Orwell

Kommande trender är ofta kontroversiella då de utmanar rådande maktstrukturer eller cementerade åsikter. Inte minst i det sk. åsiktskorridorernas Sverige där en enda sanning ofta gäller och där medialandskapet är begränsat till ett mindre antal aktörer och därför väl lämpat för mediadrev. Även om det landskapet nu också håller på att ändras.

Att spana på trender och sedan förmedla dem har m a o sina risker om man är rädd för konflikter.

Är man dessutom i någon form beroende av någon maktstruktur med olika former av hierarkier och hackordningar så åker ofta skygglapparna på. Av ren sjävbevarelsedrift.

I tider då samhället står inför stora förändringar på kort tid eller någon form av kris menade författaren George Orwell (författare till (bl.a.) boken "1984") att sanningen ofta är alltför kontroversiell för att kunna accepteras av maktstrukturer och bekämpas därför ofta aggressivt. Av rådande maktstrukturer.

Arthur Schopenhauer, polsk-tysk filosof (1788-1860) beskrev det mänskliga beteenden när en individ konfronteras med kommande förändringar dvs en trend som hotar den egna positionen eller makten. Han delade upp beteendet i tre faser:

1. Förlöjligande

2. Motarbetas våldsamt

3. Accepteras som en självklarhet

Vi kan väl konstatera att det basala mänskliga beteendet inte förändrats sedan 1700-talet i detta avseende. För att inte säga de senaste 100 000 åren. Reptilhjärnans funktioner är ju konstanta sen urminnes tider.

Exemplen på ovanstående reaktioner och beteenden behöver vi m a o inte leta länge efter. I politik, näringsliv, samhället i stort eller i vilket sammanhang som helst.

/Trendspaning X

Effekten av engagerade medarbetare

En tysk undersökning (Handelsblatt / Gallup) har utgått från graden av medarbetarnas emotionella engagemang i företagen och vad det ger för effekter. Undersökningen  har kommit fram till följande:

I företag med högt emotionellt engagemang hos medarbetarna är

- sjukfrånvaron 40% lägre

- materialspillet 28% lägre

- arbetsplatsolyckorna 70% färre

- kvalitetsbristerna 40% lägre

- produktivitetet 20% högre

- räntabiliteten på eget kapital dvs lönsamheten 21% högre

Effektivisering med hjälp av teknik kostar pengar och resultatet blir inte alltid vad som förväntats. Dåligt fungerande IT-system eller robotisering som kostar mer än vad den tillför i form av effektivisering finns det många exempel på. Att bedriva ett bra ledarskap är däremot jämförelsevis gratis. 

Utmaning för industrin

Engagemang skapas med hjälp av ett aktivt ledarskap som baseras på empati och delaktighet samt de värdegrunder som hör därtill. I många verksamheter har ibland detta varit främmande för ledarna där produktion och teknik varit prioriterade. Tekniskt fokus, rutinmässig tillverkning av långa serier, ofta under auktoritärt ledarskap och starka hierarkier i stora organisationer kväver lätt engagemanget hos medarbetarna. Dagens kundanpassade enstyckstillverkning med korta ledtider kräver helt enkelt avsevärt mer engagemang hos samtliga medarbetare.

Utmaning för ledarskapet

Generationsskiftet på arbetsmarknaden där 80- och 90-talisterna nu kommer in på arbetsmarknaden, ställer nya krav på ledarskapet. Hierarkier och auktoritärt ledarskap är passé och accepteras inte av de unga generationerna. Dessa har ofta bättre social kompetens än de äldre generationerna. Beteendevetenskap och psykologi har varit ämne redan på grundskolenivå. Vilket blir en utmaning för många ledare att hantera eller snarare svälja.

Engagemang skapas på många olika sätt; delaktighet, transparens, ansvar kombinerat med motsvarande befogenheter, möjlighet att påverka, bekräftelse, synliggörande....

Med andra ord skulle det rent teoretiskt behövas en generationsväxling även på ledningsnivå vilket släpar efter och därför inte riktigt synkroniserar med generationsväxlingen generellt. Vi ska dock komma ihåg att ledarstil och grundläggande värderingar inte är åldersrelaterat utan snarare ligger i personligheten och de erfarenheter man har i bagaget. Åldersperspektivet ska man med andra ord vara försiktig med även om det kan finnas en korrelation.

I vilket fall som helst: 

Vi kan förvänta oss att ledarskapet allt tydligare blir ett starkt konkurrensmedel för de som lyckas engagera sina medarbetare. Teknik, kvalitet m.fl. logiska konkurrensmedel förpassas till hygienfaktorer.

/Trendspaning X

Svenskarna och globaliseringen

Tidskriften The Economist genomförde via YouGov under 2016 en undersökning i flera länder avseende befolkningens attityd till globaliseringen och dess effekter. Undersökning av det här slaget kan alltid ifrågasättas och tolkas efter de egna syftena men det som ändå är intressant är de skillnader mellan länderna som redovisas.

Som vanligt när det gäller attityder och värderingar ligger Sverige i den extrema änden jämförelsevis.  Landet Lagom gäller inte i ett internationellt perspektiv.
Påståendet "Jag lever i världens bästa land" håller ytterst få svenskar med om, endast enstaka procent i undersökningen. Skillnaden i den attityden mellan äldre resp. yngre generationer är dessutom liten.
Till skillnad från USA där mer än hälften av befolkningen 55+ anser att USA är världens bästa land.
Även Indien ligger högt beträffande stolthet för det egna landet. Ett land med en helt annan levnadsstandard än Sverige vad gäller trygghetssystem, samhällsklyftor, infrastruktur, korruption, fattigdom m.m. m.m.

Svensken verkar trots en av världens högsta levnadsstandarder, internationellt sett vara avsevärt mer missnöjd med sitt land. Begreppet Nationalism anses dessutom allt annat än positivt, snarare ett hot mot demokratin. För ett tiotal år sedan ansågs svenska flaggan och nationaldagsfirande vara symboler för rasism. Något som vore helt otänkbart i ex.vis Norge.
Förskonade från krig under de senaste tvåhundra åren har gjort att en enad nation inte varit nödvändig för överlevnad. Från grundskolan lär sig eleverna kritiskt tänkande. Religionen är i praktiken avskaffad.

Det finns många fördelar med svenskens attityd.
Sverige lär inte stanna upp i utvecklingen när en kritiskt granskande och ifrågasättande befolkning ser till att samhällsutvecklingen drivs framåt. Fat-and-happy lär vi inte bli. Politikerna och offentligheten får inte heller någon ro utan måste hela tiden svara upp mot befolkningens krav.

Men det finns även nackdelar.
Det svenska samhället är lättpåverkat och blir i praktiken en testbädd för nya paradigmer vare sig de visar sig bra eller dåliga. Sociala experiment i full skala har Sverige länge varit världsledande på. Alltifrån 60-talets miljonprogram till dieter, konsensus, platta organisationer, MBL, genusneutralitet m.m. m.m.
Psykisk ohälsa är ett exempel på en konsekvens, där Sverige ligger i topp internationellt sett. Toppen på ett isberg när kritiskt förhållningssätt lätt slår över i missnöje eller när någon religion inte ger förenklade svar på livets svåra frågor. Utbrändhet som var av närmast epidemisk karaktär för några år sedan var också en ganska isolerad svensk företeelse som orsakades av att gamla värderingar krockade med nya.

Sverige är m a o blottat för diverse trender och influenser. På gott och ont.

/Trendspaning X