e-handeln ökar explosionsartat i Sverige

När en bransch analyserar sig själv görs ofta misstaget att se enbart på den egna branschen och specifikt likartade företag. Butikskedjorna jämför sig med andra kedjor med likartat utbud. Den konkurrens som dock är svårare att möta är den som kommer från branschglidare dvs. aktörer som kommer in från ett helt annat håll. Retailkedjorna får nu alltmer konkurrens från e-handeln. Även om många kedjor försöker komma ikapp med egna webshoppar.
Ett slående exempel är optikkedjan Synsam som under flera år ignorerade signalerna på marknaden. Att det går att sälja kontaktlinser på nätet. Lensway var en ny aktör som ökade snabbt. Trots att ledningen såg vad som hände, bet de sig envist fast vid att "linser ska köpas i butik". Sent skulle syndaren vakna och i panik satte de till slut upp en webshop som dessutom blev alldeles för dyr. Bråttom blir dyrt.
Men då var Lensway redan dominerande på marknaden.

http://www.dagenshandel.se/top-nyheter/e-handeln-okar-kraftigt/

Branschens experter som gör diverse handelsutredningar har också förbisett e-handelns styrka.
Arvika Kommun spenderade, så sent som 2012, 160 000 kr på en utredning som helt förbisåg e-handelns betydelse.
http://www.vf.se/naringsliv/nu-galler-det-att-handla-i-arvika

Att butiker till allra största delen tappar försäljning till andra butiker stämmer m a o inte.
Plussar vi på den tilltagande shoppingtröttheten där kedjebutikernas likformighet gör konsumenten uttråkad samt en stark secondhand-trend, så ser det inte så ljust ut för de etablerade kedjorna.
Men det öppnar samtidigt upp möjligheten till nya innovativa koncept. Troligen inte påkomna av de etablerade aktörerna.

/Trendspaning X

Crowdfunding tar fart

Crowdfunding - dvs. när många ger ett litet bidrag (oftast) eller (ibland) investerar en liten summa för att finansiera en affärsidé, utveckling av en produkt eller ett projekt av något slag.
Nu börjar företeelsen ta fart på allvar.
Bankernas och riskkapitalisternas affärsmodeller passar inte i en ekonomi som alltmer fokuserar på tillväxt i små företag och entreprenörskap. Riskkapitalisternas urvalskriterier andas allt annat än risk, bankerna centralstyrs och tar ingen hänsyn till personen eller idén ifråga utan går enbart på fixerade nyckeltal i sina kreditbedömningar. Behovet av kapital tillfredsställs alltså inte i de traditionella kanalerna.
De riskkapitalister som verkligen gör skäl för namnet, dvs. tar verkliga risker misslyckas till 90% med sina investeringar. En mardröm för traditionella investerare med kortsiktiga mål. Å andra sidan genererar de lyckade tio procenten oftast desto högre vinster långt över förväntan.

Crowdfunding är den spontant uppkomna lösningen från en allt större entreprenöriell ekonomi. Drivet av kommunikationsmöjligheterna på webben.
www.kickstarter.com är en av de större crowdfunding-sajterna som finansierar mängder av idéer och projekt.
www.startnext.com är en annan som hittills har finansierat 600 projekt med sammanlagt 3,4 milj euro

Crowdfunding har faktiskt en avsevärt högre hit-rate jmf. med riskkapitalisterna: 20% av investeringarna lyckas, dvs dubbelt upp. Det kan förklaras med att varje projekt eller idé finansieras av många individer. Det blir alltså "massorna" som bedömer om en idé lyckas eller inte. Alltså avsevärt mer kvalificerad bedömning jmf med om ett fåtal analytiker gör en bedömning.
Att ge pengar till crowdfunding betyder sällan att man får en andel i företaget eller vinsten. Möjligen att man får en produkt billigare eller gratis när försäljningen eventuellt tagit fart. Det bygger istället mer på att många ger ett litet bidrag eftersom man tror på idén och gärna vill se det hela förverkligat, av ren välvilja. Något som är obegripligt i finansbranschen. Det handlar alttså makroekonomiskt om en gryende demokratisering av finansieringsbehovet. DElvis triggat av den dysfunktionalitet som  det finansiella etablissemanget uppvisat med all önskvärd tydlighet (euro-krisen, bostadslånebubblan, IT-bubblan, fastighetsbubblan osv...)

Det hela är således ett snabbt sätt att skaffa kapital till en idé. Om den är bra och om man lyckas kommunicera den på ett bra sätt.
Lyckades gjorde Axel Pfaender med sin Berlin Boombox http://shop.axelpfaender.com/. En "bergsprängare" byggd av wellpapp för iPhone och iPod.
Lyckades gjorde internettjänsten Evernote www.evernote.com
Lyckades gjorde också filmproducenten Zack Braff som på tre dagar fick in 2 miljoner dollar från 35000 personer till sin nya TV-serie Wish I was there.

/Trendspaning X

Second Hand i bilbranschen

BMWs annonskampanj "Premium Selection", vad är syftet med den? Borde inte BMW vara mer intresserade av att sälja nya bilar istället för att "promota" begagnade.

Vad BMW gör är troligen väl uttänkt. Om statusen på en begagnad bil höjs, då höjs också statusen på en ny. Det påverkar också andrahandsvärdet uppåt vilket gör nybilsköpet mer fördelaktigt.
En ny bil som rasar i värde så fort den körts ur bilhallen är ju ingen säljande faktor. Det gör i och för sig alla bilar men om dessutom själva statusen rasar på ett begagnat märke drar det med sig statusen för märket totalt sett, dvs. även för en ny bil. Sannolikt är det vad BMW vill förhindra. Även Mercedes har ett i stort sett identiskt upplägg med sin StarClass. Båda märkena är premiummärken vilket gör dem attraktiva för de som vill synas. Inte alla som vill synas anses dock bra för märkets image, särskilt de som är sist i ledet av de som äger dem. Det är cynismen i ett varumärkes värde.
Frågan är vad nästa steg är? Att köpa upp alla sämre begagnade bilar av det egna märket för att skrota dem och få bort dem från marknaden. Eller det kanske redan görs? Går den ekvationen ihop måntro? Inte helt osannolikt.

/Trendspaning X

Modehandeln i gungning

En trend behöver oftast flera samverkande faktorer för att sätta igång med kraft. Modehandeln är just nu ganska illa ute med avseende på flera sådana faktorer:

Den senaste var katastrofen i BanglaDesh där en konfektionsfabrik rasade samman med många döda. Det satte ljuset på modeföretagens jakt på låga priser där de stora varumärkena utnyttjar arbetare med slavkontrakt i Vietnam och Bangladesh.
Lägg till detta anorexia-debatten på cat-walken, en tydlig second-hand-trend, giftiga kemikalier i kläderna, och inte minst en alltmer utbredd shoppingtrötthet som främst drabbar kedjorna som är tråkigt likformiga i alla shoppingcenter världen över.
Responsen från de stora modeföretagen för att möta alla dessa faktorer är allt annat än snabb överlag. Dåliga anställningsvillkor och förnedrande behandling av personalen (bl.a. Zara och Hollister) späder på det hela.
E-handeln drabbar dessutom dessutom de fysiska butikernas försäljning alltmer.

När en bransch drabbas av så många negativa faktorer på en gång lär de inte gå obemärkta förbi. Det är dessutom en bransch som har en lång period av god lönsamhet och expansion bakom sig. Då inträder det sedvanliga fat-and-happy -stadiet som gör att signalerna på marknaden ignoreras. Om branschen inte förmår ta till sig ovan nämnda kraftiga och negativa signaler, lär inte heller förmågan att känna av konsumentens önskemål vad gäller branschens kärna, själva modetrenderna, vara särskilt bra.
Ett exempel på det är Odd Molly som för några år sedan använde sig av anorektiska modeller på cat-walken trots att debatten var intensiv om det hela. Kort efter det så fallerade kollektionen och försäljningen dök med kris som följd. Kan man inte känna av det ena lär man inte heller känna av det andra.

Men som vid alla större förändringar så öppnar det upp branschen för helt nya idéer och aktörer.

/Trendspaning X

Hotellkedjornas storhetstid förbi?

Alltfler signaler tyder på att de stora hotellkedjornas storhetstid kan vara förbi. Turbulens i toppen på de stora svenska kedjorna, Hilton som vinstvarnar osv.

Det som är tydligt är att kedjornas konkurrensfördelar (gentemot fristående hotell) blir allt färre och svagare:

Vet vad man får?
Att boka på ett kedjehotell har varit tryggare än att välja ett privat hotell. Med bl.a. TripAdvisor kan man snabbt ta reda på om även det minsta hotellet är bra eller dåligt. Dåligt betyg drabbar såväl kedjehotell som fristående hotell. M a o lika inför konsumentens omdöme.

Lättare att boka?
Snart sagt varje litet hotell kan bokas via nätet. Har inte hotellet egen bokningsfunktion på hemsidan går det bra att maila. Dessutom finns det tusentals bokningssajter där man kan jämföra mängder med olika hotell, sortera efter pris, läge, standard, omdöme m.m.

Bonussystem?
Affärsresenärerna samlade poäng som sedan kunde användas privat. Att bo på samma kedjehotell på semestern som i jobbet kanske inte alltid är så attraktivt. Dessutom ser allt fler företag över sina resekostnader. Om priserna pressas ryker bonusprogrammen.

Rabattavtal?
Oftast blir det billigare att leta bästa pris på nätet än att gå på eventuella rabattavtal. Det ser bokningssajterna till.

Upplevelsen?
Ett likformigt Novotel eller ett Scandic Hotell i storformat blir i längden tråkigt och opersonligt i jämförelse med mängder av nya mer personliga designhotell som dyker upp. Dessutom blir både nöjesresan och affärsresan trevligare med ett personligt bemötande på det lite annorlunda lilla hotellet. Den fristående hotellägarens personliga omtanke om gästen låter sig svårligen masskopieras till många hotell.

Stordriftsfördelar?
Bokningssystemen var en av de stora fördelarna. I och med internet försvinner den fördelen snabbt. Tvålar, shampooflaskor och duschmössor med gemensam logga på lär inte vara avgörande för varken lönsamhet eller upplevelse.

Fördelarna med en hotellkedja blir alltså allt mindre uppenbar för gästen. Återstår image och marknadsföring. Där har kedjorna knappast förvaltat sitt kapital. Om det ens är möjligt med tanke på ändrat konsumentbeteende. Konceptet kanske helt enkelt är "out-of-date"?
Återstår att konkurrera med pris. Vilket leder till minskad lönsamhet, minskade möjligheter till investeringar och renoveringar.
Vi kommer säkerligen att se samma tendenser inom andra starkt konsumentdrivna branscher ex.vis detaljhandeln. Om vi inte redan gör det.

/Trendspaning X