemokraterna någon som helst poängseger. Vilket de misslyckas kapitalt med då deras taktik är kontraproduktiv.

Men om vi bortser från kortsiktighet och ser på tänkbara långsiktiga trender och vilka de kan bli......

Då blir tillit en central fråga. I takt med att en politisk ledning inte visar förmåga att agera då minskar tilliten hos befolkningen i samma takt. Enkelt.
En annan faktor är att i invandrartäta kommuner är tilliten mellan invånarna generellt sett mindre än i andra kommuner. Det innebär inte att invandrare skulle vara mindre pålitliga  utan att segregationen i sig gör människor osäkra och att de sociala klyftorna ökar. Det blir ett vi-mot-dom-läge i båda lägren.

Segregationen i Sverige är ett faktum och det behövs ingen större slutledningsförmåga för att inse att den kommer att öka i rask takt eftersom de svenska samhällssystemen är mer än trögrörliga och fullbelamrade med heliga kor.
Enligt OECD är Sverige sämst bland industriländerna på integration. Beroende bl.a. på en stelbent arbetsmarknad och högt löneläge. Danska debattörer (varav många är bra på att kritiskt granska den svenska mentaliteten)lägger gärna till en betydande dubbelmoral.

Låg tillit i ett samhälle får på sikt enorma och kostsamma konsekvenser. Trygghetskänslan minskar vilket leder till ökade kostnader i form av skydd mot sådant som kanske ändå inte i praktiken är ett hot. Den ekonomiska tillväxten avtar; otrygghet minskar konsumtionen som minskar investeringsviljan i företagen som minskar arbetstillfällen......

Ett politiskt dysfunktionellt samhälle både vad gäller funktion och ekonomi leder också till låg skattemoral vilket gynnar den svarta sektorn.
Den svarta sektorn växer dessutom gigantisk då gränspolisen menar att ungefär hälften av de nyanlända försvinner direkt efter ankomsten och därmed inte söker asyl. Det skulle i så fall innebära att det handlar om ett tusental nyanlända personer per dag med nuvarande takt, som hamnar i den svarta sektorn utan någon kontakt alls med svenskt samhällssystem. Detta i ett samhälle som tidigare haft världens mest precisa folkbokföringssystem. Framöver kommer m a o folkmängden att uttryckas i ungefärliga tal eftersom vi inte vet hur många hundratusen som inte är med i rullorna.

En ökad svart sektor leder troligen (eller säkerligen) till ökad brottslighet och därmed rättslöshet för de som är längst ner på samhällsstegen (läs invandrarna). Samhället har inte något att erbjuda men det har mer eller mindre välorganiserade kriminella nätverk som ser en marknad. Eftersom varje individ  kämpar för att i första hand överleva och sedan för att känna tillhörighet. Det brukar bli konsekvensen i samhällen med ett svagt statligt system.

Ett dystert scenario kan tyckas. Men det kanske är ett alldeles oundvikligt och nödvändigt paradigmskifte? Kan det vara så att det parlamentariska systemet så som det är uppbyggt i västvärlden (och speciellt i Sverige) har nått vägs ände?
Den svenska demokratin har ju det senaste året knappast varit något skolexempel på hur det faktiskt borde fungera. Även präktiga Sverige har en omfattande korruption, inte minst på kommunal och regional nivå, drivet av bl.a. EU-bidrag. Det politiska rävspelet har tagit överhand istället för att politikerna utövar ett kraftfullt och förtroendeingivande ledarskap. Resultatet blir att nödvändiga beslut inte tas. Det fattas m a o beslut.

Typiskt för ett paradigmskifte är att det under själva skiftet (ett sk. Liminal Moment) uppstår stor oro och att de som står för det gamla paradigmet krampaktigt håller fast vid det samt att det nya paradigmet ännu inte är synligt. Och att ett paradigmskifte oftast triggas igång av en mer eller mindre dramatisk händelse.

Många nationalekonomer, forskare och debattörer menar att ett paradigmskifte är på gång vad gäller de västerländska statsskicken.

För den som vill fördjupa sig i detta ämne, kommer här några litterära tips (underrubrikerna talar sitt tydliga språk vad det handlar om):


"LEVA OCH LÅTA DÖ"                     Varför bjässarna i politik, näringsliv och kultur är döende eller redan döende.
Johan Norberg

"THE FOURTH REVOLUTION"       The Global Race to Reinvent the State
John Micklethwait & Adrian Wooldridge

/Trendspaning X







lördag 7 november 2015

Svenskt tabu - bidragande orsak till våld?

Ett effektivt sätt att spana på trender i ett mer långsiktigt perspektiv är att vara vaksam på vilka ämnen i den offentliga debatten som är tabu. Förr eller senare, eller tyvärr alltför ofta senare kommer konsekvenserna av att ämnen som är tabu, och inte belyses utifrån ett kritiskt eller sakligt perspektiv, att flyta upp till ytan.

Man kan beskriva det som att försöka hålla nere grytlocket på en kokande kastrull. Det blir allt hetare, det ångar och pyser ut och till slut orkar man inte hålla emot längre utan grytan kokar över. Och den som hållit emot får brännskador.

Migration har varit just ett sådant ämne i minst 10 år i Sverige. Det är först nu då Sverige anses stå mitt uppe i en flyktingkris som makthavare i samhället, förutom de mer extrema krafterna, vågar uttala sig kritiskt i ämnet.

De båda norska forskarna Johannes Due Enstad och Jacob Aasland Ravnsdal, Forsvarets Forskningsinstitutt, Oslo, har tittat närmare på svensk mentalitet och den tabuisering som vi ägnar oss åt och dess konsekvenser.

Utgångspunkten har varit att Sverige ligger skyhögt över andra nordiska länder (och även de flesta andra västeuropeiska länder) vad gäller antalet högerextrema våldsbrott med dödlig utgång. Sedan 1990 har 16 sådana brott begåtts i Sverige, i Norge tre, i Danmark ett och i Finland noll.
De har i beräkningen utgått från antalet brott, inte antalet döda eftersom antalet gärningsmän mer visar omfattningen av högerextremismen än enstaka vansinnesdåd med fler offer.

http://www.dagbladet.no/2015/11/03/nyheter/innvandring/politikk/hoyreekstrem/41786900/

Orsakerna till situationen i Sverige, som forskarna pekar på är:

- Rekordhög invandring
- Tabu-belagd invandrardebatt
- Sverige har Nordens största högerextrema underjordiska rörelse

Men forskarna lägger in en passus här. Hög invandring och med den dålig integration behöver inte alls leda till ökad högerextremism. Frankrike är ett motsatt exempel på detta, som sedan lång tid tillbaka har avsevärt fler invandrare.
De har därför tittat närmare på vad som är unikt för Sverige, för att försöka finna orsaken.

Vi är mer eller mindre världsberömda för att driva en i allt politiskt korrekt debatt där takhöjden därmed blir låg, drivet framförallt av en stark konsensus-kultur där alla ska vara överens och tycka lika. Vilket då blir viktigare än något annat. Exempelvis viktigare än att komma fram till beslut om aktiv handling. Den som har en avvikande åsikt stigmatiseras eller utesluts på olika sätt. Därför är det bättre att hålla med för att inte riskera bli utesluten ur en grupp. Vilket är något av det värsta människan, eller snarare svensken, kan tänka sig råka ut för.

Ett exempel som Bent Winther, politisk redaktör på Berlingske Tidende (Danmark) tar upp i samband med att han kommenterar den aktuella forskningen är svenska politikers och medias helt olika hantering av morden på IKEA i Västerås respektive skolan i Trollhättan, båda tragiska händelser. Detta skulle då visa på rädslan för stigmatisering och att det politiskt korrekta går före alla andra kriterier. och därmed ge näring åt högerextremismen.

http://bentwinther.blogs.berlingske.dk/2015/11/06/svenskerne-en-ekstremt-og-let-hyklerisk-folk/

Forskarna antar också att de invandringskritiska partiernas inflytande i Norge och Danmark kan ha fungerat som en ventil så att inte högerextremismen där fått näring. Uteslutningen av Sverigedemokraterna i debatt m.m. kan enligt deras teori därför ha verkat i motsatt riktning.

Slutligen pekas det på svenskt hyckleri i frågan. De stödjer sig på flyttstatistik i svenska bostadsområden. Redan när hyresgäster med invandrarbakgrund börjar uppgå till några fåtal procent börjar svenskfödda flytta ut från området tills området är mer eller mindre "fritt" från svenskfödda. Segregeringen blir ett faktum och integrationen en utopi.

Att spana på tabu-ämnen är alltså ett effektivt sätt att finna trender och vilka skeenden och konsekvenser som de för med sig. Tyvärr ibland otäcka sådana. Sverige är m a o ingen bra arena för att tidigt uppmärksamma och parera för negativa konsekvenser pga vår tabuisering i vissa frågor.

Dagens scenario har faktiskt kunnat förutses under lång tid. Människosmugglingen över medelhavet och organiserad brottslighets utnyttjande av situationen för att göra pengar på en mindre riskabel och mer lukrativ verksamhet än knarksmuggling, är definitivt ingen ny företeelse utan har pågått i många år.
Den arabiska våren som tyvärr har övergått i vinter, internationella militära ingrepp i Libyen, Afghanistan och Irak, om än med vällovliga syften men som gick snett i flera avseenden, är faktorer som anses ha bidragit till att starkt öka den problematik som nu råder i norra Afrika och Mellanöstern.

Det otäcka med tabuisering är att de som man vill skydda, är de som faktiskt drabbas desto hårdare av konsekvenserna när väl grytan kokar över. Samt brännskador på de som hållit i locket.

/Trendspaning X

tisdag 3 november 2015

En kollektivt stressad nation

Kan ett helt land eller en hel befolkning bli kollektivt stressad? Ja, naturligtvis. Krig stressar nexempelvis enormt. Men finns det andra scenarier, i fredstid som kan framkalla lika mycket stress?

Läkaren och stressforskaren Christina Doctare tjänstgjorde på Balkan (f.d. Jugoslavien) mitt under brinnande krig i början av 1990-talet. Hon sa sig tydligt kunna se i människors ansikte hur konstant stressade alla var av kriget, vilket naturligtvis var högst förklarligt. Det hon inte kunde förklara var att när hon var tillbaka i Sverige, upptäckte samma stress i människors ansikten på gatorna i Stockholm.
Ett symtom bland flera. En formlig epidemi av utbrändhet dvs. utmattningsdepression startade också under 90-talet. En epidemi som var unik för Sverige i sin omfattning.Varför?

En förklaring kan finnas i det som är helt unikt, socialt sett, för Sverige. Nämligen att vi är världens mest sekulariserade land. Och vi ligger långt långt bort från tvåan dessutom. Organisationen World Value Survey har konstaterat detta och beskriver det tydligt i nedanstående bild:


Sverige ligger alltså allra längst upp till höger. Krasst kan man säga att Sverige saknar en kollektiv traditionell livsåskådning. Det finns många fördelar med detta; bl.a. en snabb utveckling till ett modernt och effektivt samhälle som gynnat oss på en rad olika sätt och gjort Sverige till en framstående nation inom många områden.

Någon väg tillbaka till religionen som rättesnöre i Sverige finns det få eller inga trendsignaler om idag. Få svenskar lär väl kunna få för sig att börja tro på skapelseberättelsen igen.

Baksidan med vårt sekulära samhälle är att kollektivet Sverige blir sårbart då det inte finns en gemensam livsåskådning att luta sig mot. Under efterkrigstiden var folkhemmet Sverige ett begrepp som samlade oss till en gemensam agenda. Folkhemmets idéer har sedan vittrat sönder från 80-talet och framåt, främst pga. globaliseringen. Samtidigt som kyrkan tappat mark.

I kriser behöver en befolkningsgrupp söka en tillhörighet för att få svar på de svåra frågorna och minska sin otrygghet. Italienarna går till kyrkan men vart går svensken?

Gymmet, spahotellet, mindfullness-coachen, yoga-gruppen, surdegsbakningskursen, feministorganisationen, anti-organisationerna av olika slag...??

Vad som är politiskt korrekt blir också rättesnöret i sammanhanget. Och vad som är det bestämmer ofta den som är mest högljudd och har mest inflytande i media. Politiken har också tappat sin styrförmåga för vad som bör stå på agendan för ett bättre samhälle. Istället är tendensen mer kortsiktig parti-taktik där politikerna följer opinionen istället för att styra den med faktabaserade beslut.

Utan stöd i en omvärld där otryggheten späds på av media blir lätt stressfaktorerna fler och kraftigare än vad de egentligen borde vara. Stress uppkommer inte bara av faktiska hot utan av upplevda hot, hur irrelevanta de än kan vara.

Stress hanterar vi på två alternativa sätt: "fight" eller "flight". Beroende på person och situation.

En yttring på alternativet fight är att debattklimatet i Sverige blivit alltmer polariserat och hätskt.
Och eftersom vi saknar gemensamma värdegrunder blir debatten än mer aggressiv. Rädsla leder till stress som utmynnar i aggressivitet. När endera sidan ser sina argument fallera framkallar det än mer aggressivitet. För de som väljer flight blir symtomet istället passivitet och handlingsförlamning vilket kan vara lika allvarligt.

Generellt sett är Sverige ur ett internationellt perspektiv, troligen det mest sårbara för olika typer av kriser, små som stora. Det hela förstoras dessutom med hjälp av olika mediekanaler, såväl de gamla etablerade som de nya sociala medierna, där överkonsumtion av dem blir allt vanligare då vi har tillgång till dem dygnet runt i våra smartphones.

/Trendspaning X



torsdag 29 oktober 2015

Guerilla Style - rebellerna intar arbetsplatserna

Guerilla Style - inte lätt att tampas med.
Vad händer när de yngre generationerna kommer in i organisationer som byggts upp på principer som gällde fram till 70-talet men som idag är hopplöst föråldrade?

Hierarki, auktoritärt ledarskap, ensidig resultatfokusering utan etik, åsidosättande av faktisk nytta, prestigekrig, härskarteknik....
Listan kan göras lång på företeelser i framförallt stora organisationer, såväl privata som offentliga där ledarskapet för länge sedan passerat bäst-före-datum och därmed hämmar flexibilitet och kreativitet. Och på kort eller lång sikt äventyrar organisationens överlevnad.

Problemet för de som vill behålla den trygga gamla invanda spåren blir när de yngre kommer in i verksamheten. De som har diskuterat värdegrunder sedan 6-årsgruppen. Och som hamnar i en organisation som inte har någon uttalad värdegrund alls eller att den finns på papper men inte efterlevs i praktiken. Istället är det ovanstående delar av destruktivt mänskligt beteende som tagit över.

En generation som lärt sig att finna vägar förbi hinder. Eftersom de växt upp i en global värld med internet som ständigt verktyg. Om de inte finner det de velat ha på en sajt eller community så är det bara att leta sig vidare till nästa. Allt vad gränser heter är utsuddat. Var kommungränser eller nationsgränser går är ointressant. Även andra mer subtila maktrelaterade gränser bemöts med ointresse eftersom det strider mot de unga generationernas grundläggande värderingar.

Guerilla Style!

När det inte går att utveckla eller förbättra sitt arbete eller den verksamhet man är delaktig i pga. ledningens oförmåga eller ovilja till förändring då gäller det att ändå göra det på ett listigt förtäckt sätt. Bedriva en obemärkt guerilla-verksamhet. Tills ledningen står inför faktum och knappast med bibehållen prestige kan kritisera eftersom det faktiskt blev ett mycket bättre resultat. Om nu ledningen ens var medvetna om problemet och den förbättring som gjordes. Att fråga först hade kanske gett ett nej-svar i vilket fall som helst eftersom förändring är en risk för ledningen.

Allt detta pga värdegrundfokusering. Om inte organisationen tillhandahåller dem så finns det alltid basala och självklara värdegrunder att hålla sig till. Men som kanske satts ur spel eftersom listan högst upp i den här texten tagit överhanden.

Drivande ingredienser i Guerilla Style-taktiken är avsaknad av respekt för auktoritärt ledarskap och en vilja att faktiskt göra skillnad, göra nytta och verka för en bättre värld.
Likaså att de yngre generationerna haft olika former av beteendeskap på schemat från högstadiet och uppåt. Kunskaper som spätts på med ett flitigt tittande på sitcoms och
reality-serier. Ett  programutbud som på ett tydligt sätt använder mänskliga relationer och abnorma eller patetiska beteenden som krydda eller till och med huvudingrediens i sina manus.
Att försöka sig på de gamla tricksen lönar sig alltså inte. Inte ens management-by-fear fungerar.

Det kommer inte att vara lätt att bedriva olika typer av föråldrat ledarskap. Faran för de organisationer som ändå befrämjar den typen av ledarskap är att de i allt snabbare takt tappar marknad (privata) eller legitimitet (offentliga) vilket förr eller senare leder till en nedgång. De privata organisationerna slås ut av marknadskrafterna. De offentliga är avsevärt mer seglivade då det är politiken som styr men till slut faller även de. Frågan är inte om utan hur långlivad exempelvis Arbetsförmedlingen blir, ett av de statliga verk som har allra lägst förtroende hos allmänheten. Eller flera av de stora företag som ständigt drar ned på personal, officiellt för att sänka kostnaderna, konsolidera och effektivisera m.m m.m men i realiteten helt enkelt tappar marknad.

/Trendspaning X

lördag 24 oktober 2015

Eftertankens renässans

Hopplöst ute!
Alla mediakanaler vi idag har tillgång till och som faktiskt vi alla även har tillgång till att uttrycka oss i, har aldrig varit fler. Att synas och höras har blivit möjligt för alla som vill det. Sociala medier och internet är vår tids mest kraftfulla demokratiseringsverktyg.Vilket oftast skrämmer de gamla maktstrukturerna, såväl politiska som ekonomiska.

I alla tillgängliga mediekanaler är det den som skriker högst som också hörs mest. Bildligt talat. Berömmelse över en natt men lika gärna bortglömd över en natt.

Att vi får en "backlash" på starka trender i samhället hör till reglerna. Så även i detta ämne. Att skrika högt leder till krav på nästa steg; att leverera enligt det som man skrikit ut.

Gemene man börjar alltmer bli skeptisk till de som tar till orda i alla mediekanaler utan att ha förmåga att sedan leverera. Här tänker de flesta.... "politikerna!!!" och den gruppen är naturligtvis ett utmärkt och extremt tydligt exempel. Proffstyckare, forskare, experter (vare sig de faktiskt är det eller inte) rasar stadigt nedåt i förtroende. De faller dessutom på eget grepp då egen publicitet är viktigare för karriären än förmågan att faktiskt leverera. Gäller inte minst inom politik och forskning.

Trenden som vi kan kalla "Leverans" sprider sig även till den enskilde individen. Ett tydligt tecken är att ordet i sig används alltmer. Den som inte kan leverera dissas förr eller senare.

För att leverera behövs det oftast kunskap, kompetens och drivkraft. Samt eftertanke och sist men inte minst att lyssna vad den som man ska leverera till faktiskt vill ha.

Trenden är alltså:

Den som har förmåga att lyssna (istället för att babbla) vinner mark.

Den som har förmåga till eftertanke innan handling vinner mark.
Dvs snabbast vinner inte längre.

De som inte har dessa förmågor eller kanske bara en motsatt agenda pga dålig självinsikt och självdistans tappar mark.

/Trendspaning X

torsdag 24 september 2015

Barnslig strategi

Att tänka strategiskt är att fundera ut hur vi ska bete oss, hur vi ska agera för att ta oss dit vi vill komma och uppnå våra mål, vilka de än må vara, privat eller i arbetslivet.

Att ha en unik idé, produkt, tjänst eller sig själv (som ju alltid är unik), räcker inte. Om inte strategin är den rätta för att nå ut med den eller dig. Och det har med konkurrens och utbud att göra.

Det som avgör om du lyckas nå målet, beror sällan eller snarare extremsällan på själva innehållet (som alltid måste vara outstanding annars är du inte ens med på banan) utan på HUR innehållet förs fram, HUR det är paketerat och HUR ett antal ytterligare faktorer görs.

Idag finns det mesta i överflöd och överutbud i övermåtta. Oändlig valfrihet som vi inte ens orkar hantera, oändligt stort mediabrus som vi inte orkar ta till oss. Hur tar man sig fram i allt detta?

I detta överutbud finns det även ett överutbud av lätt och billigt nåbara potentiella kunder, kollegor och vänner. Bara du har rätt grej och får ut den via rätt kanal och i rätt sammanhang.
Med de rätta taktiska stegen. (Taktik är strategi uppdelat i små steg.)

Och vilka de rätta stegen är finns det inte ens en mall för. En framgångsrik strategi i ett sammanhang är oftast en engångsartikel. När någon lyckats med sin strategi så är den ofta förbrukad och oanvändbar för alla andra. Nyhetsvärde, unikitet och allt annan som bygger upp varumärke och image fungerar bara en gång. Kopiering fungerar inte, Best practice fungerar inte, benchmarking är värdelöst och en gammal sanning blir väldigt snabbt en före detta.

Som tur är har vi alla tillgång till en training camp som är helt gratis och tillgänglig dygnet runt; sociala media. Absolut inget nytt men grejen är att de unga numera växer upp med sociala media. Och för att synas i det bruset krävs det i högsta grad ett strategiskt tänk. Vilket de snabbt lär sig.

De unga generationerna får därför med sig strategiskt och taktiskt beteende från barnsben. Det är ingen slump att ex.vis de mest framgångsrika bloggarna (ekonomisk framgång inkluderad) är minus 30.
En normativ 13-åring är idag i det närmaste expert på någon form av social media och troligen även något speciellt och smalt ämne. Och det bästa: bygger upp en intuitiv förmåga för vilken stretegi som för tillfället är den rätta.

När fakta och regler saknas, då är det intuition och känsla som gäller.

Livsscykeln på vilka ämnen och vilka sociala media som gäller är också extremt kort i de yngre åren. Det som gavs 100% engagemang förra månaden är helt borta nästa månad. Eller nästa vecka. Förändringsförmågan tränas m a o till toppnivå.

Ledare och medarbetare som är strategiska, förstår vikten av att snabbt kan känna av strömningar i olika sammanhang och är bekväma med snabba och ständiga förändringar, de är en bristvara idag.

Framöver får vi in dessa nya generationer på arbetsmarknaden som i alla situationer (inte bara i sociala media) tänker strategiskt och vågar tänka nytt för att snabbt kunna reagera på förändringar.

Det blir en högst välkommen tillgång i näringsliv och samhälle och en konkurrensfaktor utan dess like.

/Trendspaning X

onsdag 23 september 2015

Fakta första offret i politisk polarisering

Ett bra trendspaningstips är att när det krisar till sig inom
ett område, då är det bra att leta reda på
fakta och inte tro på vad som förs fram i ett av krisen framkallat laddat, polariserat och därmed oftast osakligt debattklimat. Tips nummer två är att när det är laddat så beter sig båda sidor lika vårdslöst med sanningen.

Debatt och beslut utifrån fakta borde vara en självklarhet. I olika kvalitetssystem som används inon näringslivet är "Faktabaserade beslut" ett kriterium för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet. Dock inte alltid självklart. Snarare är det så (utan att ha några som helst vetenskapliga belägg, bara ett påstående av erfarenhet betingat) att det är 80-20-regeln som gäller. 80% av alla beslut tas på känslomässiga grunder och 20% på logik. Vilket inte behöver vara helt fel eftersom människan är utrustad med en starkt intuitiv förmåga. När inte logiken ger tillräckliga riktlinjer så återstår intuitionen att förlita sig på.

Politiken är inte något undantag, snarare tvärtom. Problemet är att politiken alltmer gått ifrån att bedriva en proaktiv politik utifrån värdegrunder och ideologi. Istället blir den alltmer ett taktiskt rävspel för att, genom att följa opinionen antingen skaffa sig makt eller behålla den. Och då kan känslomässig argumentation vara direkt skadlig för samhället. Politikerna äger inte längre makten över information och nyhetsflöden vilket gör att de bara kan följa det opininonsläge som gäller för stunden.
(Det fenomenet beskrivs i ett annat blogginlägg.)

"I krig är det första offret sanningen" är ett känt talesätt. Det kan även gälla kriser. En polariserad debatt där oenigheten är stor, där blir sanningen snabbt ett offer.

Vilket tydligt syns i den innevarande flyktingkrisen. Om man granskar fakta i den krisen inser man snabbt att en stor del av den debatt som förs egentligen vore onödig om båda sidor hade tagit reda på  fakta. Och (!) handskats sakligt med den.

Även om de tagit reda på fakta så försöker båda sidor även lyfta fram eller dölja fakta som gynnar respektive missgynnar deras agenda. Kallas censur i krigstillstånd och i diktaturer.

Om vi granskar den senaste statistiken från Eurostat kring flyktingströmmarna så ser vi en mängd uppenbara saker som hade kunnat förflytta fokus från primitiv polemik till handling.

Eurostat statistics asylum seekers in EU Q2 2015

Sverige tar förutom Tyskland emot i särklass mest flyktingar inom EU?
Nej så är det inte, eller var inte andra kvartalet, Q2 i år som den senaste statistiken redovisar. Sverige ligger på 6:e plats inom EU räknat i antalet asylsökande. Alla siffror nedan från Q2 2015. Fakta.

Men Sverige ligger väl ändå högst, räknat i procentuell andel av befolkningen?
Nej stämmer inte heller. Vi ligger på tredje plats.

Och vilka ligger då högst i den rankingen? Inte Tyskland. Det gör Österrike. Och Ungern!
Ungern som nu under hösten fått stå som symbolland för stängda gränser, intolerans och rasism. Under 1:a kvartalet 2015 tog Ungern emot 32810 asylsökande, 2:a kvartalet 32 675. Motsvarande siffra för Sverige var 11 415 resp. 14 295. Med en befolkning lika stor som Sveriges men sämre ekonomi så kan man anta att det landets migrationssystem nu har vissa problem.

Det är ju kriget i Syrien som skapar flyktingströmmarna?
Bara delvis.
Av alla nationaliteter som sökt asyl under Q2 var 21% från Syrien. En lika stor grupp, 20%, var asylsökande från länder i forna östblocket; Albanien, Kosovo, Ukraina, Ryssland och Serbien.
Den största gruppen var "Övriga nationaliteter" på 27%.
De flesta syrianska flyktingar finns antingen i flyktingläger i Syrien eller i angränsande länder såsom Jordanien och Turkiet

Vad händer när de kommer till landet de söker asyl i?
Från Q1 2014 till Q2 2015 har asylsökande i EU ökat från knappt 100 000  till 213 000 personer per kvartal.

Antalet asylsökande som väntar på besked ökade under ett år från 350 000 till närmare 600 000. Om vi räknar bort de som skickats tillbaka så kan man dra slutsatsen att de flesta asylsökande fastnar i en migrationsprocess som tar väldigt lång tid. De ligger m a o helt utanför möjligheter att bidra till produktivitet och samhällssystem.

En förstaplats har dock Sverige i statistiken och det gäller chansen att få politisk asyl. Frankrike är det land som det är lätt att ta sig in i men svårast att få stanna kvar i.

Washingtonpost.com, the-road-to-asylum

Som synes ovan så kan väl underbyggd fakta gynna resp. missgynna de båda polariserade lägrens agenda. Och att fakta hanteras lika vårdslöst av båda sidor. Vilket var det här blogginläggets syfte att visa på. Att spana på trender i ett sådant läge kräver att man tar reda på bakgrundsfakta och letar efter faktiska förhållanden.

Istället för att slösa energi på att fundera på om det här blogginlägget är rasistiskt eller antirasistiskt (vilket är de enda två lägena som finns i en polariserad debatt), gå in och studera Eurostats statistik så kanske vi kan få en debatt som gör att Sverige kan börja arbeta mer effektivt med de utmaningar som finns.

Länken en gång till:   Eurostat statistics asylum seekers in EU Q2 2015

/Trendspaning X

tisdag 22 september 2015

Folkbildning och positiv drevjournalistik

Olika undersökningar, statistik m.m  m.m. har under många år visat att svenskens förtroende för media minskar och att vi konsumerar allt mindre av den gamla sortens media dvs. morgon- och kvällstidningar samt public service. Trenden är ingen trend utan ett faktum sedan årtionden. Det hela drivs också av att de yngre generationerna (även de som inte är så unga längre) inte alls konsumerar vare sig rikspress, lokalpress eller public service.
I det turbulenta politiska läge som Sverige befinner sig i av olika anledningar finns det ändå en strävan att försöka sig på "folkbildning". Ett forntida ord som dykt upp alltmer under året. Det gick bra när det bara fanns två TV-kanaler och tre radioprogram samt att alla hade en papperstidning på köksbordet där TT stod för riksnyheterna.

Det låga förtroendet för sk "gammalmedia" har alltmer förstärkts av en rad samverkande krafter:

- Journalistkåren (riksmedia) anses inte vara representativ för folket, dvs opinionsläget i landet
- Sverige har ett politiskt korrekt debattklimat vilket sänker takhöjden i debatten.
- Det ger i sin tur att vissa nyheter och åsikter sållas bort på redaktionerna..
- Vilket i sin tur gör att kontroversiella problem i samhället sopas under mattan...
- Vilket i sin tur (!) gör att problemen riskerar att uppförstoras av ryktesspridning m.m....
- Vilket i sin tur (!!) ger allt sämre förtroende då gemene man starkt ogillar att "fostras" av media.....
- Och att "fostran" lätt avslöjas eftersom det som sållats bort är lätt tillgängligt på nätet

Etablerad media lider fortfarande av beteende som förutsätter att de "äger" all information som har ett nyhetsvärde. Undanhållen fakta om exempelvis våldsbrott av opinionsmässigt känslig karaktär dyker snabbt upp på forum såsom Flashback.
En mängd forum och sociala media gör att man snabbt kan få fram vad som döljts av journalistkåren.
En mängd alternativa nyhetssajter med diverse inriktningar av mer eller mindre extrem art kan därför uppfattas som mer trovärdiga, även om de är övertydligt vinklade. Vad som är sant eller falskt blir en bedömningssak för var och en.

När fakta undanhålls, vilket i en diktatur skulle kallas censur,  men kommer fram på andra vägar, blir skadan avsevärt större än om känslig fakta skulle ha lagts fram direkt. Ryktesspridning riskerar att förstora saker. Spekulationer och konspirationsteorier frodas om sådant som kanske sedan visar sig vara fel.
Idag har vi i Sverige en så pass stor misstänksamhet om att fakta undanhålls oss, att spekulationerna kommer igång även om media faktiskt skulle förmedla precis allt de vet kring en nyhet.
Kritik börjar dyka upp om än i liten omfattning. Positiv drevjournalistik är ett uttryck som dykt upp.

Etablerad medias problem är ingen nyhet och trenden startade snarare för 20 år sedan.
Drivkraft; internet.
Det som är förvånande är att sk "gammalmedia" fortfarande inte förstått kraften i att alla har tillgång till all information i realtid, utan fortfarande tror att de kan ha en folkbildande funktion, eller bedriva positiv drevjournalistik, genom att undanhålla eller försöka motverka fakta som kan verka skadligt för den politiska opinionen och egna syften.

Typiskt för många trender som helt slagit igenom och blivit mer än tydliga är att de som sitter fast i det gamla paradigmet har svårt att förändra sin inställning och sitt beteende trots att det hela är mer än tydligt under lång tid.
Istället försöker de kämpa emot in i det sista vilket alltid är lönlöst redan när det nya paradigmet fått styrfart.
Typiskt för ett paradigmskifte är också att aktörerna i det gamla paradigmskiftet sällan eller snarare aldrig blir aktörer i det nya paradigmet.
Vad som sedan är gott eller ont, bra eller dåligt i det gamla eller nya paradigmet är en annan sak och upp till vars och ens tolkning. All evolution har vägar som går framåt och vägar som är återvändsgränder.

/Trendspaning X


måndag 21 september 2015

Självgodhet förblindar




Forskning visar att avskogningen av Amazonas avtar i snabb takt. Bara ett exempel på stora och snabba framsteg i ett land som vi svenskar anser ligga efter oss i det mesta vad gäller utveckling.

Det finns alltför ofta i "västvärlden" en uppfattning att länder i Asien, Afrika och Sydamerika har en sämre miljöpolitik och att det är där som de största miljöförstöringarna finns.
Den hållningen kommer allt som oftast på skam om man ser till fakta,
Det finns en ganska tydlig trend bland alltfler av länderna i de södra världsdelarna att de verkligen tar miljöproblemen på allvar. Bland annat är tusismen en drivande faktor. En bransch som idag är en av de allra största mätt i både omsättning och arbetstillfällen.

Deforestation, Brazil / Mongaba

Livsstilen i de nordliga länderna ger ofta väl så allvarliga miljökonsekvenser. Lätt att klanka ner på andra men svårt att ändra sin egen livsstil.

Ett vanligt svenskt argument i den miljöpolitiska debatten är att det vore bättre att hjälpa andra länder istället för att lösa de svenska miljöproblemen. Eftersom miljöproblemen utomlands anses vara allvarligare. Vilket knappast är en generell sanning.
Om alla världens länder skulle anamma den svenska livsstilen, då har världen ett gigantiskt miljöproblem. Sverige är bra på att exportera sina miljöproblem till fattigare länder där vi inte ser dem. Vår överkonsumtion bidrar starkt till miljöförstöringen men inte i vårt land. Drivkraften för detta är ett samhällssystem där privatkonsumtion är den viktigaste faktorn för tillväxt. Konsumtionen i sin tur drivs av allt billigare varor.

En klassisk tankefälla som vi lätt hamnar i: att vår egen kultur har de rätta svaren och det rätta beteendet. Och att främmande kulturer alltid är sämre. Det gäller i högsta grad för den svenska kulturen som under efterkrigstiden varit en success story vad gäller samhällsbyggnad och ekonomisk utveckling. Från fattigt bondesamhälle till modern rik och välmående industrination. Folkhemmet Sverige.

Framgångsrecept varar dock inte för evigt. Sveriges makthavare är generellt dåliga på att självkritiskt granska den svenska samhällsmodellen. Det behövs en bättre och mer aktiv omvärldsbevakning för att kunna se vad andra länder faktiskt lyckas bättre med än vi.
Vi måste tvätta bort bilden av att alla länder söder om ekvatorn skulle vara U-länder och istället lära av det de gör bättre än oss. Utan en sådan "outlook" halkar ett samhälle, en kultur snabbt efter i utvecklingen.
Trenden är alltså en motsatt trend: Att vi har svårt att släppa att vi en gång för decennier sedan var en av världens ledande nationer i många avseenden. Det här kommer dock att rätta till sig då den unga generatione knappt ens vet var Sveriges nationsgränser går och istället är uppväxta i en global värld.
Högmod går före fall. Sammanfattningsvis.

/Trendspaning X

lördag 19 september 2015

Storbryggerierna pressas av mikrobryggerierna.

Utveckling av antalet bryggerier i USA under drygt hundra år.
Utvecklingen i bryggeribranschen har varit tydlig i flera år. Ölkonsumtionen ökar och starkspritskonsumtionen minskar. Men ökningen står till stor del de små mikrobryggerierna för. Mikrobryggerierna ökar starkt i antal och tar marknad från de stora bryggerierna. Går vi tillbaka några årtionden så hade de stora köpt upp de små under decennier.

Kulmen,  eller botten (i flaskan. Och i kvalitet) hur man nu vill se det, nåddes runt 1980. USA hade då bara 89 bryggerier och Sverige 8. Idag är motsvarande siffra 2500 resp 180 st. Se bilden ovan som visar utvecklingen i USA. Den svenska utvecklingen är i stort sett densamma om än en 10-potens mindre.

Samma utveckling som skett för vin sker nu alltså för öl. En stor stark dvs den klassiska ful-ölen går knappast att få tag på i en bar eller pub med självaktning idag. Det ska vara Ale, IPA eller APA med särskilda humlesorter eller andra varianter som poppar upp på marknaden. En kräsen konsument styr
Stor stark. Snart ett minne blott
alltmer.
Ryssland subventionerar ölbryggerierna för at få bukt med vodka-drickandet. Och mikrobryggerierna växer upp som svampar.
De stora brygg-industrierna har alltmer rationaliserat produktionen och numera kan man räkna med att deras öl innehåller en hel del onyttigheter i form av glykossirap, GMO-grödor m.m. av rationaliseringsskäl. Dessutom diverse kemikalier som blandats in för att dölja oönskade restprodukter och smaker vid en alltför snabb och "rationell" bryggning.

De två jättarna i Norden; Carlsberg och Spendrups försöker möta konkurrensen från de små med diverse marknadsmässiga trix.
Spendrups har blåst liv i gamla varumärken; Wisby Bryggeri och Melleruds Bryggeri. Men någon bryggning på de två orterna finns inte.
Carlsberg har satsat på Nya Carnegie men har flera delägare för att det inte ska var helt uppenbart att de står bakom.

Aktuell är den stora förestående affären där världens största bryggeri, Anheuser-Busch Inbev förväntas köpa upp världstvåan SAB-Miller.
Att möta konkurrensen från de tusentals små mikrobryggerierna genom att försöka bli ännu större ser väl inte ut som ett särskilt smart drag.
Men som vanligt när det gäller börsbolagens affärer är det inte marknadsmässiga skäl.
Enligt analytiker är ett uppköp svårligen motiverat av många skäl.
http://www.marketwatch.com

Det finns dock ett annat tungt vägande skäl, som i de flesta affärer av den här digniteten:
http://www.affarsvarlden.se
Miljardregnet över aktieägarna och då särskilt ledningen som sitter med både optioner och aktier.
Därmed saken avgjord.

/Trendspaning X


fredag 18 september 2015

EU en parentes i världshistorien?

Bengt Wahlström, Sveriges mest framstående omvärldsanalytiker hävdade i mitten på 80-talet att EU är en parentes i världshistorien. Orsaken till att EU skulle upphöra som politisk företeelse skulle bl.a. vara kommande stora befolkningsströmmar enligt hans analys.

Och det finns nu ett antal trender och skeenden som kan samverka och därmed leda till en splittring av Europa:

- Schengen-avtalet som upphör i allt fler länder, om än temporärt. Men ingen vet hur länge.
Grundidén för ett enat Europa svajar med andra ord.

- Stängda gränser i alltfler länder för att hantera flyktingströmmar = befolkningsströmmar. Skapade av total oenighet om en solidarisk lösning av flyktingproblematiken Eu-länderna emellan.

- Medborgarna i de länder som tar emot flest flyktingar blir allt oroligare vilket ger grogrund för invandringskritiska politiska partier.

- Den demokratiska kartan ritas därför på kort tid om i allt fler länder i Europa och de etablerade partierna kan inte hantera situationen så som de varit vana vid. De etablerade partier som har makten kommer troligen förr eller senare att få välja mellan att faktiskt minska flyktingströmmarna eller förlora makten till de invandringskritiska partierna.

- De länder som är mest positivt inställda till invandringen har höga ambitioner men lyckas ändå inte med att skapa en väl fungerande integration. Arbetslöshetsstatistik, årslånga väntetider vid asyl, utanförskap, diskriminering av kvinnor, hedersvåld, extremism m.m. visar på stora brister.

- Bostadssegregationen ökar och polisen tappar greppet i invandrartäta bostadsområden.

- Arbetskraftsinvandring och bemanningsföretag som utnyttjar de stora inkomstskillnaderna  mellan EU-länderna åsidosätter fackliga skyddssystem på arbetsmarknaden. Även sk EU-migranter skapas av stora skillnader i en gemensam ekonomi.

- Greklands ekonomiska kris där Euron varit ifrågasatt blottade dels stora svagheter i uppbyggnaden av EMS och dels toppen på ett isberg av överskuldsatta nationer inom EU.

- En dåligt fungerande jordbrukspolitik som slår ut den europeiska matproduktionen och främjar oetisk djurhållning.

- En dåligt fungerande bostadspolitik där dels bostadsbristen ökar och dels priserna på befintliga bostäder rusar i höjden och därmed ökar skuldsättningen hos befolkningen.

Lägg till detta ett allt hätskare debattklimat från motsatta åsikter i respektive problem, som gör att åtgärder för att lösa problemen blir alltför politiskt känsliga och därför uteblir.
Sociala media och alltfler nätbaserade nyhetssajter med diverse inriktning tar också allt mer mark från etablerad media och public service vilket gör att en från statsmakterna effektiv opinionsbildning (folkbildning) blir omöjlig.

Vart och ett av de här problemen borde kunna lösas inom EU men när ett system, ett samhälle (EU i det här fallet) stressas av alltför många negativa faktorer blir risken alltmer uppenbar för ett sammanbrott. Vad konsekvenserna blir och när i tiden något kan hända är alltid svårt att avgöra men skeenden av det här slaget skapas och underbyggs under lång tid.  Eftersom det politiska etablissemanget är fokuserade på att behålla makten frestas de att sopa problemen under mattan, det byggs upp allt större spänningar och till slut kan sammanbrott av olika slag gå snabbt. En Berlinmurs-effekt.

Inga blixtar kommer från klar himmel.

/Trendspaning X


onsdag 27 maj 2015

En övertro på statlig styrning

De klimatmål som satts upp internationellt och de miljömål som satts upp nationellt och regionvis infrias sällan. Det arbete som ska leda mot målen som styrs av stat och offentligheten går minst sagt trögt.
I länder där vi har eller åtminstone har haft ett väl fungerande statsskick är naturligtvis tilltron till att staten ska fixa det hela stor. Tyvärr lägger statens inblandning ofta en lam hand över mer privata initiativ som egentligen skulle ha varit effektivare. I andra länder eller för den del regioner där staten inte är lika närvarande blir incitamentet att ta saker i egna händer större. Det gäller bara att kunskapen förmedlas till alla som kan påverka dvs vi alla konsumenter i slutänden, vilket då blir ett problem i länder med svagare medial och kunskapsmässig infrastruktur.

IKEA som agerar på en i högsta grad internationell marknad har ingen som helst anledning invänta statens eller staternas incitament för minskad miljöpåverkan. Marknadens dvs konsumentens krav väger avsevärt mycket tyngre än lagar som förhindrar miljöförstörande aktiviteter. I jakten på goodwill hos en alltmer krävande och kräsen konsument gäller det att visa sitt ansvarstagande för en bättre värld. Det är generellt särskilt viktigt för starka varumärken där konsumentens makt råder. Dåligt beteende och badwill sprider sig snabbt på sociala medier idag och det är i stort sett omöjligt att få stopp på en från gräsrötterna igångsatt kampanj mot ett företag innan stor skada är skedd. Demokratin och yttrandefriheten råder på nätet. Bättre att då verkligen vara proaktiv gentemot marknaden och ligga steget före inom allt vad gäller CSR (Corporate Social Responsibility) dvs hållbar utveckling; miljö, hälsa och kvalitet.

IKEA har därför investerat stora pengar för att producera förnyelsebar energi som täcker deras egen förbrukning. Och det med viss råge.

IKEA helt energiberoende

Goodwill med andra ord. Och säkert en bra affär dessutom. Vilket inte är fel så länge det verkar för en mer hållbar värld. Ju mer vi kan koppla lönsamhet till miljöarbete desto bättre. Och det kommer att vara vi konsumenter som driver det hela ditåt. Inte stat och politik.

/Trendspaning X


lördag 21 mars 2015

Unga ratar chefsjobben

Enligt flera undersökningar är de unga alltmer ointresserad av att bli chefer. De är mer positiva när de avslutat sin utbildning men efter en tid i arbetslivet minskar intresset då de blir varse spelregler som ligger långt från de värderingar de fått med sig ända från sexårsgruppen i skolan.

Stora företag och organisationer har mer hierarki och kräver därför fler chefer. I en hierarki hämmas kreativiteten men maktkamper, prestige och revirpinkeri frodas desto mer.
Forskning (bl.a. från UCSD) visar också tydligt på en omvänd koppling mellan starka hierarkier och innovationsklimat.
Chef out-of-date:
Katri Linna fd. DO
(Diskrimineringsombudsman),
 utnämnd till Sveriges sämsta chef  2009
Inom offentligheten som är politiskt styrd är det ofta desto värre då marknadskrafterna är satta ur spel, åtminstone under en mandatperiod, om ens det. Istället finns det stor risk för att den politiska maktkampen sprider sig ner även på tjänstemannanivå.
Ställ detta i relation till vad de unga fått sig till livs under sina många år på dagis och i skola. Värdegrundsdiskussioner i sexårsgruppen. Träning i att ifrågasätta, reflektera och analysera, en förmåga som även påverkar betygen. Psykologi och beteendevetenskap på schemat redan i gymnasiet. Olika former av träning i social kompetens osv...
Att efter 15 år i den miljön komma ut i ett arbetsliv där ett out-of-date ledarskap råder, lär inte attrahera de unga när det gäller att ta ett ledaransvar. Särskilt inte på mellanchefsnivå i en stor organisation, i kläm mellan medarbetare och högre out-of-date-chefer. Auktoritärt ledarskap eller i värsta fall lynnigt eller otydligt ledarskap accepteras inte av de unga.
Utöver dessa faktorer finns en rädsla hos de lite äldre generationerna (45-50+) att släppa in de unga som är mer välutbildade, är mer framåt, mer kreativa och har högre social kompetens. Konkurrens av en 26-åring är inte önskvärt när man har kanske 15-20 år kvar i arbetslivet.

Allt är dock en sedvanlig naturlig utveckling där marknadskrafterna styr och nya värderingar tar över, bättre i takt med nutiden
Stora företag  tappar marknad till förmån för de mer moderna små och lättrörliga företagen.
En strukturomvandling har redan börjat i näringslivet, inte minst i Sverige. De stora organisationerna som inte förmår ställa om sitt ledarskap överlever inte. Vare sig de säljer produkter, tjänster eller politiska idéer.

Eftersom... i politiken syns nämligen detta ännu tydligare. Unga politiskt aktiva som kommer in ex.vis kommunernas fullmäktige hoppar ganska snart av eftersom de inte accepterar ledarskapet och klimatet i sitt eget parti eller i kommunen. Det politiska ledarskapet fortplantar sig också lätt ner i organisationerna. En undersökning har ex.vis visat på att i de statliga organisationerna är taket lägre än på andra arbetsplatser.
http://arbetet.se/2015/03/04/lagre-i-tak-pa-statliga-arbetsplatser/

/Trendspaning X

onsdag 4 mars 2015

Shake Schack - Från eller- till och-ekonomi

McDonalds har varit dominerande i många årtionden när det gäller fast-food. Det har verkat som att konceptet kan hålla i evighet. Men ingenting är för evigt. Tydliga signaler visar att McDonalds missat ett anta trender på marknaden. Bl.a att alltfler konsumenter vill äta hälsosam mat utan tillsatser, vegetariskt, fair-trade, ekologiskt osv.
Orsaken till att man missat signalerna? Som vanligt en ledning som suttit för länge, blivit fat-and-happy och riktat sitt fokus mot finansmarknaden och börsen istället för kunderna och deras förändrade köpbeteende.

Konceptet McDonalds har byggt på att man tar bort dyra saker för att erbjuda låga priser. Hårda plaststolar så att man inte sitter för länge och tar upp plats, ohälsosam prefabricerad mat med massor av tillsatser  som är mer anpassad för rationell hantering än våra magar. Snabb och effektiv service men utan omtanke om kunden, ett löpande band. Industrialiserad servering av mat.

Det finns alltså plats för uppstickare och nu kommer Shake Schack. Nyligen börsintroducerade med endast 63 restauranger (mot McDonalds 19000) steg kursen direkt upp till det dubbla.
Deras koncept: hälsosammare ingredienser i deras hamburgare och tillbehör, vänligare service och mer omtanke, mindre prefabricerad mat och mer vällagad mat på stället, mysigare miljö m.m. m.m.
Skillnaderna är inte så stora vid första anblicken men de är tillräckligt laddade för att ge de stora snabbmatsdrakarna en rejäl match. Vilket bevisligen också hänt.

Men det här orde ju McDonalds enkelt kunna möta? Rent logiskt ja men i praktiken handlar det om varumärket. Ett skamfilat varumärke tar lååång tid att putsa upp.

Konsumenten som blir alltmer kräsen vill inte längre välja mellan antingen eller utan kräver både och. Fast food som också är hälsosam och billig och med bra service och nästintill hemlagad i mysig miljö osv. osv.
Samma trender i det mesta som rör köpbeteende både konsument och B2B. Lågprismarknader med non-brand-varor försvinner, vi kräver märkesvaror till lågt pris. Därav Outlet-boomen.

/Trendspaning X

torsdag 15 januari 2015

Teknisk utveckling inte självklar

Inför ett nytt år publiceras många profetior om framtiden.
Vad som händer under året som kommer
Fortfarande högaktuell uppfinning
och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Ofta handlar det om hur den tekniska utvecklingen kommer att påverka oss på både gott och ont.
Att teknisk utveckling alltid går framåt på teknikens villkor är dock knappast självklar.

Att pappersboken ska försvinna till förmån för digitala e-böcker har vi hört länge. Så har det inte blivit. Aldrig har det givits ut och sålts så mycket böcker som idag. Idag behöver vi inte ens gå till ett bokförlag och be om nåd för att de ska ta de stora pengarna och de små riskerna och författaren tvärtom. Vi fixar det enkelt med print-on-demand på nätet. Den kategori som ökar mest försäljningsmässigt är dessutom det vi kanske inte trott; böcker för vuxna unga. En kundgrupp som växt upp med internet ökar alltså sin konsumtion av traditionella pappersböcker.

Digital musik på nätet utklassar musik på CD.
Jo, så har det delvis blivit men vem trodde att den gamla LP-skivan i vinyl skulle få en renässans. För så är det faktiskt. Försäljningen av LP-skivor har ökat stadigt de senaste åren och 2014 såldes 8 miljoner, en ökning med 33% från 2013.

Svenska Turistföreningen har genomfört ett projekt för att se vad de unga vill ha ut av fjällturismen.
Tvärt emot vad de äldre generationerna trodde så kräver ungdomarna att vandringslederna ska vara en frizon från internet. Likaså att inkvarteringen ska vara enkel, inte lyxig.

Det finns alltid en övertro på att all teknisk utveckling ska fortgå utan avbrott och att vi tar till oss den utan förbehåll. Robotiseringen är en teori som vi hört mycket om det senaste året.
Ju mer tekniktunga vi blir och ju mer tekniken blir en självklarhet kring oss, desto mer befriande upplevs det att i vissa situationer få vara fri från teknik och återgå till någon form av ursprung. All tekni är inte heller bättre än den manuella när vi väl passerat hype-faktorn. Den digitala kalendern fungerade inte lika bra som pappers-dito, bakmaskinen var inte alls lika bra som den vanliga ugnen, den digitala fotoramen har vi nästan glömt bort.
Lägger man till en viss nostalgi- och retro-aspekt så är teknisk utveckling framåt i våra liv m a o inte alltid självklar. Hade det varit så, då hade cykelförsäljningen definitivt inte slagit alla rekord idag, utan hade för länge sedan varit utklassad av motordrivna alternativ.

/Trendspaning X