Peak Oil nådd ?

Alltfler bedömare tror nu att Peak Oil är nådd, dvs maximal oljeproduktion per dag. I juli 2006 pumpades det upp 85.5 miljoner fat per dag. Därefter har inte produktionen någon gång kommit upp i den nivån. Flera oljebolag räknar inte heller med att kunna öka produktionen trots ökade priser. Det är i så fall avsevärt tidigare än de olika bedömingar som gjorts. Pessimisterna har sagt år 2010 och optimisterna år 2035.
Arabländerna som officiellt innehar de största oljetillgångarna visar också en stadig nedåtgång i produktionen. Oberoende expertis har också varit skeptiska till de officiella siffrorna beträffande oljelagren i de länderna huruvida de är så stora som det sägs.
Tills vidare förklaras dock prisökningarna med sjunkande dollar och spekulation på marknaden.
Till vissa delar kan säkert detta stämma men om inte oljeländerna visar på en ökning under 2008 år bedöms oljepriset skena iväg.
Följdfrågan är om de mest oljeberoende länderna hinner ställa om väsentliga delar av sin energiförsörjning innan priset blir alltför högt. Detta bestämmer sannolikt styrkan i en kommande recession.

Följ oljepriset på www.oljepris.se

/Trendspaning X

Öresundsbron ökar trycket på svenska modellen?

Ytterligare skattesänkningar på löneinkomster aviseras nu i Danmark. Detta kan leda till ökat tryck på det svenska skattesystemet och arbetsrättslig lagstiftning. Redan nu dräneras södra Sverige på kompetent arbetskraft. I Danmark är lönerna högre, skatten lägre och rörligheten på arbetsmarknaden avsevärt bättre dvs lättare för främst ungdomar att få jobb. Detta är också starkt bidragande faktorer till den starka ekonomiska utvecklingen i Danmark.
På den svenska sidan leder detta till negativa effekter; brist på kompetent arbetskraft, ökade lönekostnader m.m.
Röster höjs nu i Sverige om att skattesystemet ska ändras, dvs beskattning ska ske i det land man är bosatt. Ett alternativt scenario är att den svenska modellen anpassas till den mer framgångsrika väg som Danmark valt. En sådan utveckling sitter dock långt inne pga den svenska politiken trots att det nu finns ett tydligt facit i Danmark. Sverige har EU:s högsta ungdomsarbetslöshet och Danmark den lägsta.
En lagändring i beskattningen skulle troligen öka utflyttningen till Danmark snarare än öka skatteintäkterna i Sverige. Med en utflyttning från Sverige kommer skatteintäkterna naturligtvis istället att minska. Nationsgränser inom EU är alltså inte längre ett skydd mot regelverk som skiljer sig alltför mycket mellan länderna. Öresundsregionen blir ett allt tydligare exempel på detta.
/Trendspaning X
Trendspaning X

Mindre "globalt" och mer europeiskt?

Globaliseringsdebatten har pågått i flera år i Sverige. Det som mestadels förknippats med den är att produktion flyttats från Sverige till lågkostnadsländer (Kina, Baltikum m.fl.) Den trenden är sedan ett par år bruten. Logistik och kommunikation gör det svårare att bedriva produktion långt från Sverige, speciellt då de långa serierna ger vika för korta serier och att kraven på kundanpassning ökar alltmer.
Till detta ska läggas kommande energiprishöjningar som gör att eventuell besparing i produktionsledet äts upp av bl.a. ökade fraktkostnader.

Däremot kan globaliseringstrenden leda till en ökad internationalisering på ett mera lokalt plan dvs handel och annan form av utbyte med våra EU-grannar. En starkt bidragande orsak till det är att nationsgränserna inom EU alltmer suddas ut. Dels har de nationella politikerna allt mindre makt att utöva samtidigt som förtroendet för dem minskar i stadig takt. Dels ser den unga generationer inte nationsgränser och språk som ett hinder i den utsträckning de äldre gjort.
Ett exempel på scenario i konsumentledet är tecken på större intresse för ex.vis. tysk och polsk kultur och mat och stark nedgång för texmex, thaimat och amerikansk kultur.
I näringslivet kan nu även de små företagen alltmer ge sig ut i Europa pga samma orsaker men även borttagna handelshinder i och med EU. Även om dessa är borttagna sedan länge tar det alltid sin tid för nya kanaler att etablera sig.

USA - gigant i gungning?

USA var in i det sista motsträviga till några som helst konkreta förpliktelser under klimatkonferensen på Bali. Först efter hårda påtryckningar och skarp kritik fick USA:s delegation ge vika. USA är ju också det land som har i särklass mest att förlora på en reducering av CO2-utsläppen.
Det som är mer intressant är hur USA:s relation till övriga världen påverkats.
Dels har de nu inför öppen ridå blottat ett gigantiskt systemfel i sin infrastruktur. Detta bör bli ödesdigert för USA:s konkurrenskraft när Peak Oil konstateras och energipriserna drastiskt ökar.
Dels fick de slutligen också vika sig för en massiv enighet från övriga världen. Detta kan ge ytterligare signaler till andra sammanhang där USA setts som en oemotsägbar maktfaktor.
Risken för USA är att bilden nu glider över till att bli den av en jätte på fall.

I trendspaningssammanhang är första stadiet, när en tänkbar trend lyfts fram, "förlöjligande". Det har vi i CO2-sammanhang sett massor av under flera år. Nästa steg är "våldsamt motstånd", ett tydligt tecken på att motståndarna börjar vackla.

Varumärken ut, relationer in

Telekomföretaget Orange har startat en experimentbutik i Notting Hill, London. Butiken ser mer ut som ett galleri. Det finns ingen exponering av varumärket, inga erbjudanden, ingen skyltning varken utanför eller inne i butiken. Produkterna, dvs telefonerna m.m. är exponerade i glasskåp ungefär som konstverk. Orange vill inte, som de uttrycker det, "kasta varumärket i ansiktet på sina kunder". Känslan i butiken ska vara som att komma hem till någons vardagsrum. Konceptet har för avsikt att testa alternativa marknadsföringsmetoder, främst relation och upplevelse.
Detta kan vara ett tecken på att varumärket minskar i betydelse till förmån för relationer. Därmed öppnar detta upp för mer relationsmarknadsföring och minskar butikskedjornas dominans. De fria entreprenörerna har ofta samma eller bättre förutsättningar att bygga relationer.
Kombinerat med demokratiseringsverktyget internet kan förutsättningarna öka mångfalden för konsumenten. Ett "fett konto" för varumärkesbyggande blir alltså inte en stor konkurrensfördel.

Svensken trött på politisering?

Under större delen av 1900-talet har svensken varit van vid en polariserad debatt i form av ett höger-vänster-perspektiv. Fortfarande försöker man "facka" in varandra i den mallen när någon uttrycker en åsikt. En polarisering som blir alltmer förlegad av olika orsaker:
De nya EU-länderna, dvs f.d. östblocksländerna har en annan bakgrund än vår. Där stämmer inte höger-vänster-tanken. Ett i våra ögon högerinriktat parti i exempelvis Polen eller Ungern kan ha en ståndpunkt som faktiskt ligger till vänster enligt vår norm eller tvärtom.
Här i Sverige har vi också sett prov på att vissa frågor har en "folkets" åsikt och en politikernas åsikt. Arbetsrätten är en sådan där ungdomar och invandrare inte kommer in på arbetsmarknaden. EMU och EU-frågan var också liknande exempel. I dagens debatt finns flera sådana exempel där den gamla normen kring polarisering inte gäller.

Frågan är om det finns ett systemfel i politiken som alltfler upptäcker och om det i så fall kommer att utvecklas till ett läge där folket står mot det politiska systemet. Första stadiet är politikerförakt, vilket uppnåddes för flera år sedan. Nästa steg är en tilltagande civil olydnad som vi börjar märka alltmer; cykelhjälmslagen, filnedladdning, spritsmuggling, en svällande svart sektor är några exempel på detta. Detta kan (bl.a.) ses som tecken på en allt sämre kommunikation mellan politiker och medborgare.
Det här ger en grogrund för politiskt obundna debattörer, åsiktsleverantörer eller högljudda intressegrupper m.m. Än så länge är detta i sin linda i Sverige men är mer tydligt i andra länder där ex.vis mediabyråer påverkar politikerna på uppdrag av företag eller olika intressegrupper.

Kamp om råvarorna

Pappers-facket har ställt krav på en skattemässig reglering av hur vår skogsråvara används. De menar att beskattning av eldning av skogsråvaran bör införas. Eldningen bl.a. i form av flis och pellets konkurrerar med pappers- och sågverksindustrin. I förlängningen påverkar detta jobben i branschen. Å andra sidan lär pellets- och energibranschen ha helt motsatt åsikt.

Vi ser nu allt tydligare en konkurrens om alltfler av jordens resurser, alltifrån olja, stål, skogsråvara, mat m.m.
Asiens och då framförallt Kinas expansion började med att driva upp stålpriserna. Nu fortsätter deras enorma efterfrågan att påverka spannmålspriserna. Även efterfrågan på mejeriprodukter och köttprodukter från Kina påverkar nu oss.
Vem trodde för 10 år sedan att Europa skulle kunna exportera mat och råvaror till Kina medan vi importerar förädlade högteknologiska produkter från dem?

Vi har nu två faktorer som samverkar och driver på efterfrågan och, som en konsekvens, prisökningar på diverse råvaror som vi alla är beroende av. Dels en extremt ökad efterfrågan från framförallt Kina och dels en förhållandevis snabb omställning av energisystemen. Dessutom hänger varorna ifråga ihop på olika sätt. Energigrödor kan exempelvis antingen konverteras till mat eller till bränsle i form av etanol.
Två av varandra inledningsvis helt oberoende trender som samverkar ger en stark trend. En positiv effekt av detta är att höjda priser ökar incitamenten för sparande och återvinning.

Facket fortsätter blotta sina attitydproblem

Den uppståndelse som fackets blockad av salladsbaren Wild n Fresh i Göteborg startade verkar inte lägga sig. Nu har Sofia Appelgren som tvingades sälja sitt företag kommit ut med en bok där hon berättar sin version av vad som hände. Det har förekommit försök att stoppa boken eftersom hon publicerar pinsamma mail och brev från facket i boken. Med i bilden finns också två mordhot som hon utsattes för under blockaden.
I HRF:s årsredovisning försöker förbundsordförande Ella Niia släta över den för HRF numera pinsamma historien och istället slå mot media som "framställde affären på fel sätt" och angrep facket. De personliga konsekvenserna för Sofia undviker man at kommentera. Hennes ödmjuka personlighet kombinerat med det oprovocerade övergrepp hon utsattes för gör att hon nu är omöjlig att fortsatt "ge sig på". Hon har blivit en ikon som visar på att fackets attityd med rötter i 70-talet inte alls är i takt med tiden.
LO:s utredning om ungdomar och facket visar på samma vis en skadlig oförmåga till självkritik. Där anges att orsaken till att ungdomar i allt mindre utsträckning går med i facket beror på två faktorer; dels strukturomvandlingen i samhället och dels att allt fler har visstidsanställning. Båda orsakerna är säkert relevanta men en tredje tänkbar faktor nämns inte i analysen; huruvida fackets eget arbete och attityd kan vara en orsak.
Bristen på självrannsakan är typisk vid paradigmskiften och förhindrar det förändringsarbete som borde försiggå för att komma i takt med tiden.

Digital musikrevolution 2

Färsk statistik från USA (svensk motsvarighet tyvärr inte tillgänglig men sannolikt likartad):

CD-försäljningen ned från ca 800 miljoner 2000 till 553 miljoner 2006
Musikförsäljningen online (ex.vis nedladdade mp3-filer från iTunes) upp från knappa 200 miljoner 2004 till 632 miljoner 2007 (jan-sept).
Försäljning av konsert-biljetter upp från ca 1,5 miljarder dollar 1999 till 3,6 miljarder dollar 2006.

Med andra ord musikerna återgår till att tjäna pengar på den ursprungliga idén att upträda på scen för publik.
Alltfler artister vänder nu ryggen åt skivbolagen och skapar sina egna affärer.
Gruppen Radiohead är ett exempel som nu släppt sitt nya album. Kan endast laddas ner från deras egen hemsida. Gratis eller om man så vill, betala vad man tycker det är värt.
Intäkterna kommer istället från ett deluxe-box set som de mer inbitna fansen säkert köper, och en konsertturne där de tar igen pengarna.
Prince distribuerade 3 miljoner av sitt album gratis över hela Storbritannien. Detta följdes av 21 konserter i London, Alla biljetter slutsålda till ett pris 5 ggr högre än vad en CD normalt kostar.
Gruppen Linkin Park ville avsluta sitt kontrakt med sitt skivbolag men lyckades inte. De har i kontraktet förbundit sig till 4 album. 3 är gjorda men de har tagit hela 7 år på sig och istället ägnat sig åt turnerande och andra musikrelaterade projekt.
Anledningen till att artisterna vill lämna skivbolagen är oftast att de erhåller knappt 20% av CD-intäkterna plus att den musikaliska friheten begränsas.

Digital musikrevolution 1

Branschorganisationen för skivbolagen, IFPI, försöker alltmer desperat att stoppa den digitala revolutionen inom musikdistributionen, eller nedladdningen om man så vill. Ett argument som de för fram är att distributionstekniken ännu inte är mogen. Problemet är i praktiken snarare att det inte är IFPI:s medlemmar som besitter tekniken utan helt nya aktörer. Den i särklass största aktören är iTunes dvs Apple, som både tillhandahåller tekniken i form av mp3-spelare (iPod) OCH butiken där man köper musiken; iTunes.
Det här förhållandet där en aktör både har teknik och dsitribution ställer naturligtvis till det för de traditionella leverantörerna, dvs skivindustrin.
iTunes hade i september 2007 distribuerat 3 miljarder låtar till 600 miljoner användare.
I sortimentet finns just nu ca 6 miljoner låtar. Svårt att matcha i en skivaffär.

Ökade matpriser gör svensken mer kräsen

Alla aktörer inom dagligvaruhandeln aviserar höjda matpriser. Orsakerna är dels ökade lönekostnader i samband med senaste avtalsförhandlingen och dels ökade priser på råvaror såsom spannmål m.m. Samtidigt har mjölkproducenterna passat på att höja priserna för att i någon mån kompensera för ökade foderpriser. Foder- och spannmålspriserna drivs upp av en ökad efterfrågan på energigrödor för etanoltillverkning.
Kommer konsumenterna nu att än mer jaga lågprisvaror? Troligen inte! Hur går den ekvationen ihop?
Svensk matkultur påverkas alltmer av mellersta och södra Europas attityd till mat dvs ett stort intresse och höga krav på kvalitativa råvaror och alltmer traditionsrik mat.
Eftersom maten tar mer av hushållsbudgeten kommer man också att ställa allt högre krav på maten som sådan. Att gå ner i kvalitet till förmån för lägre priser är mindre troligt. Diverse junk food och halvfabrikat med tveksamma ingredienser får stryka på foten till förmån för närproducerade råvaror, helst ekologiska.
Alltså samma trend som i ex.vis Tyskland, Frankrike och Italien. Debatten om överviktiga ungdomar kommer att påverka åt samma håll. Matvanorna blir också alltmer en "klassfråga" där mer upplysta konsumenter går före i trenden. I USA finns ex.vis sedan lång tid tillbaka en tydlig koppling mellan övervikt och klasstillhörighet.

Regionalisering ?

I Sverige pågår fn debatt och funderingar kring större sammanslagna regioner för att få en effektivare offentlig sektor.
Ett grundläggande problem är dock i första hand att varje ofentlig verksamhet har sin egna indelning av Sverige. Länsstyrelserna har sin, Vägverket har sin osv. Detta gör samarbeten mellan de olika organisationerna svåra att bedriva.
Den föreslagna lösningen att slå samman till större regioner (vilket varit lösningen under årtionden) går dock stick i stäv med den starka opinion och därmed strävanden som finns i övriga EU-länder. Där ses de egna regionala gränserna som mer tydliga än nationalstatens gränser. Milano-borna bor i första hand i Lombardiet, i andra hand i Italien. Inom ex.vis Lombardiet finns sedan ännu mindre uppdelningar i distrikt med stark självkänsla och egen kultur. Bayern, Normandie , Skottland, Bretagne, Katalonien är ytterligare sådana exempel.
Få stater i Europa är så homogena som Sverige. Men med en fortsatt strävan att slå samman till större och därmed mer anonyma regioner kan lokalpatriotismen förväntas öka även i Sverige. Det som för närvarande kan vara en hindrande faktor är den offentliga sektorn som i sin struktur bygger på storskalighet. En effektivisering behöver dock inte betyda större enheter. En mängd lyckosamma intraprenad-lösningar och privatiseringar av offentlig verksamhet talar för detta.

Svenskt åter inne

I takt med globaliseringen inser alltfler, särskilt den unga generationen att ska vi konkurrera på en sk global marknad gäller det också att ta fram svensk särart. De unga är inte belastade av att försöka bevara "den svenska modellen", tryggheten och välfärden eftersom de inte känt av den lika påtagligt. Bland annat därför att vi har Europas i särklass högsta ungdomsarbetslöshet. Därför vill de istället konkurrera globalt genom att visa sin särprägel på ett mer påtagligt sätt. De flesta nationaliteter i världen visar sin identitet och därför kommer bl.a. "amerikaniseringen" av Sverige i flera avseenden att minska.
Det hela blir en kombination av globalt och lokalt tänkande som de äldre generationerna har svårt att förstå eftersom de ser dem som motsatser. Till detta ska läggas de äldre generationernas (40-50-talister) bild av den tid då Sverige låg tvåa i välfärdsligan och hur vi sedan har rasat ner ett antal placeringar.
Alltifrån trasmattor och närproducerad traditionell svensk mat till teknologi och sociala värderingar blir en mix av svensk konkurrenskraft.

Unga odlar nätverk

Den äldre generationen som var med och byggde upp den svenska modellen, trygghetssamhället m.m. hade idén om att samhället skulle utgöra det ultimata skyddsnätet vilket det också gjort under många år. De unga generationerna som växt upp under en tid då svenska modellen börjat vittra sönder har en helt annan syn. Ugdomsarbetslöshet, resursknapphet i skolan m.m. har bidragit till helt andra värderingar. De unga ser istället det egna kontaktnätet som det mest värdefulla skyddsnätet. Att få ett jobb som 20-åring idag är nästan omöjligt utan kontakter.

Att hålla kontakten med de man känner blir viktigare. I takt med att roffarsamhället ökat de senaste åren, inte minst pådrivet av de äldre och etablerade generationerna, blir det också viktigare att ha social kontroll på de man umgås med. Vare sig det är privat eller affärsmässigt. Exempelvis har den äldre generationen hellre gjort affärer med de "fina" leverantörerna i Stockholm och ratat de lokala leverantörerna. De unga gör nu precis tvärtom just för att de prioriterar sitt nätverk. Å andra sidan har de heller inga problem att utöka och hantera ett avsevärt större nätverk än äldre generationer. De unga odlar sitt nätverk med hjälp av ny teknik; sms, blogg, chat, mail m.m. Enkelt att höra av sig till alla kompisar vare sig de går på Handels eller är arbetslösa. En 40- eller 50-talist som letar efter en gammal klasskompis lyckas knappast finna honom eller henne. För länge sedan avflyttad, bytt efternamn och jobb m.m gör det omöjligt. Den yngre generationen är inte knuten till en fast geografisk eller fysisk punkt. Mobilnummret och mailadressen följer dem över hela världen.

Gängse uppfattningar ute

Svensken har under årens lopp blivit rekommenderad av Konsumentverket eller Socialstyrelsen om vilken brödrost som är bäst och hur många brödskivor vi ska äta per dag. Motreaktionen kommer. De gängse uppfattningarna blir passé och individuella självständiga val blir trendiga.

På 60-talet var man antingen sune eller mods. I dagens skolor finns alla möjliga stilar, viktigast är att man finner sin egen stil.

Fler exempel:
Den brasilianske författaren Paul Coelho har uppnått världsrykte med stora försäljningsvolymer som följd. De etablerade litteraturkritikerna sågar honom dock kategoriskt.

Den nybyggda stadsdelen Jakriborg i Malmö som byggts i gammal hansastads-stil är enormt populär bland hyresgäster och har även blivit ett turistmål. Husen är ritade av bröderna Jan och Krister Berggren som inte är arkitekter, bara vanliga byggare. De etablerade arkitekterna sågar naturligtvis det hela som enormt fult och ifrågasätter hur de ens fått tillstånd till en så osmaklig byggnadsstil. (Spåren efter de etablerade arkitekterna ser vi däremot bland annat i 60- och 70-talens miljonprogram men det är en väl begravd sanning som ingen längre vill kännas vid.)

Dansbandet Torgny Melins som gjorde covers på Teddybears låtar blev helt plötsligt och väldigt snabbt inne. Det gillade naturligtvis inte de etablerade musikkritikerna. Men publiken gillade det och CDn sålde väldigt bra.

Fler nyanser i energidebatten, men nu gäller det vår livsstil!

Första vågen i CO2-debatten börjar ebba ut och mer fakta börjar dyka upp. Etanol ses inte längre som alenarådande alternativ, satsning på värmepumpar visar sig öka CO2-utsläppen. Ett enda energislag kan inte ersätta oljan osv.
Debatten och media-uppmärksamheten kring CO2 får anses typisk för vad som händer i första skedet när en fråga blir het i media och rubrikerna sköljer över oss.
Först i andra skedet brukar vi få reda på hur det egentligen hänger ihop.
Den som kommer ihåg energikrisen på 70-talet kanske också kommer ihåg att folk började hamstra det mesta som var gjort av plast. Den typen av effekt har vi inte sett. Ännu.
Istället ser vi än så länge få tecken inom människors konsumtionsvanor. Resandet minskar inte. Villa-tidningarna är fulla av annonser om uppvärmda utomhuspooler. Trädgårdsbeslysning! Badrum med energislukande spa-badkar! Allt stick i stäv med alla prognoser om kommande energisituation.
Logik är en ingrediens som ofta saknas i trendutveckling. Särskilt om det gäller våra levnadsvanor. Istället är vi för närvarande inne i en förnekande fas alternativt att vi rationaliserar lösningen. Det hela ska lösas med teknik och därför behöver vi inte ändra vår livsstil. De forskare och experter som räknat på den ekvationen har dock ännu inte kommit till tals.

En tröst är i alla fall att stadsjeeparna är på tillbakagång. Helt ute just nu.

Dansbandstrend?

En liten men ändock noterbar trend; dansband. Osannolikt??
Först var det TV-serien Leende guldbruna ögon som handlade om dansbandet Lennartz. Nu har också dokusåpan om Torgny Melins startat i TV4.
Kan något som totalt räknats ut som heltöntigt återigen bli supertrendigt igen? Visst är det så. Trend och antitrend. Ju mer tydligt någonting uppenbarar sig desto mer svänger pendeln så småningom åt andra hållet. Torgny Melins på Hultsfredsfestivalen, Lennartz dansband som bestod av invandrare; i båda fallen en osannolik kombination av motsatser som antingen slår eller blir en flopp. Till detta har sedan har TVs Lets-Dancesatsning kommit vilket gjort att färjerederierna nyligen börjat med dansresor. Igen. Svensson kanske har tröttnat på att bara hänga i baren?
Företeelsen i sig är lokal för Sverige och även relativt kortsiktig men det som kan skönjas på längre sikt är en återtagning av den svenska särarten efter många års globalisering inom nöjesbranschen. Den antitrenden ser vi kanske bara början på.

Frankrikes välutbildade emigrerar

4% av Frankrikes befolkning emigrerar årligen. Gruppen välutbildade under 35 år är extremt överrepresenterade bland emigranterna. Orsakerna de anger, är att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden utan kontakter (pappa känner någon), att starta-eget för unga är mycket svårt, att bankerna inte lånar ut riskkapital till yngre, att det finns en utbredd smygrasism (fel efternamn ger små chanser trots bra betyg från Frankrikes toppuniversitet). Debatten kring emigrationen har även satt spår i det pågående presidentvalet.
Den grundläggande orsaken anses vara att Frankrikes samhällssystem är i stort behov av reformer; en trögrörlig arbetsmarknad, ett gammaldags hierarkiskt system inom näringsliv och samhälle där den äldre generationen inte släpper ifrån sig makten, en omfattande regelbyråkrati runt företagande, en omfattande rasism bland etablissemanget.

Ger cykelhjälmslagen fler lagbrytare?

Cykelhjälmslagen som infördes 2005 innebär att barn under 15 år enligt lag ska använda cykelhjälm.
Statistik från andra länder med liknande lagstiftning visar på minskade skallskador.
Eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga kan dock ingen dömas för brott mot lagen.
Statistik på ökad eller minskad användning av cykelhjälm har inte gått att finna men en spaning vid cykelställen utanför en högstadieskola visar inte på någon större laglydnad. Ungdomarna själva anser dessutom att hjälm-användningen drastiskt gick ner när lagen kom.
Frågan är vilka bieffekter lagen får framöver. Vi riskerar en försvagning av lagmoralen hos den aktuella åldersgruppen eftersom signalerna från samhället är otydliga och lätt kan tolkas fel i och med att ett lagbrott inte leder till några påföljder. En tonåring kan då lätt dra slutsatsen att en lag inte är särskilt allvarligt menad från samhällets sida.

Värmepumpsboomen över?

I en allmän strävan att växla till förnyelsebar energi görs flera missbedömningar pga komplicerade sammanhang vad gäller olika energislag. Ofta strävar olika aktörer och politiska krafter mot att finna en enda ultimat ersättning till oljan. Värmepumpar och etanol är de tekniker som hittills varit dominerande i såväl debatten som på marknaden. Forskaren Fredrik Wikström, Karlstads universitet, pekar på att effekten av en satsning på värmepumpstekniken för att ersätta oljan leder till större CO2-utsläpp. Anledningen är att elförbrukningen i och med värmepumpen ökar. Detta leder i sin tur till ökad import av el producerad i kolkraftverk i Danmark och Tyskland.
De komplicerade sammanhang som råder inom energiteknik och CO2 kan framöver leda till fler politiska och marknadsmässiga felbeslut.
Samhället och allmänheten har ännu inte visat förmågan att tillräckligt snabbt ställa om till en hållbar energikonsumtion. Alltför starka krafter verkar än så länge i fel riktning. Inte minst det beteende vi är vana vid. Dock ska man vara medveten om att opinion och debatt snabbt kan svänga mot en mer hållbar utveckling, inte minst i och med generationsväxlingar.

Överdimensionerad handel?

Enligt bedömare inom den svenska handeln är det butiksutbud vi har i Sverige idag dimensionerat för att betjäna ca 60 miljoner människor med nuvarande konsumtionsnivå.
Även om man lägger till några miljoner norrmän i gränsområdena så ter sig således handeln överdimensionerad.
Till denna bedömning ska det nuvarande låga ränteläget läggas till, dvs många lånar till konsumtion.
Under flera år har också en omfattande strukturomvandling skett i handeln främst genom att kedjorna idag dominerar shoppingcenter och centrumhandeln.
När det gäller kedjor och shoppingcenter ser man i USA sedan några år tillbaka tendenser till en tillbakagång. Konsumenten blir allt mer krävande. Shopping har blivit en upplevelseindustri som ställer fler krav än pris och produkt, såsom kontakt och närhet till den som äger butiken.

Beteendemarknadsföring på nätet ökar snabbt

Marknadsförarna har länge använt s.k. målgruppsanalys för att finna rätt målgrupp för reklam i olika former. Analyser som är allt svårare att göra då vi som individer beter oss alltmer oberäkneligt. Konsumtionsmönstren är inte längre lika hårt knutna till ålder, inkomst, kön eller var vi bor. De cookies som hamnar på vår dator när vi surfar på internet ger möjlighet att analysera vilka sajter vi besöker och vilka annonser vi klickar på. Denna information är nu hett eftertraktad av marknadsförare på nätet.
Under 2006 ökade den sk beteendemarknadsföringen (Behaviour Targeting) med 65% i USA och motsvarade 21% av alla medieköp. Idag ägnar vi 15% av vår mediatid åt internet men bara 9% av marknadsföringsresurserna läggs där. De traditionella leverantörerna av marknadsföring har inte hängt med i den här utvecklingen. Helt andra typer av företag, ofta från internetbranschen, levererar de nya tjänsterna inom beteendemarknadsföringen.

Etanol en återvändsgränd?

EU satsar genom olika subventioner på etanol som alternativ till vårt oljeberoende. Energiexperter är dock ytterst tveksamma till den totala energivinsten med etanol. Energikrävande produktion tillsammans med energiåtgången för distributionen gör energinettot tveksamt.
Förklaringen till EUs satsning på etanol anges vara jordbruksöverskottet. Detta överskott skulle därmed komma väl till pass vid etanolproduktion. Ytterligare komplikationer tillkommer dock eftersom jordbruksöverskottet genereras av ett avsevärt oljeberoende energitillskott. Konstgödsel tillverkas av olja, odlingsmetoderna är också maskinella och därmed likaledes oljeberoende.

TV-tittandet sjunker

Olika statistiska källor anger att de yngre generationernas TV-tittande minskar . Frågan är vad som händer i samband med övergången till digital-TV? Det kan leda till ytterligare minskning av TV-tittandet och därmed licens- och abonnemangsintäkter. När statistiken slår mot reklamköpandet blir TV-kanalernas ekonomi ännu mer urholkad. De unga tittarna har till stor del redan gått över till fildelningssajter på internet, ex.vis YouTube. Där finns även de populära TV-serierna såsom 24, Prison Break m.fl. Kapaciteten på bredbanden kombinerat med ny teknik för att hantera filmer på internet gör detta både mer attraktivt och flexibelt. Framförallt reklamfritt. Den yngre generationen väljer helt enkelt bort ett media med ideliga reklamavbrott för ett media där de själva väljer både utbud och tidpunkt när de vill se något.

CO2-debatten minskar ungdomarnas konsumtion

Alltfler i de yngre generationerna tar ställning i samband med sin konsumtion. Den prylhets de växt upp med anses inte häftig. 68-generationen skrek "USA ut ur Vietnam". Dagens ungdomar kommer på samma sätt att fokusera på klimat- och miljöfrågor. Medvetandegraden blir allt större när dagens ungdomar själva konsumerar, hur långt varan fraktats, hur den påverkar miljön. Semesterresandet antas också minska när de sena 80-90-talisterna blir självständiga resekonsumenter. De har under sin uppväxt hängt med på föräldrarnas utlandssemestrar och ser inte det som speciellt spännande längre. Minimalismen som livsstil är på väg in i de yngre generationerna.
En konsumtion som ökar desto mer är de yngres konsumtion av kommunikation. De representerar en generation som tagit till sig ny kommunikationsteknik. Relationer anses allt viktigare. Detta som en motreaktion till tidigare fokus på materiell standard.

Storregioner ökar lokalpatriotism och tillväxt

Att dela in Sverige i 6-9 storregioner har satt igång den offentliga debatten. Man befarar att dagens län och regioner blir marginaliserade och att den lokala identiteten är i fara. Erfarenheter från EU är dock att den lokala identiteten stärks i och med att makten flyttar längre bort. Befolkningsgrupperna blir mer måna om sin identitet och lokalpatriotiska strömningar triggas igång. Statens hand över en region passiviserar ofta de enskilda ideella krafterna. Exempel på detta finns i Bretagne, Katalonien, Skottland m.fl. regioner i Europa. De lokala nationalistiska strömningarna triggades igång på allvar i samband med att nationalstaterna gick in i EU och därmed försvagades.
Lokalpatriotism är också en tillväxtfaktor i många regioner i Europa. Många regioner i ITalien har lokalpatriotismen som allra största drivkraft när det gäller utvecklingen av näringslivet och därmed tillväxten. I södra Italien finns flera sådana exempel där tillväxten åstadkommits utan statlig inblandning. Istället har lokala entreprenörer drivit igång utvecklingen.

Wild n Fresh triggar igång motstånd mot facken

Sofia Appelgren och hennes personals motstånd mot kollektivavtal har satt igång opinionskrafter som kan få konsekvenser för fackföreningarna. De yngre generationerna kan lätt identifiera sig med Sofia och hennes medarbetare. En ung entreprenör tillika tjej som tagit saken i egna händer och satsat på det som många unga idag har som mål i sitt kommande yrkesliv, att starta eget. En instituion som facket har för den äldre generationen stått som symbol för den svages kamp mot den starke dvs arbetsgivaren. Denna bild finns sällan hos 80- och 90-talisterna.
Ungdomar i Skåne har också upptäckt att Danmarks flexicurity-system skapar fler jobb för unga till skillnad från den svenska modellen (LAS och kollektivavtal), vilken anses ha motsatt effekt.

Fildelningsjakten chanslös?

Ny teknik som möjliggör saker som tidigare inte var möjligt, svårt eller dyrt skapar ofta konflikter med de gamla systemen och de gamla marknadsaktörerna. Fildelningen är ett näst intill övertydligt exempel på detta. I modern tid har oftast ny behovsstyrd teknik segrat över de gamla krafterna. Det är också en generationsfråga där de unga är helt oförstående för upphovsrättslagar m.m.
Inte ens upphovsmakarna är ense om fildelningens negativa effekter. Produktionsverktygen blir alltmer demokratiserade med ny teknik. Att spela in en film eller en CD görs idag med billig teknik som miljoner människor kan hantera. Den nya tekniken gynnar de små aktörerna men missgynnar de stora aktörerna som hittills tjänat pengar på gammal svårtillgänglig och dyr teknik.
I paradigmskiften är sällan aktörerna i den nya tekniken de samma som de som dominerade den gamla tekniken.

Peak Oil nås 2010?

Trots osäkra siffror angående framförallt SaudiArabiens oljereserver är oberoende experter alltmer ense om att Peak Oil kan komma att nås runt 2010. Peak Oil är den nivå där den totala oljeproduktionen viker neråt i världen. Vilket förväntas leda till drastiska prisökningar. Redan idag konsumeras 3-4 gånger mer olja än vad som hittas i nya tillgångar. De oberoende experterna är också eniga om att detta medför en stark påverkan på den globala ekonomin. Omställningen till alternativ energi kommer inte tidsmässigt att kunna förhindra långtgående konsekvenser på världsekonomin. Energisystemen och distributionskanalerna tar alltför lång tid att ändra.
Kruxet med Peak Oil är dock att det är svårt att mäta när det inträffar. Det är först i efterhand det kommer att visa sig när den nåddes. I det läget har dessutom marknadskrafterna redan satts igång och blir i princip omöjliga att stoppa.