Långsiktighet - nytt "buzzword"

Dags för nästa konjunktursvacka pga finansmarknaden som agerar alltför kortsiktigt och som i symbios med ett antal mer eller mindre misskötta länder dragit ner ekonomin i en djup svacka. Hur lång tid det tar innan konjunkturen går upp igen diskuteras naturligtvis. Vanligtvis är prognoserna i början av en kris att det kommer att ta lång tid. Facit hittills visar dock att det brukar gå avsevärt snabbare än vad man befarar.
Finansmarknaden får nu klä skott för kommande lågkonjunktur, vilket troligen är relativt välförtjänt. Banksystemet, starkt allierat med ländernas regeringar och arbetsmarknad har agerat alltför kortsiktigt. Inte ens bankernas ledning och styrelse har förstått konsekvenserna av mekanismerna i finanssystemet. Kortsiktiga vinster utan förankring i verklig produktion av värde i företagen leder till en bubbla som snart brister. Kortsiktighet ut, långsiktighet in.

PG Gyllenhammar avfyrar en bredsida gentemot kvartalsekonomin och finansbranschen som på ett lättfattligt sätt sammanfattar problematiken. Kontentan av vad han skriver är att det finns olika typer av kapitalister. De kortsiktiga nykapitalisterna ut och renässans för de gamla långsiktiga kapitalisterna som tar ett samhällsansvar. http://di.se/Artiklar/2011/11/17/251275/Debatt-Gor-upp-med-girigheten/

/Trendspaning X

Sanning idag - idioti imorrn.

Vad är det idag vi gör som om ett antal år kommer att ses som otroligt dumt. Det värsta exemplet de senaste hundra åren kanske kan tillskrivas rasbiologin som var en vedertagen forskningsgren i många länder, inte minst Sverige. En professur var inrättad. 1934 stiftades lagar baserade på "vetenskapligt" säkrad rasbiologi.

Att mänskligheten blir smartare och smartare ju längre vårt samhälle utvecklas är i stort en felaktig tanke. I vissa avseende ja, men i andra avseenden, nej inte alls. Naturfolken som levde i samklang med naturen. En modern människa skulle idag inte klara av att övereva i naturen såsom de gjorde för kanske bara 100 år sedan. De visste också bättre än att förstöra naturen. Vi förvärvar ny kunskap men tappar annan kunskap som inte behövs just nu. Men som kanske blir nödvändig igen. De olika ekonomiska kriserna i samhället är sådana exempel där vi snabbt glömt bort vad som hände i förra krisen och därmed inte tar lärdom.

Fundera först vilka sanningar som vi i närtid skrotat eftersom de visade sig vara helt felaktiga, galna, kränkande eller direkt skadliga. Där har du ett perspektiv på att vi inte blir smartare med åren, i allafall inte som kollektiv.

Fundera sedan på vilka vedertagna sanningar, kanske idag vetenskapligt belagda, som vi dras med men som kan tänkas bli helt passé eller till och med vara direkt skadliga utan att vi just nu ifrågasätter dem.

Bild: Ulf Lundkvist

/Trendspaning X

Myten om ett allt sämre Sverige

Här är några uppfattningar som är väl cementerade i den allmänna uppfattningen hos "folk i allmänhet"dvs du och jag. Ibland skapad av kvällspress där källforskningen får stå tillbaka till förmån för säljande löpsedlar. En faktor är också vår ökade exponering för media vilket får oss att tro att allt blivit värre. Här följer "Hela listan":

"Ökat våld i samhället"
Fel. Våldet i samhället sjunker stadigt enligt brottsstatistiken. Inte heller de grova våldsbrotten ökar.
http://www.fof.se/tidning/2011/6/morden-minskar-i-sverige

"Svenskarna super ihjäl sig. Vi behåller svenska dryckesvanor samtidigt som vi tar till oss de kontinentala."
Fel. Vi överger alltmer de svenska dryckesvanorna till förmån för de mer civiliserade kontinentala. Det innebär också att kopplingen mellan våld och alkohol minskar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kontinentalt-drickande-leder-till-farre-brott_6600968.svd

"Rasismen ökar i det svenska samhället"
Fel. Den minskar stadigt.
http://www.fof.se/tidning/2011/5/rasismen-minskar

"Krig och konflikter ökar i världen"
Fel. Vi går mot en fredligare värld.
http://www.fof.se/tidning/2011/9/mot-en-fredligare-varld

/Trendspaning X

Vem vill "släppa in" de unga på arbetsmarknaden?

I en radiosänd debatt som handlade om ungdomsarbetslöshet diskuterades hur de unga skulle "släppas in" på arbetsmarknaden. Uttrycket indikerar att någon/några sitter och hindrar de unga att komma in på arbetsmarknaden. Vilka är de? Och hur definieras arbetsmarknaden? Är det de jobb som finns idag, de arbetsplatser som finns idag? Eller är det de som kommer i framtiden?

1. Om det nu är så att någon sitter och hindrar de unga så lär den eller de bli äldre också. Förr eller senare kommer de att falla för åldersstrecket och behöva ersättas. Resonemanget har kanske sin grund i att 65-åringen idag är allt annat än utsliten. När pensionsåldern sattes för många år sedan var det ofta så.

2. Fackföreningarna har hittills misslyckats med att nyrekrytera bland de unga. De ser inte vitsen med det hela och förstår inte ens retoriken, att de bör vara organiserade för att hantera den stora starka arbetsgivaren. Vilket alltmer sällan är fallet dvs alltfler småföretag. Dessutom är attityderna idag annorlunda både betr. modernt ledarskap såväl som hos ungdomar.För facket är en kortsiktig överlevnadsstrategi därför att bibehålla de gamla medlemmarna. Bättre villkor för de som vill jobba efter 65 och fokus på frågor som tryggar de befintliga medlemmarna. Knappast hur man kan "släppa in" de unga på arbetsmarknaden. Det borde rent logiskt gälla även arbetsgivarorganisationerna som har sitt mandat pga att det finns en motståndare dvs facket som de kan ha centrala förhandlingar med. Ingendera part borde därför rent logiskt (och kortsiktigt) vilja ändra den svenska arbetsmarknadsmodellen.

3. Politiken flörtar med pensionärerna som grupp. Den är homogen, tar del av och därmed lättare påverkbar av traditionell media. Till skillnad från gruppen ungdomar som är svåråtkomlig medialt, avsevärt mer heterogen (även åsiktsmässigt) och oorgansierad. Därför olika vallöften som gynnar blivande pensionärer som vill vara kvar på arbetsmarknaden. Med argumentet att vi står inför en kommande arbetskraftbrist. Varför täcker inte 30% ungdomsarbetslöshet upp denna brist? Plus hög arbetslöshet hos invandrargrupper?

4. Vilken arbetsmarknad debatteras det om? De företag och organisationer som hittills stått för jobben? En allt större andel av dagens elever från grundskolan och uppåt säger sig helst vilja starta eget, inte arbeta på ett stort företag eller inom offentlig sektor. Hur kommer detta att påverka arbetsmarknaden? I takt med att flertalet företag får allt äldre medarbetare kommer företagens konkurrenskraft knappast att öka. På en marknad där lyhördhet och trendkänslighet krävs och därmed snabba förändringar. Gamla företag försvinner och nya kommer till. Startade av unga naturligtvis.

Kontentan borde bli att de unga knappast behöver släppas in på arbetsmarknaden eftersom den biologiska klockan tickar men framförallt att global konkurrens slår ut de företag (och även offentliga institutioner på sikt) som inte förändrar sig i takt med en föränderlig marknad. Det löser sig m a o av sig självt. Som det alltid gjort. Eftersom ingen är odödlig.

/Trendspaning X

Meningslösa utbildningar i media?

Utbildningssystemet i Sverige förmår inte försörja arbetsmarknaden med rätt kompetens. Fel sorts utbildningar, eleverna får välja mellan alltför glassiga utbildningar som inte leder till jobb. Samtidigt ropar marknaden efter mer traditionell kompetens. Kravet är också numera (vilket det inte var förr) att de unga ska vara fix och färdiga när de kommer ut på arbetsmarknaden. Ingen intern utbildning alltså. Förutom hos de framgångsrika företagen, ex.vis IKEA som utbildar alla anställda i deras affärsmodell.

Utbildning på gymnasienivå har alltmer blivit en allmänbildning om än med olika specialinriktning. Universitetskurserna leder inte heller till jobb. Ca 70% av alla universitets- och högskolestudenter får jobb inom rimlig tid efter avslutade studier.
Är det ett underbetyg till utbildningssystemet eller är det lika gärna ett underbetyg till arbetsmarknaden som inte förmår utnyttja nya kunskaper? Kunskaper som borde vara livsnödvändiga för att konkurrera på en global marknad. Med en ungdomsarbetslöshet på runt 30% är de unga med annan utbildning än inom traditionella ämnen, underrepresenterade i företag och organisationer. Vad får detta för konsekvenser? Innan IT-bubblan sprack var Sverige världens ledande IT-nation. Vi är nu akterseglade av både Turkiet och Estland. Med flera.
Men vad är då en meningslös utbildning? Mediautbildningarna får ofta kritik för att de inte leder till arbete då det finns inte tillräckligt många TV-kanaler (!). Media är dock lite mer än TV, radio och dagstidningar. Väldigt mycket mer. Och mer lär det bli. Allt som produceras och distribueras via internet ex.vis. Att sätta in papper i pärmar hör forntiden till. Information som varken kommer ut eller tas in.
Konkurrenskraft redan idag, men framförallt i framtiden är inte kvalitet, teknisk prestanda, pris osv. Det är förpassat till hygienfaktorer, de ska bara finnas annars är man inte ens med i leken. Konkurrenskraften ligger redan idag och framöver i förmågan att kommunicera, nätverka och skapa relationer, bygga image och förtroende. För att bygga upp och hantera tillräckligt många relationer så att en verksamhet blir lönsam behövs en del verktyg. Mediala och sociala sådana. Än har inte marknaden lärt sig utnyttja de verktyg som står till buds till fullo. Mycket pga traditionellt tänkande. Bättre nyttjande av alla mediala verktyg framöver kräver säkerligen ett generationsskifte på arbetsmarknaden. De generationer som växt upp med sociala media, Youtube, chat, SMS, bloggar osv. Det är dagens verktyg. Var säker på att dessa verktyg kommer att utvecklas, eller mer sannolikt, ersättas av nya med helt andra möjligheter som de äldre icke mediautbildade generationerna ens skulle kunna komma på. Där ligger konkurrenskraften.

/Trendspaning X