Peak Oil nådd ?

Alltfler bedömare tror nu att Peak Oil är nådd, dvs maximal oljeproduktion per dag. I juli 2006 pumpades det upp 85.5 miljoner fat per dag. Därefter har inte produktionen någon gång kommit upp i den nivån. Flera oljebolag räknar inte heller med att kunna öka produktionen trots ökade priser. Det är i så fall avsevärt tidigare än de olika bedömingar som gjorts. Pessimisterna har sagt år 2010 och optimisterna år 2035.
Arabländerna som officiellt innehar de största oljetillgångarna visar också en stadig nedåtgång i produktionen. Oberoende expertis har också varit skeptiska till de officiella siffrorna beträffande oljelagren i de länderna huruvida de är så stora som det sägs.
Tills vidare förklaras dock prisökningarna med sjunkande dollar och spekulation på marknaden.
Till vissa delar kan säkert detta stämma men om inte oljeländerna visar på en ökning under 2008 år bedöms oljepriset skena iväg.
Följdfrågan är om de mest oljeberoende länderna hinner ställa om väsentliga delar av sin energiförsörjning innan priset blir alltför högt. Detta bestämmer sannolikt styrkan i en kommande recession.

Följ oljepriset på www.oljepris.se

/Trendspaning X

Öresundsbron ökar trycket på svenska modellen?

Ytterligare skattesänkningar på löneinkomster aviseras nu i Danmark. Detta kan leda till ökat tryck på det svenska skattesystemet och arbetsrättslig lagstiftning. Redan nu dräneras södra Sverige på kompetent arbetskraft. I Danmark är lönerna högre, skatten lägre och rörligheten på arbetsmarknaden avsevärt bättre dvs lättare för främst ungdomar att få jobb. Detta är också starkt bidragande faktorer till den starka ekonomiska utvecklingen i Danmark.
På den svenska sidan leder detta till negativa effekter; brist på kompetent arbetskraft, ökade lönekostnader m.m.
Röster höjs nu i Sverige om att skattesystemet ska ändras, dvs beskattning ska ske i det land man är bosatt. Ett alternativt scenario är att den svenska modellen anpassas till den mer framgångsrika väg som Danmark valt. En sådan utveckling sitter dock långt inne pga den svenska politiken trots att det nu finns ett tydligt facit i Danmark. Sverige har EU:s högsta ungdomsarbetslöshet och Danmark den lägsta.
En lagändring i beskattningen skulle troligen öka utflyttningen till Danmark snarare än öka skatteintäkterna i Sverige. Med en utflyttning från Sverige kommer skatteintäkterna naturligtvis istället att minska. Nationsgränser inom EU är alltså inte längre ett skydd mot regelverk som skiljer sig alltför mycket mellan länderna. Öresundsregionen blir ett allt tydligare exempel på detta.
/Trendspaning X
Trendspaning X

Mindre "globalt" och mer europeiskt?

Globaliseringsdebatten har pågått i flera år i Sverige. Det som mestadels förknippats med den är att produktion flyttats från Sverige till lågkostnadsländer (Kina, Baltikum m.fl.) Den trenden är sedan ett par år bruten. Logistik och kommunikation gör det svårare att bedriva produktion långt från Sverige, speciellt då de långa serierna ger vika för korta serier och att kraven på kundanpassning ökar alltmer.
Till detta ska läggas kommande energiprishöjningar som gör att eventuell besparing i produktionsledet äts upp av bl.a. ökade fraktkostnader.

Däremot kan globaliseringstrenden leda till en ökad internationalisering på ett mera lokalt plan dvs handel och annan form av utbyte med våra EU-grannar. En starkt bidragande orsak till det är att nationsgränserna inom EU alltmer suddas ut. Dels har de nationella politikerna allt mindre makt att utöva samtidigt som förtroendet för dem minskar i stadig takt. Dels ser den unga generationer inte nationsgränser och språk som ett hinder i den utsträckning de äldre gjort.
Ett exempel på scenario i konsumentledet är tecken på större intresse för ex.vis. tysk och polsk kultur och mat och stark nedgång för texmex, thaimat och amerikansk kultur.
I näringslivet kan nu även de små företagen alltmer ge sig ut i Europa pga samma orsaker men även borttagna handelshinder i och med EU. Även om dessa är borttagna sedan länge tar det alltid sin tid för nya kanaler att etablera sig.

USA - gigant i gungning?

USA var in i det sista motsträviga till några som helst konkreta förpliktelser under klimatkonferensen på Bali. Först efter hårda påtryckningar och skarp kritik fick USA:s delegation ge vika. USA är ju också det land som har i särklass mest att förlora på en reducering av CO2-utsläppen.
Det som är mer intressant är hur USA:s relation till övriga världen påverkats.
Dels har de nu inför öppen ridå blottat ett gigantiskt systemfel i sin infrastruktur. Detta bör bli ödesdigert för USA:s konkurrenskraft när Peak Oil konstateras och energipriserna drastiskt ökar.
Dels fick de slutligen också vika sig för en massiv enighet från övriga världen. Detta kan ge ytterligare signaler till andra sammanhang där USA setts som en oemotsägbar maktfaktor.
Risken för USA är att bilden nu glider över till att bli den av en jätte på fall.

I trendspaningssammanhang är första stadiet, när en tänkbar trend lyfts fram, "förlöjligande". Det har vi i CO2-sammanhang sett massor av under flera år. Nästa steg är "våldsamt motstånd", ett tydligt tecken på att motståndarna börjar vackla.