Krisernas positiva baksida

Flyktingkris....bostadsbubbla....Bostadsbrist...Sjukvård och skola går på knäna....Ungdomsarbetslöshet fortsatt hög...Polisen har tappat greppet i mer än 50 invandrartäta områden...Segregationen ökar....

Länge har politikerna förnekat (för sig själva?) att vi redan idag står inför gigantiska problem och att
problemen med tiden kommer att eskalera ytterligare. Den förnekelsen har nu åtminstone officiellt och helt plötsligt upphört. Det fenomenet är ett ämne i sig men det tar vi inte nu.

Problemens framsida, dvs. de negativa konsekvenserna på sikt lär sannolikt bli ökad segregation, en ökad svart ekonomi, ökad arbetslöshet, resursbrister i samhällstjänster såsom skola och sjukvård med påföljande s.k. undanträngningseffekter dvs. resurserna räcker inte åt alla.

Som vanligt är det de svagaste i samhället som drabbas men det lär även bli andra som måste prioriteras bort pga kostnadsskäl. Och vilka som prioriteras bort beror gärna på vartåt de politiska vindarna blåser och hur nära valrörelsen eventuella politiska beslut tas samt vilka väljargrupper som är störst och lättast att bearbeta. Krasst.

Problemens positiva baksida? Allt har två sidor och den ena sidan är ofta, trots allt positiv.
Här följer några teorier om vilka de sidorna kan bli:

- Ungdomsarbetslösheten har vi inte fått bukt med och den späds på ytterligare av flyktingströmmen. Det positiva är att ungdomarna idag krasst inser att en trygg anställning kan de glömma. Då återstår att starta eget. Vilket inte är ett dåligt alternativ. Sverige behöver många fler entreprenrörer och vi kommer att, utan att anstränga statsfinanserna, få fram ett stort antal entreprenörer. Välbehövligt.

- Segregationen och parallell-samhällen i invandrartäta förorter ökar. Det leder till en hel del svart ekonomi men även grogrund till alltfler entreprenörer.
Även om den svarta ekonomin eskalerar pga flyktingströmmar och de 10 000-tals som uppehåller sig i landet oregistrerade så blir det alltid vita spin-offer av en svart ekonomi. När en svart verksamhet växer sig större blir det svårare att ha kontroll på den, det behövs fler kunder och större marknad och då blir utrymmet i den svarta sektorn en begränsning. Alltså ökar BNP och vita arbetstillfällen.

- Vi trygghetsknarkande svenskar mår bra av en välbehövlig avvänjningskur. Vi blir kränkta av allt möjligt, vi blir sjukskrivna av orsaker som människan egentligen är rustad att tåla. När vi inser att det inte finns resurser i välfärdssystemet för att ta hand om både det ena och andra, att vi måste klara oss själva, då är det bara att bita ihop och gå vidare. En hårdför avvänjningskur är oftast bättre än motsatsen.

- Det i sin tur kanske kan ge den svenska mentaliteten en mer bry-sig-om-sina-medmänniskor-attityd istället för den rådande självförverkligande-eftersom staten-tar-hand-om-de-som-behöver-hjälp-attityden. Den som varit utomlands och träffat människor utanför de värsta turiststråken vet nog vad detta handlar om.

- När nu den offentliga välfärdssystemet inte räcker till, då tar de som har mer pengar än genomsnittet saken i egna händer och köper sin välfärd själva. Det ger en boom för privata vårdföretag (både frisk- och sjuk-) och äldreboenden. Politikerna som argumenterat hårt mot detta gör nog bäst i att blunda framöver då det blir en välbehövlig avlastning för det offentliga välfärdssystemet. Fler arbetstillfällen. Och med detta följer en boom i försäkringsbranschen för privata vårdförsäkringar.

- Skolans och förskolans resurser kommer likaså att bli hårt ansträngda. Samma utveckling där att privata skolor och dagis fortsätter att öka, troligen i än högre takt. Fler arbetstillfällen.

- Polisens resurser blir alltmer ansträngda. Vi får bl.a. räkna med resurskrävande gränskontroller, alltmer organiserad och ökad brottslighet, spänningar mellan befolkningsgrupper, terrorhot m.m. under överskådlig tid framöver. Öppnar för fler privata vakt- och säkerhetsbolag. Teknikutveckling på området och fler arbetstillfällen.

- Till sist bostadsbubblan. Det kanske inte hör till de mänskliga rättigheterna att en småbarnsfamilj runt 30 ska ha möjlighet att köpa ett hus får 4 miljoner med en ränta på 2%. Eller renovera badrummet för en halv miljon. Om huspriserna sjunker samtidigt som kraven sjunker, kanske tillgång och efterfrågan samt rim och reson möts någonstans på vägen.

Rent generellt kommer vi att få ändrade konsumtionsmönster dvs vi kommer att lägga mer av våra pengar på sådant som vi tidigare kunde räkna med att få gratis eller subventionerat av staten.
Vilket drar ner vår överkonsumtion av annat mindre nödvändigt. Vilket i sin tur minskar miljöbelastningen.
Konsumtionen har hittills drivit tillväxten i västvärlden. Den eran kan m a o vara på väg ut. Istället behöver vi bygga ett hållbart samhälle. Ur flera aspekter. Kanske har vi incitamentet för det framöver?

/Trendspaning X

Varans varumärke starkast

Värdet i ett starkt varumärke är ingen nyhet. På engelska heter det "branding" kommet från när boskapen brännmärktes med olika märken för att indikera vem som ägde korna när de sprang omkring på prärien.

Varumärkets användning har börjat ändra karaktär de senaste åren. Tidigare var företagets varumärke ofta det viktigaste. Nu är trenden att företagets varumärke alltmer får stå tillbaka för produkten eller tjänstens varumärke. Varför?

Anledningar:

Vid företagsuppköp värderas starka varumärken högt. Därför att:
Vad företaget bakom heter är mindre intressant och det skulle också krångla till det vid en fusion. Namnbyte på det uppköpta företaget blir också enklare eftersom värdet som sagt ligger i produkternas varumärke inte i företagsnamnet. Därför riggas företag som vill bli uppköpskandidater allt oftare på det sättet.

Eftersom varumärket har högt värde kan själva varumärket säljas utan att företaget säljs. Det företag som är bra på att skapa varumärken skulle näst intill kunna ha det som affärsidé; att skapa starka varumärken. Utmaningen är att det kostar pengar, tar tid och kräver fokusering, trendkänslighet, ledarskap, timing, väl definierad och kommunicerad värdegrund osv. Inte lätt med andra ord och därmed det höga värdet.

Och varför har nu varumärket allt högre värde? Jo, det är det som konsumenten och kunden i största allmänhet ser och kommer i kontakt med. Och kundens / konsumentens makt är stor i den globala ekonomin med överutbud och tillgång till transparent information om det mesta (där kom det igen liksom i mer än hälften av alla inlägg på den här bloggen).

Gamla locket högst upp och det nya nedanför.

Att köpa sig framgång är inte alltid lyckosamt. Bakom det starka varumärket ligger ju dessutom väl grundade värderingar som måste vara i paritet med vad kunden och marknaden kräver. De följer sällan med själva produkten om den får ny ägare med andra värderingar.

Om vi sedan tar renodlade tjänsteföretag så är det avsevärt svårare att bygga starka varumärken eftersom varumärket i sig beror mer på personerna i företaget. Vilket kräver ett separat blogginlägg så vi hoppar det ämnet just nu.

Då tar vi ett exempel:

Bilden visar den gamla respektive den nya layouten på Bregott-asken. Bregott lär varenda svensk känna till, dvs ett starkt varumärke. Att det är Arla som står bakom produkten är nog mindre känt.
Förändringen i layouten visar tydligt på trenden. Arlas logotype har flyttats från en mer synlig plats till en mer diskret plats i nedre högra hörnet. Dessutom har den minskats i storlek och tonats ner i kontrast och färgmättnad samt lagts på en grön bakgrund så att den inte blir lika framträdande. Namnet Bregott har däremot blivit större. Och --- vad produkten innehåller framhävs nu tydligare.
Viktigt efter diskussionen för något år sedan om vilket smör skolbarnen skulle ha på sina smörgåsar. Där fick Becel rejäl badwill och Bregott goodwill.

Sedan kan man spekulera i varför Arla gjort det här just nu (augusti 2015). En förklaring är vad som skrivits ovan men det kan naturligtvis också bero på att varumärket Arla blivit rejält nedsvärtat i samband med krisen för mjölkbönderna. Trots att Arla ägs av mjölkbönderna (!) vägrar Arla ändra sin affärsmodell så att bönderna, dvs ägarna kan överleva. Stora numera dansk-svenska Arla-koncernen har blivit övermäktig sina ägare! Vilket är unikt och signifikant för de stora kooperativa organisationerna.
Rättvisan brukar dock segra förr eller senare och Arla gick nyligen ut med varsel för cirka 300 anställda. P g a lågt världsmarknadspris på mjölk enligt den officiella förklaringen. Medan 27 nya små privata mejerier startat det senaste året i Sverige. Som lyckas sälja sina produkter avsevärt dyrare än Arla dessutom.

Logiskt?
Men det är en annan story som vi tar i kommande blogginlägg.

/Trendspaning X

Inflation - mission impossible

Den svenska Riksbanken har med historiskt drastiska medel försökt få en ökad inflation i den svenska ekonomin. Minusräntan m a o.

Vi börjar med definitionen av begreppt "Inflation" enligt Wikipedia:

Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden. När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex.

Varför vill Riksbanken öka inflationen? 
Ett argument är att avtalsrörelsen på arbetsmarknaden behöver ha en viss inflation för att fungera, dvs. att lönerna kan höjas. Att fackföreningarna därmed har gjort sitt jobb och höjt lönerna för sina medlemmar. Den svenska modellen för arbetsmarknaden fungerar m a o och båda parter är nöjda. Även om det nu är ett spel för galleriet, vilket naturligtvis inte medlemmarna ska förstå.

Hittills har Riksbanken försökt öka inflationen dels genom att öka penningmängden (kallas för stödköp på penningmarknaden) och dels genom att sänka styrräntan till dagens osannolika minusnivå. Det leder i sin tur till rekordlåga räntor.

Effekten har dock uteblivit hittills. Låga räntor har bara drivit på en överhettad bostadsmarknad vilket leder till en kommande bostadsbubbla som kan bli en rysare.

Att Sveriges befolkning skulle låna pengar för ren konsumtion har inte hänt i alltför stor utsträckning vilket är feltänk nummer ( #1 ).
I osäkra tider, oavsett vilka osäkerhetsfaktorerna är, drar vi åt oss öronen och minskar vår konsumtion. När vi nu ser att statens och kommunernas finanser är på väg att mer eller mindre krascha blir inte framtidstron den bästa och därmed minskar köpsuget, speciellt för lånade pengar.
Det enda som vi vågar låna till är bostäder, som har ett marknadsvärde som vi hoppas ska stå sig. Eftersom vi har en bostadsbrist som lär ta många år att bygga ikapp. Därav bostadsbubblan. Och alla som köper bostäder dyrt idag hoppas på att inte bli den sista som går ut och får släcka ljuset.

Feltänk nummer två  ( #2 ) är att det skulle kunna gå att styra inflationen inom Sveriges gränser. 

Alltmer konsumtion sker på nätet dvs även konsumtionen är global. I högsta grad och sedan länge dessutom.  Det gör att utbudet alltid är mer eller mindre oändligt. Världen har en konstant överproduktion av det mesta vilket gör att det alltid går att finna billigare varor eller ersättningsvaror någon annanstans och att konkurrensen är stenhård. 
När priser går upp dvs inflation, innebär det att utbudet är mindre än efterfrågan och det kunde ske i den gamla nationellt avgränsade ekonomin men i den globala...knappast.

Feltänk nummer tre ( # 3 ) ligger i konsumtionstrenderna, åtminstone i den industrialiserade västvärlden. 
"Less is more...ett hållbart konsumtionsmönster...garagen och garderoben är överfulla av överkonsumerade varor...överkonsumtion är badwill och inte längre medelklassens dröm....
Snarare är det status att konsumera mindre, att det man köper ska vara av hög kvalitet och därmed mer hållbart, mer miljövänligt...ekologiskt..bio...  
Status är inte längre prylar som syns, det är vår livsstil som tar oss högre upp på statusstegen. Mer ansvarstagande för en hållbar värld, miljövänligt, ekologiskt, självhushåll, sund kropp och själ, en hälsosam livsstil. De synliga attributen för vår statusfyllda livsstil är vår kropp och hur vi stajlar den.  Fitness m a o.
Vilket inte är lika lätt som att överkonsumera på ett shoppingcenter. Quick-fix-status finns inte längre.

Allt detta lär inte driva upp inflationen.

Det kanske inte längre är nationalekonomerna och deras kalkyler som ska styra ett lands ekonomi? Det kanske behövs fler trendspanare istället?

/Trendspaning X

Svensk tillit i gungning?

Statistiska Centralbyrån sammanställer med jämna mellanrum den sk Tillitsbarometern. I vilken grad svenskarna har tillit till varandra och tillit till samhället dvs. hur mycket vi litar på varandra och på staten. I internationella mätningar ligger Sverige mycket högt vad gäller tilliten jämfört med många andra länder.
Hög tillit ger ett tryggt samhälle med låga kostnader för att skydda medborgarna samt en hög skattemoral. Eftersom vi litar på att staten använder pengarna klokt och att vi får tillbaka en bra service och ett väl fungerande rättssamhälle.

En av Sveriges mest namnkunniga forskare i ämnet Tillit; Lars Trägårdh menar nu att den svenska tilliten är i fara. Till den allra största delen pga. rikspolitikens agerande eller snarare brist på agerande och att klyftan mellan medborgarna och politiken växer alltmer. Dessutom i rask takt.

Allt accentuerat av flyktingkrisen. På kort sikt handlar den krisen om snabbt ökade kostnader och ett samhällssystem som håller på att braka samman pga. det tryck som det utsätts för.
Den kortsiktiga trenden kommer förr eller senare att lösas på något vis, även om politikerna ännu är mer fokuserade på att inte ge Sverigedemokraterna någon som helst poängseger. Vilket de misslyckas kapitalt med då deras taktik är kontraproduktiv.

Men om vi bortser från kortsiktighet och ser på tänkbara långsiktiga trender och vilka de kan bli......

Då blir tillit en central fråga. I takt med att en politisk ledning inte visar förmåga att agera då minskar tilliten hos befolkningen i samma takt. Enkelt.
En annan faktor är att i invandrartäta kommuner är tilliten mellan invånarna generellt sett mindre än i andra kommuner. Det innebär inte att invandrare skulle vara mindre pålitliga  utan att segregationen i sig gör människor osäkra och att de sociala klyftorna ökar. Det blir ett vi-mot-dom-läge i båda lägren.

Segregationen i Sverige är ett faktum och det behövs ingen större slutledningsförmåga för att inse att den kommer att öka i rask takt eftersom de svenska samhällssystemen är mer än trögrörliga och fullbelamrade med heliga kor.
Enligt OECD är Sverige sämst bland industriländerna på integration. Beroende bl.a. på en stelbent arbetsmarknad och högt löneläge. Danska debattörer (varav många är bra på att kritiskt granska den svenska mentaliteten)lägger gärna till en betydande dubbelmoral.

Låg tillit i ett samhälle får på sikt enorma och kostsamma konsekvenser. Trygghetskänslan minskar vilket leder till ökade kostnader i form av skydd mot sådant som kanske ändå inte i praktiken är ett hot. Den ekonomiska tillväxten avtar; otrygghet minskar konsumtionen som minskar investeringsviljan i företagen som minskar arbetstillfällen......

Ett politiskt dysfunktionellt samhälle både vad gäller funktion och ekonomi leder också till låg skattemoral vilket gynnar den svarta sektorn.
Den svarta sektorn växer dessutom gigantisk då gränspolisen menar att ungefär hälften av de nyanlända försvinner direkt efter ankomsten och därmed inte söker asyl. Det skulle i så fall innebära att det handlar om ett tusental nyanlända personer per dag med nuvarande takt, som hamnar i den svarta sektorn utan någon kontakt alls med svenskt samhällssystem. Detta i ett samhälle som tidigare haft världens mest precisa folkbokföringssystem. Framöver kommer m a o folkmängden att uttryckas i ungefärliga tal eftersom vi inte vet hur många hundratusen som inte är med i rullorna.

En ökad svart sektor leder troligen (eller säkerligen) till ökad brottslighet och därmed rättslöshet för de som är längst ner på samhällsstegen (läs invandrarna). Samhället har inte något att erbjuda men det har mer eller mindre välorganiserade kriminella nätverk som ser en marknad. Eftersom varje individ  kämpar för att i första hand överleva och sedan för att känna tillhörighet. Det brukar bli konsekvensen i samhällen med ett svagt statligt system.

Ett dystert scenario kan tyckas. Men det kanske är ett alldeles oundvikligt och nödvändigt paradigmskifte? Kan det vara så att det parlamentariska systemet så som det är uppbyggt i västvärlden (och speciellt i Sverige) har nått vägs ände?
Den svenska demokratin har ju det senaste året knappast varit något skolexempel på hur det faktiskt borde fungera. Även präktiga Sverige har en omfattande korruption, inte minst på kommunal och regional nivå, drivet av bl.a. EU-bidrag. Det politiska rävspelet har tagit överhand istället för att politikerna utövar ett kraftfullt och förtroendeingivande ledarskap. Resultatet blir att nödvändiga beslut inte tas. Det fattas m a o beslut.

Typiskt för ett paradigmskifte är att det under själva skiftet (ett sk. Liminal Moment) uppstår stor oro och att de som står för det gamla paradigmet krampaktigt håller fast vid det samt att det nya paradigmet ännu inte är synligt. Och att ett paradigmskifte oftast triggas igång av en mer eller mindre dramatisk händelse.

Många nationalekonomer, forskare och debattörer menar att ett paradigmskifte är på gång vad gäller de västerländska statsskicken.

För den som vill fördjupa sig i detta ämne, kommer här några litterära tips (underrubrikerna talar sitt tydliga språk vad det handlar om):


"LEVA OCH LÅTA DÖ"                     Varför bjässarna i politik, näringsliv och kultur är döende eller redan döende.
Johan Norberg

"THE FOURTH REVOLUTION"       The Global Race to Reinvent the State
John Micklethwait & Adrian Wooldridge

/Trendspaning X

Svenskt tabu - bidragande orsak till våld?

Ett effektivt sätt att spana på trender i ett mer långsiktigt perspektiv är att vara vaksam på vilka ämnen i den offentliga debatten som är tabu. Förr eller senare, eller tyvärr alltför ofta senare kommer konsekvenserna av att ämnen som är tabu, och inte belyses utifrån ett kritiskt eller sakligt perspektiv, att flyta upp till ytan.

Man kan beskriva det som att försöka hålla nere grytlocket på en kokande kastrull. Det blir allt hetare, det ångar och pyser ut och till slut orkar man inte hålla emot längre utan grytan kokar över. Och den som hållit emot får brännskador.

Migration har varit just ett sådant ämne i minst 10 år i Sverige. Det är först nu då Sverige anses stå mitt uppe i en flyktingkris som makthavare i samhället, förutom de mer extrema krafterna, vågar uttala sig kritiskt i ämnet.

De båda norska forskarna Johannes Due Enstad och Jacob Aasland Ravnsdal, Forsvarets Forskningsinstitutt, Oslo, har tittat närmare på svensk mentalitet och den tabuisering som vi ägnar oss åt och dess konsekvenser.

Utgångspunkten har varit att Sverige ligger skyhögt över andra nordiska länder (och även de flesta andra västeuropeiska länder) vad gäller antalet högerextrema våldsbrott med dödlig utgång. Sedan 1990 har 16 sådana brott begåtts i Sverige, i Norge tre, i Danmark ett och i Finland noll.
De har i beräkningen utgått från antalet brott, inte antalet döda eftersom antalet gärningsmän mer visar omfattningen av högerextremismen än enstaka vansinnesdåd med fler offer.

http://www.dagbladet.no/2015/11/03/nyheter/innvandring/politikk/hoyreekstrem/41786900/

Orsakerna till situationen i Sverige, som forskarna pekar på är:

- Rekordhög invandring
- Tabu-belagd invandrardebatt
- Sverige har Nordens största högerextrema underjordiska rörelse

Men forskarna lägger in en passus här. Hög invandring och med den dålig integration behöver inte alls leda till ökad högerextremism. Frankrike är ett motsatt exempel på detta, som sedan lång tid tillbaka har avsevärt fler invandrare.
De har därför tittat närmare på vad som är unikt för Sverige, för att försöka finna orsaken.

Vi är mer eller mindre världsberömda för att driva en i allt politiskt korrekt debatt där takhöjden därmed blir låg, drivet framförallt av en stark konsensus-kultur där alla ska vara överens och tycka lika. Vilket då blir viktigare än något annat. Exempelvis viktigare än att komma fram till beslut om aktiv handling. Den som har en avvikande åsikt stigmatiseras eller utesluts på olika sätt. Därför är det bättre att hålla med för att inte riskera bli utesluten ur en grupp. Vilket är något av det värsta människan, eller snarare svensken, kan tänka sig råka ut för.

Ett exempel som Bent Winther, politisk redaktör på Berlingske Tidende (Danmark) tar upp i samband med att han kommenterar den aktuella forskningen är svenska politikers och medias helt olika hantering av morden på IKEA i Västerås respektive skolan i Trollhättan, båda tragiska händelser. Detta skulle då visa på rädslan för stigmatisering och att det politiskt korrekta går före alla andra kriterier. och därmed ge näring åt högerextremismen.

http://bentwinther.blogs.berlingske.dk/2015/11/06/svenskerne-en-ekstremt-og-let-hyklerisk-folk/

Forskarna antar också att de invandringskritiska partiernas inflytande i Norge och Danmark kan ha fungerat som en ventil så att inte högerextremismen där fått näring. Uteslutningen av Sverigedemokraterna i debatt m.m. kan enligt deras teori därför ha verkat i motsatt riktning.

Slutligen pekas det på svenskt hyckleri i frågan. De stödjer sig på flyttstatistik i svenska bostadsområden. Redan när hyresgäster med invandrarbakgrund börjar uppgå till några fåtal procent börjar svenskfödda flytta ut från området tills området är mer eller mindre "fritt" från svenskfödda. Segregeringen blir ett faktum och integrationen en utopi.

Att spana på tabu-ämnen är alltså ett effektivt sätt att finna trender och vilka skeenden och konsekvenser som de för med sig. Tyvärr ibland otäcka sådana. Sverige är m a o ingen bra arena för att tidigt uppmärksamma och parera för negativa konsekvenser pga vår tabuisering i vissa frågor.

Dagens scenario har faktiskt kunnat förutses under lång tid. Människosmugglingen över medelhavet och organiserad brottslighets utnyttjande av situationen för att göra pengar på en mindre riskabel och mer lukrativ verksamhet än knarksmuggling, är definitivt ingen ny företeelse utan har pågått i många år.
Den arabiska våren som tyvärr har övergått i vinter, internationella militära ingrepp i Libyen, Afghanistan och Irak, om än med vällovliga syften men som gick snett i flera avseenden, är faktorer som anses ha bidragit till att starkt öka den problematik som nu råder i norra Afrika och Mellanöstern.

Det otäcka med tabuisering är att de som man vill skydda, är de som faktiskt drabbas desto hårdare av konsekvenserna när väl grytan kokar över. Samt brännskador på de som hållit i locket.

/Trendspaning X

En kollektivt stressad nation

Kan ett helt land eller en hel befolkning bli kollektivt stressad? Ja, naturligtvis. Krig stressar nexempelvis enormt. Men finns det andra scenarier, i fredstid som kan framkalla lika mycket stress?

Läkaren och stressforskaren Christina Doctare tjänstgjorde på Balkan (f.d. Jugoslavien) mitt under brinnande krig i början av 1990-talet. Hon sa sig tydligt kunna se i människors ansikte hur konstant stressade alla var av kriget, vilket naturligtvis var högst förklarligt. Det hon inte kunde förklara var att när hon var tillbaka i Sverige, upptäckte samma stress i människors ansikten på gatorna i Stockholm.
Ett symtom bland flera. En formlig epidemi av utbrändhet dvs. utmattningsdepression startade också under 90-talet. En epidemi som var unik för Sverige i sin omfattning.Varför?

En förklaring kan finnas i det som är helt unikt, socialt sett, för Sverige. Nämligen att vi är världens mest sekulariserade land. Och vi ligger långt långt bort från tvåan dessutom. Organisationen World Value Survey har konstaterat detta och beskriver det tydligt i nedanstående bild:

Sverige ligger alltså allra längst upp till höger. Krasst kan man säga att Sverige saknar en kollektiv traditionell livsåskådning. Det finns många fördelar med detta; bl.a. en snabb utveckling till ett modernt och effektivt samhälle som gynnat oss på en rad olika sätt och gjort Sverige till en framstående nation inom många områden.

Någon väg tillbaka till religionen som rättesnöre i Sverige finns det få eller inga trendsignaler om idag. Få svenskar lär väl kunna få för sig att börja tro på skapelseberättelsen igen.

Baksidan med vårt sekulära samhälle är att kollektivet Sverige blir sårbart då det inte finns en gemensam livsåskådning att luta sig mot. Under efterkrigstiden var folkhemmet Sverige ett begrepp som samlade oss till en gemensam agenda. Folkhemmets idéer har sedan vittrat sönder från 80-talet och framåt, främst pga. globaliseringen. Samtidigt som kyrkan tappat mark.

I kriser behöver en befolkningsgrupp söka en tillhörighet för att få svar på de svåra frågorna och minska sin otrygghet. Italienarna går till kyrkan men vart går svensken?

Gymmet, spahotellet, mindfullness-coachen, yoga-gruppen, surdegsbakningskursen, feministorganisationen, anti-organisationerna av olika slag...??

Vad som är politiskt korrekt blir också rättesnöret i sammanhanget. Och vad som är det bestämmer ofta den som är mest högljudd och har mest inflytande i media. Politiken har också tappat sin styrförmåga för vad som bör stå på agendan för ett bättre samhälle. Istället är tendensen mer kortsiktig parti-taktik där politikerna följer opinionen istället för att styra den med faktabaserade beslut.

Utan stöd i en omvärld där otryggheten späds på av media blir lätt stressfaktorerna fler och kraftigare än vad de egentligen borde vara. Stress uppkommer inte bara av faktiska hot utan av upplevda hot, hur irrelevanta de än kan vara.

Stress hanterar vi på två alternativa sätt: "fight" eller "flight". Beroende på person och situation.

En yttring på alternativet fight är att debattklimatet i Sverige blivit alltmer polariserat och hätskt.
Och eftersom vi saknar gemensamma värdegrunder blir debatten än mer aggressiv. Rädsla leder till stress som utmynnar i aggressivitet. När endera sidan ser sina argument fallera framkallar det än mer aggressivitet. För de som väljer flight blir symtomet istället passivitet och handlingsförlamning vilket kan vara lika allvarligt.

Generellt sett är Sverige ur ett internationellt perspektiv, troligen det mest sårbara för olika typer av kriser, små som stora. Det hela förstoras dessutom med hjälp av olika mediekanaler, såväl de gamla etablerade som de nya sociala medierna, där överkonsumtion av dem blir allt vanligare då vi har tillgång till dem dygnet runt i våra smartphones.

/Trendspaning X