Barnslig strategi

Att tänka strategiskt är att fundera ut hur vi ska bete oss, hur vi ska agera för att ta oss dit vi vill komma och uppnå våra mål, vilka de än må vara, privat eller i arbetslivet.

Att ha en unik idé, produkt, tjänst eller sig själv (som ju alltid är unik), räcker inte. Om inte strategin är den rätta för att nå ut med den eller dig. Och det har med konkurrens och utbud att göra.

Det som avgör om du lyckas nå målet, beror sällan eller snarare extremsällan på själva innehållet (som alltid måste vara outstanding annars är du inte ens med på banan) utan på HUR innehållet förs fram, HUR det är paketerat och HUR ett antal ytterligare faktorer görs.

Idag finns det mesta i överflöd och överutbud i övermåtta. Oändlig valfrihet som vi inte ens orkar hantera, oändligt stort mediabrus som vi inte orkar ta till oss. Hur tar man sig fram i allt detta?

I detta överutbud finns det även ett överutbud av lätt och billigt nåbara potentiella kunder, kollegor och vänner. Bara du har rätt grej och får ut den via rätt kanal och i rätt sammanhang.
Med de rätta taktiska stegen. (Taktik är strategi uppdelat i små steg.)

Och vilka de rätta stegen är finns det inte ens en mall för. En framgångsrik strategi i ett sammanhang är oftast en engångsartikel. När någon lyckats med sin strategi så är den ofta förbrukad och oanvändbar för alla andra. Nyhetsvärde, unikitet och allt annan som bygger upp varumärke och image fungerar bara en gång. Kopiering fungerar inte, Best practice fungerar inte, benchmarking är värdelöst och en gammal sanning blir väldigt snabbt en före detta.

Som tur är har vi alla tillgång till en training camp som är helt gratis och tillgänglig dygnet runt; sociala media. Absolut inget nytt men grejen är att de unga numera växer upp med sociala media. Och för att synas i det bruset krävs det i högsta grad ett strategiskt tänk. Vilket de snabbt lär sig.

De unga generationerna får därför med sig strategiskt och taktiskt beteende från barnsben. Det är ingen slump att ex.vis de mest framgångsrika bloggarna (ekonomisk framgång inkluderad) är minus 30.
En normativ 13-åring är idag i det närmaste expert på någon form av social media och troligen även något speciellt och smalt ämne. Och det bästa: bygger upp en intuitiv förmåga för vilken stretegi som för tillfället är den rätta.

När fakta och regler saknas, då är det intuition och känsla som gäller.

Livsscykeln på vilka ämnen och vilka sociala media som gäller är också extremt kort i de yngre åren. Det som gavs 100% engagemang förra månaden är helt borta nästa månad. Eller nästa vecka. Förändringsförmågan tränas m a o till toppnivå.

Ledare och medarbetare som är strategiska, förstår vikten av att snabbt kan känna av strömningar i olika sammanhang och är bekväma med snabba och ständiga förändringar, de är en bristvara idag.

Framöver får vi in dessa nya generationer på arbetsmarknaden som i alla situationer (inte bara i sociala media) tänker strategiskt och vågar tänka nytt för att snabbt kunna reagera på förändringar.

Det blir en högst välkommen tillgång i näringsliv och samhälle och en konkurrensfaktor utan dess like.

/Trendspaning X

Fakta första offret i politisk polarisering

Ett bra trendspaningstips är att när det krisar till sig inom
ett område, då är det bra att leta reda på
fakta och inte tro på vad som förs fram i ett av krisen framkallat laddat, polariserat och därmed oftast osakligt debattklimat. Tips nummer två är att när det är laddat så beter sig båda sidor lika vårdslöst med sanningen.

Debatt och beslut utifrån fakta borde vara en självklarhet. I olika kvalitetssystem som används inon näringslivet är "Faktabaserade beslut" ett kriterium för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet. Dock inte alltid självklart. Snarare är det så (utan att ha några som helst vetenskapliga belägg, bara ett påstående av erfarenhet betingat) att det är 80-20-regeln som gäller. 80% av alla beslut tas på känslomässiga grunder och 20% på logik. Vilket inte behöver vara helt fel eftersom människan är utrustad med en starkt intuitiv förmåga. När inte logiken ger tillräckliga riktlinjer så återstår intuitionen att förlita sig på.

Politiken är inte något undantag, snarare tvärtom. Problemet är att politiken alltmer gått ifrån att bedriva en proaktiv politik utifrån värdegrunder och ideologi. Istället blir den alltmer ett taktiskt rävspel för att, genom att följa opinionen antingen skaffa sig makt eller behålla den. Och då kan känslomässig argumentation vara direkt skadlig för samhället. Politikerna äger inte längre makten över information och nyhetsflöden vilket gör att de bara kan följa det opininonsläge som gäller för stunden.
(Det fenomenet beskrivs i ett annat blogginlägg.)

"I krig är det första offret sanningen" är ett känt talesätt. Det kan även gälla kriser. En polariserad debatt där oenigheten är stor, där blir sanningen snabbt ett offer.

Vilket tydligt syns i den innevarande flyktingkrisen. Om man granskar fakta i den krisen inser man snabbt att en stor del av den debatt som förs egentligen vore onödig om båda sidor hade tagit reda på  fakta. Och (!) handskats sakligt med den.

Även om de tagit reda på fakta så försöker båda sidor även lyfta fram eller dölja fakta som gynnar respektive missgynnar deras agenda. Kallas censur i krigstillstånd och i diktaturer.

Om vi granskar den senaste statistiken från Eurostat kring flyktingströmmarna så ser vi en mängd uppenbara saker som hade kunnat förflytta fokus från primitiv polemik till handling.

Eurostat statistics asylum seekers in EU Q2 2015

Sverige tar förutom Tyskland emot i särklass mest flyktingar inom EU?
Nej så är det inte, eller var inte andra kvartalet, Q2 i år som den senaste statistiken redovisar. Sverige ligger på 6:e plats inom EU räknat i antalet asylsökande. Alla siffror nedan från Q2 2015. Fakta.

Men Sverige ligger väl ändå högst, räknat i procentuell andel av befolkningen?
Nej stämmer inte heller. Vi ligger på tredje plats.

Och vilka ligger då högst i den rankingen? Inte Tyskland. Det gör Österrike. Och Ungern!
Ungern som nu under hösten fått stå som symbolland för stängda gränser, intolerans och rasism. Under 1:a kvartalet 2015 tog Ungern emot 32810 asylsökande, 2:a kvartalet 32 675. Motsvarande siffra för Sverige var 11 415 resp. 14 295. Med en befolkning lika stor som Sveriges men sämre ekonomi så kan man anta att det landets migrationssystem nu har vissa problem.

Det är ju kriget i Syrien som skapar flyktingströmmarna?
Bara delvis.
Av alla nationaliteter som sökt asyl under Q2 var 21% från Syrien. En lika stor grupp, 20%, var asylsökande från länder i forna östblocket; Albanien, Kosovo, Ukraina, Ryssland och Serbien.
Den största gruppen var "Övriga nationaliteter" på 27%.
De flesta syrianska flyktingar finns antingen i flyktingläger i Syrien eller i angränsande länder såsom Jordanien och Turkiet

Vad händer när de kommer till landet de söker asyl i?
Från Q1 2014 till Q2 2015 har asylsökande i EU ökat från knappt 100 000  till 213 000 personer per kvartal.

Antalet asylsökande som väntar på besked ökade under ett år från 350 000 till närmare 600 000. Om vi räknar bort de som skickats tillbaka så kan man dra slutsatsen att de flesta asylsökande fastnar i en migrationsprocess som tar väldigt lång tid. De ligger m a o helt utanför möjligheter att bidra till produktivitet och samhällssystem.

En förstaplats har dock Sverige i statistiken och det gäller chansen att få politisk asyl. Frankrike är det land som det är lätt att ta sig in i men svårast att få stanna kvar i.

Washingtonpost.com, the-road-to-asylum

Som synes ovan så kan väl underbyggd fakta gynna resp. missgynna de båda polariserade lägrens agenda. Och att fakta hanteras lika vårdslöst av båda sidor. Vilket var det här blogginläggets syfte att visa på. Att spana på trender i ett sådant läge kräver att man tar reda på bakgrundsfakta och letar efter faktiska förhållanden.

Istället för att slösa energi på att fundera på om det här blogginlägget är rasistiskt eller antirasistiskt (vilket är de enda två lägena som finns i en polariserad debatt), gå in och studera Eurostats statistik så kanske vi kan få en debatt som gör att Sverige kan börja arbeta mer effektivt med de utmaningar som finns.

Länken en gång till:   Eurostat statistics asylum seekers in EU Q2 2015

/Trendspaning X

Folkbildning och positiv drevjournalistik

Olika undersökningar, statistik m.m  m.m. har under många år visat att svenskens förtroende för media minskar och att vi konsumerar allt mindre av den gamla sortens media dvs. morgon- och kvällstidningar samt public service. Trenden är ingen trend utan ett faktum sedan årtionden. Det hela drivs också av att de yngre generationerna (även de som inte är så unga längre) inte alls konsumerar vare sig rikspress, lokalpress eller public service.
I det turbulenta politiska läge som Sverige befinner sig i av olika anledningar finns det ändå en strävan att försöka sig på "folkbildning". Ett forntida ord som dykt upp alltmer under året. Det gick bra när det bara fanns två TV-kanaler och tre radioprogram samt att alla hade en papperstidning på köksbordet där TT stod för riksnyheterna.

Det låga förtroendet för sk "gammalmedia" har alltmer förstärkts av en rad samverkande krafter:

- Journalistkåren (riksmedia) anses inte vara representativ för folket, dvs opinionsläget i landet
- Sverige har ett politiskt korrekt debattklimat vilket sänker takhöjden i debatten.
- Det ger i sin tur att vissa nyheter och åsikter sållas bort på redaktionerna..
- Vilket i sin tur gör att kontroversiella problem i samhället sopas under mattan...
- Vilket i sin tur (!) gör att problemen riskerar att uppförstoras av ryktesspridning m.m....
- Vilket i sin tur (!!) ger allt sämre förtroende då gemene man starkt ogillar att "fostras" av media.....
- Och att "fostran" lätt avslöjas eftersom det som sållats bort är lätt tillgängligt på nätet

Etablerad media lider fortfarande av beteende som förutsätter att de "äger" all information som har ett nyhetsvärde. Undanhållen fakta om exempelvis våldsbrott av opinionsmässigt känslig karaktär dyker snabbt upp på forum såsom Flashback.
En mängd forum och sociala media gör att man snabbt kan få fram vad som döljts av journalistkåren.
En mängd alternativa nyhetssajter med diverse inriktningar av mer eller mindre extrem art kan därför uppfattas som mer trovärdiga, även om de är övertydligt vinklade. Vad som är sant eller falskt blir en bedömningssak för var och en.

När fakta undanhålls, vilket i en diktatur skulle kallas censur,  men kommer fram på andra vägar, blir skadan avsevärt större än om känslig fakta skulle ha lagts fram direkt. Ryktesspridning riskerar att förstora saker. Spekulationer och konspirationsteorier frodas om sådant som kanske sedan visar sig vara fel.
Idag har vi i Sverige en så pass stor misstänksamhet om att fakta undanhålls oss, att spekulationerna kommer igång även om media faktiskt skulle förmedla precis allt de vet kring en nyhet.
Kritik börjar dyka upp om än i liten omfattning. Positiv drevjournalistik är ett uttryck som dykt upp.

Etablerad medias problem är ingen nyhet och trenden startade snarare för 20 år sedan.
Drivkraft; internet.
Det som är förvånande är att sk "gammalmedia" fortfarande inte förstått kraften i att alla har tillgång till all information i realtid, utan fortfarande tror att de kan ha en folkbildande funktion, eller bedriva positiv drevjournalistik, genom att undanhålla eller försöka motverka fakta som kan verka skadligt för den politiska opinionen och egna syften.

Typiskt för många trender som helt slagit igenom och blivit mer än tydliga är att de som sitter fast i det gamla paradigmet har svårt att förändra sin inställning och sitt beteende trots att det hela är mer än tydligt under lång tid.
Istället försöker de kämpa emot in i det sista vilket alltid är lönlöst redan när det nya paradigmet fått styrfart.
Typiskt för ett paradigmskifte är också att aktörerna i det gamla paradigmskiftet sällan eller snarare aldrig blir aktörer i det nya paradigmet.
Vad som sedan är gott eller ont, bra eller dåligt i det gamla eller nya paradigmet är en annan sak och upp till vars och ens tolkning. All evolution har vägar som går framåt och vägar som är återvändsgränder.

/Trendspaning X

Självgodhet förblindar

Forskning visar att avskogningen av Amazonas avtar i snabb takt. Bara ett exempel på stora och snabba framsteg i ett land som vi svenskar anser ligga efter oss i det mesta vad gäller utveckling.

Det finns alltför ofta i "västvärlden" en uppfattning att länder i Asien, Afrika och Sydamerika har en sämre miljöpolitik och att det är där som de största miljöförstöringarna finns.
Den hållningen kommer allt som oftast på skam om man ser till fakta,
Det finns en ganska tydlig trend bland alltfler av länderna i de södra världsdelarna att de verkligen tar miljöproblemen på allvar. Bland annat är tusismen en drivande faktor. En bransch som idag är en av de allra största mätt i både omsättning och arbetstillfällen.

Deforestation, Brazil / Mongaba

Livsstilen i de nordliga länderna ger ofta väl så allvarliga miljökonsekvenser. Lätt att klanka ner på andra men svårt att ändra sin egen livsstil.

Ett vanligt svenskt argument i den miljöpolitiska debatten är att det vore bättre att hjälpa andra länder istället för att lösa de svenska miljöproblemen. Eftersom miljöproblemen utomlands anses vara allvarligare. Vilket knappast är en generell sanning.
Om alla världens länder skulle anamma den svenska livsstilen, då har världen ett gigantiskt miljöproblem. Sverige är bra på att exportera sina miljöproblem till fattigare länder där vi inte ser dem. Vår överkonsumtion bidrar starkt till miljöförstöringen men inte i vårt land. Drivkraften för detta är ett samhällssystem där privatkonsumtion är den viktigaste faktorn för tillväxt. Konsumtionen i sin tur drivs av allt billigare varor.

En klassisk tankefälla som vi lätt hamnar i: att vår egen kultur har de rätta svaren och det rätta beteendet. Och att främmande kulturer alltid är sämre. Det gäller i högsta grad för den svenska kulturen som under efterkrigstiden varit en success story vad gäller samhällsbyggnad och ekonomisk utveckling. Från fattigt bondesamhälle till modern rik och välmående industrination. Folkhemmet Sverige.

Framgångsrecept varar dock inte för evigt. Sveriges makthavare är generellt dåliga på att självkritiskt granska den svenska samhällsmodellen. Det behövs en bättre och mer aktiv omvärldsbevakning för att kunna se vad andra länder faktiskt lyckas bättre med än vi.
Vi måste tvätta bort bilden av att alla länder söder om ekvatorn skulle vara U-länder och istället lära av det de gör bättre än oss. Utan en sådan "outlook" halkar ett samhälle, en kultur snabbt efter i utvecklingen.
Trenden är alltså en motsatt trend: Att vi har svårt att släppa att vi en gång för decennier sedan var en av världens ledande nationer i många avseenden. Det här kommer dock att rätta till sig då den unga generatione knappt ens vet var Sveriges nationsgränser går och istället är uppväxta i en global värld.
Högmod går före fall. Sammanfattningsvis.

/Trendspaning X

Storbryggerierna pressas av mikrobryggerierna.

Utveckling av antalet bryggerier i USA under drygt hundra år.

Utvecklingen i bryggeribranschen har varit tydlig i flera år. Ölkonsumtionen ökar och starkspritskonsumtionen minskar. Men ökningen står till stor del de små mikrobryggerierna för. Mikrobryggerierna ökar starkt i antal och tar marknad från de stora bryggerierna. Går vi tillbaka några årtionden så hade de stora köpt upp de små under decennier.

Kulmen,  eller botten (i flaskan. Och i kvalitet) hur man nu vill se det, nåddes runt 1980. USA hade då bara 89 bryggerier och Sverige 8. Idag är motsvarande siffra 2500 resp 180 st. Se bilden ovan som visar utvecklingen i USA. Den svenska utvecklingen är i stort sett densamma om än en 10-potens mindre.

Samma utveckling som skett för vin sker nu alltså för öl. En stor stark dvs den klassiska ful-ölen går knappast att få tag på i en bar eller pub med självaktning idag. Det ska vara Ale, IPA eller APA med särskilda humlesorter eller andra varianter som poppar upp på marknaden. En kräsen konsument styr

Stor stark. Snart ett minne blott

alltmer.
Ryssland subventionerar ölbryggerierna för at få bukt med vodka-drickandet. Och mikrobryggerierna växer upp som svampar.
De stora brygg-industrierna har alltmer rationaliserat produktionen och numera kan man räkna med att deras öl innehåller en hel del onyttigheter i form av glykossirap, GMO-grödor m.m. av rationaliseringsskäl. Dessutom diverse kemikalier som blandats in för att dölja oönskade restprodukter och smaker vid en alltför snabb och "rationell" bryggning.

De två jättarna i Norden; Carlsberg och Spendrups försöker möta konkurrensen från de små med diverse marknadsmässiga trix.
Spendrups har blåst liv i gamla varumärken; Wisby Bryggeri och Melleruds Bryggeri. Men någon bryggning på de två orterna finns inte.
Carlsberg har satsat på Nya Carnegie men har flera delägare för att det inte ska var helt uppenbart att de står bakom.

Aktuell är den stora förestående affären där världens största bryggeri, Anheuser-Busch Inbev förväntas köpa upp världstvåan SAB-Miller.
Att möta konkurrensen från de tusentals små mikrobryggerierna genom att försöka bli ännu större ser väl inte ut som ett särskilt smart drag.
Men som vanligt när det gäller börsbolagens affärer är det inte marknadsmässiga skäl.
Enligt analytiker är ett uppköp svårligen motiverat av många skäl.
http://www.marketwatch.com

Det finns dock ett annat tungt vägande skäl, som i de flesta affärer av den här digniteten:
http://www.affarsvarlden.se
Miljardregnet över aktieägarna och då särskilt ledningen som sitter med både optioner och aktier.
Därmed saken avgjord.

/Trendspaning X

EU en parentes i världshistorien?

Bengt Wahlström, Sveriges mest framstående omvärldsanalytiker hävdade i mitten på 80-talet att EU är en parentes i världshistorien. Orsaken till att EU skulle upphöra som politisk företeelse skulle bl.a. vara kommande stora befolkningsströmmar enligt hans analys.

Och det finns nu ett antal trender och skeenden som kan samverka och därmed leda till en splittring av Europa:

- Schengen-avtalet som upphör i allt fler länder, om än temporärt. Men ingen vet hur länge.
Grundidén för ett enat Europa svajar med andra ord.

- Stängda gränser i alltfler länder för att hantera flyktingströmmar = befolkningsströmmar. Skapade av total oenighet om en solidarisk lösning av flyktingproblematiken Eu-länderna emellan.

- Medborgarna i de länder som tar emot flest flyktingar blir allt oroligare vilket ger grogrund för invandringskritiska politiska partier.

- Den demokratiska kartan ritas därför på kort tid om i allt fler länder i Europa och de etablerade partierna kan inte hantera situationen så som de varit vana vid. De etablerade partier som har makten kommer troligen förr eller senare att få välja mellan att faktiskt minska flyktingströmmarna eller förlora makten till de invandringskritiska partierna.

- De länder som är mest positivt inställda till invandringen har höga ambitioner men lyckas ändå inte med att skapa en väl fungerande integration. Arbetslöshetsstatistik, årslånga väntetider vid asyl, utanförskap, diskriminering av kvinnor, hedersvåld, extremism m.m. visar på stora brister.

- Bostadssegregationen ökar och polisen tappar greppet i invandrartäta bostadsområden.

- Arbetskraftsinvandring och bemanningsföretag som utnyttjar de stora inkomstskillnaderna  mellan EU-länderna åsidosätter fackliga skyddssystem på arbetsmarknaden. Även sk EU-migranter skapas av stora skillnader i en gemensam ekonomi.

- Greklands ekonomiska kris där Euron varit ifrågasatt blottade dels stora svagheter i uppbyggnaden av EMS och dels toppen på ett isberg av överskuldsatta nationer inom EU.

- En dåligt fungerande jordbrukspolitik som slår ut den europeiska matproduktionen och främjar oetisk djurhållning.

- En dåligt fungerande bostadspolitik där dels bostadsbristen ökar och dels priserna på befintliga bostäder rusar i höjden och därmed ökar skuldsättningen hos befolkningen.

Lägg till detta ett allt hätskare debattklimat från motsatta åsikter i respektive problem, som gör att åtgärder för att lösa problemen blir alltför politiskt känsliga och därför uteblir.
Sociala media och alltfler nätbaserade nyhetssajter med diverse inriktning tar också allt mer mark från etablerad media och public service vilket gör att en från statsmakterna effektiv opinionsbildning (folkbildning) blir omöjlig.

Vart och ett av de här problemen borde kunna lösas inom EU men när ett system, ett samhälle (EU i det här fallet) stressas av alltför många negativa faktorer blir risken alltmer uppenbar för ett sammanbrott. Vad konsekvenserna blir och när i tiden något kan hända är alltid svårt att avgöra men skeenden av det här slaget skapas och underbyggs under lång tid.  Eftersom det politiska etablissemanget är fokuserade på att behålla makten frestas de att sopa problemen under mattan, det byggs upp allt större spänningar och till slut kan sammanbrott av olika slag gå snabbt. En Berlinmurs-effekt.

Inga blixtar kommer från klar himmel.

/Trendspaning X