Universiteten avskaffar sig själva - utan att förstå det själva

Högskolornas och universitetens verksamhet har under århundraden baserats på föreläsningar i en fysisk lokal. Något som nu kan fasas ut med digital teknik.

Corona-krisen har på kort drivit fram kraven på distansundervisning med hjälp digitala verktyg. Dessa erfarenheter leder också till att universitets- och högskoleutbildningen ställs inför stora förändringar. Förändringar som blir svåra att hantera i en trög och allt annat än nytänkande organisatorisk form.

Inte minst krävs genomgripande förändringar för att eliminera de för samhället negativa effekterna av den krisande svenska akademien. I form av bristande kvalitet och oförmåga att bedriva relevant utbildning och forskning som inte längre motsvarar arbetsmarknadens krav och behov.

Forskning alltmer utanför den akademiska världen

En mycket stor del av den forskning som bedrivs idag görs idag utanför den akademiska världen. Och då på kommersiella villkor. COVID-19-vaccinen är ett belysande exempel på detta där alla vacciner utom ett (Astra Zeneca i samarbete med Oxford University) tagits fram hos företag inom läkemedelsindustrin. När det finns en marknad och ett behov finns också incitamentet att bedriva en forskning. Dessutom uppnå resultat så snabbt som möjligt.

Alla forskningsrön kan visserligen inte direkt kopplas till kommersiella möjligheter. Där borde den akademiska världen ha en funktion. Dessvärre ser det dystert ut i Sverige. I förhållande till ex.vis de amerikanska universiteten där bl.a. MIT resp. Stanford är direkt kopplade till teknikföretagen i Boston resp. Silicon Valley. 

Svenska universitet och högskolor i kris

Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning beskriver i en artikel (kvartal.se 2020-12-09) hur den svenska universitetsvärlden är i kris. Det är således inte bara den svenska grundskolan som har stora problem kvalitetsmässigt. 

Sammanfattningsvis beror krisen, enligt hans analys, på att den politiska styrningen av universiteten har uppenbara brister kompetensmässigt. Detta leder i sin tur till att universitetens ledning har en: 

"skadligt stor följsamhet och känslighet för politiska önskemål. Nya dekaner och rektorer säger sig ofta numera t.ex. vilja jobba för ökad jämlikhet, mångfald och god arbetsmiljö. Sällan här man dessa personer måla upp en vision om excellens i forskning och undervisning."

Den stora volymökning som har skett under de senaste årtiondena vad gäller antalet studenter (och antalet universitet och högskolor) har dragit ner kvaliteten på utbildningen varför svenska universitet rasat i internationell ranking under samma årtionden. 

Kunskap är färskvara

Universitetens förmåga att på allt kortare tid leverera den av näringslivet efterfrågade kunskapen ter sig allt långsammare relativt utvecklingstakten i samhället. Inte minst i samband med den tekniska utvecklingen. En 4-årig teknisk universitetsutbildning kommer att uppleva ett antal tekniska paradigmskiften under utbildningens löptid. 

Förutom basala grundkunskaper ex.vis matematiska och fysikaliska grunder har således universiteten svårt att hänga med i utvecklingen och leverera den kunskap som näringslivet och arbetsmarknaden efterfrågar.

Teori utan koppling till verkligheten

Akademisk utbildning har också alltför ensidigt fokus på teoretisk kunskap utan koppling till verkligheten. Det ligger i paritet med att universiteten pga. den inneboende tidsaspekten inte kan hänga med i teknikutvecklingen. 

Därför blir det enklare, och framförallt billigare inom en begränsad budget, att hålla sig till mer generella och statiska teoretiska kunskaper samtidigt som kunskapen om teknikutvecklingen inte går att upprätthålla i tillräcklig omfattning.

Akademins forskning allt mindre användbar

Universitetens forskning blir också av alltmer begränsat värde för näringslivet. Kontakten med näringslivet och vad som efterfrågas fungerar inte. Vissa ansträngningar har gjorts för att förbättra detta men utan nämnvärda resultat. Även här är det bristande kvalitetsfokus som är orsaken samt att de politiska önskemålen styr i helt fel riktning enligt Fredrik Sjöholm. 

Oförmåga till förbättring

Att vi ska se en snabb lösning på universitetens och högskolornas kris är inte att räkna med. Framförallt då det saknas vilja beträffande det mest avgörande; en insikt om problematiken, hos politiken såväl som hos ledning. Det krävs kulturell och ledarskapsmässig förändring internt i det svenska utbildningsväsendet, både inom grundskola och högskola. 

För att åstadkomma detta krävs det politisk handlingskraft med tydliga direktiv till utbildningsväsendet. Att vi kan förvänta oss det ter sig osannolikt inom överskådlig tid. Enligt Fredrik Sjöholm, möts problematiken och utvecklingen i den svenska universitetsvärlden "med ett i bästa fall förstrött intresse."

Fredrik Sjöholm skriver vidare i sin artikel:

"Denna skadliga utveckling har uppmuntrats av samma typ av pedagoger som varit involverade i kvalitetsförsämringen i svensk grund- och gymnasieskola."

Trendspaning:

En mix av spetskompetenser

Eftersom fysisk plats blir alltmer oväsentlig uppstår möjligheten att skapa en mix av de mest intressanta spetskompetenserna och forskningsrönen. Dessa kan således kombineras för att få en utbildning som korresponderar med företagens och arbetsmarknadens krav. Hög kvalitet med spetskompetens i framkant kan därför skapas.  

Till skillnad från universiteten som sitter fast i den fysiska platsen och inte minst i en föråldrad organisation med felaktiga incitament. 

Envägskommunikation lika bra digitalt

Klassiska föreläsningar som mestadels är en envägskommunikation har visat sig kunna genomföras med i stort sett samma resultat digitalt. Det har gett tidsvinster då behovet av resor minskar samt därmed minskad miljöpåverkan.

Fysisk plats oväsentlig

Att inte vara bunden till en viss plats med dyra lokaler ger också stora vinster vad gäller distansundervisning. En föreläsning kan genomföras med avsevärt fler deltagare där den fysiska platsen är oväsentlig. Dvs. fler elever per föreläsare och mindre overheadkostnad.

Kunskap direkt från källan

Den forskning som ligger till grund för en föreläsning kan förmedlas av forskaren direkt istället för att förmedlas (och därmed risk att förvanskas) av personer i andra, tredje eller fjärde led. Studenten kommer direkt till källan för den kunskap som ska förmedlas. Oavsett var forskaren finns - på MIT eller Stanford.

Företagens möjlighet

För företagen finns det också en möjlighet att som utbildare förmedla den spetskunskap de besitter. Att det finns enorma kompetensmässiga resurser i företag som ligger i framkant är utom allt tvivel. Företagets kunskaper kan ses som en företagshemlighet men det kan också vara ett konkurrensmedel att berätta det för omvärlden. Transparens blir alltmer ett konkurrensmedel.

Rekryteringsbas per automatik

Det leder också till att företagen kan marknadsföra sig till en målgrupp som är attraktiv: de framtida medarbetarna. Att varumärke och marknadens kännedom om spetskunskap är avgörande för ett företags förmåga att rekrytera de bästa medarbetarna. Ett starkt varumärke värderas oftast högre än lönenivåer och lokaliseringsort vid jobbsökande.

Utbildnings-samordnare

Allt ovan sammantaget öppnar det upp för en förändrad marknad där nya aktörer kan ta mark från de gamla institutionerna och framförallt se till att förse arbetsmarknaden med vad den efterfrågar.

Genom att kombinera olika spetskompetenser, ge utbildningen mer precision och skräddarsy den utifrån marknadens krav kan också effektiviteten öka. Tidsaspekten, kvalitet och kunskapshöjd samt anställningsgraden efter avslutat utbildning blir mätbara konkurrensmedel. 

/Trendspaning X

Fördelar med distansarbete

Många har i o m Corona börjat arbeta på distans. Dvs de som normalt utför arbetsuppgifter framför datorn och via telefon. Tidsödande resor till och från en fysisk arbetsplats liksom till och från onödiga möten har gett stora tidsvinster för den enskilde såväl som miljövinster.

Vissa nackdelar också naturligtvis men här kommer några klara fördelar (förutom ovanstående) som kräver nytänkande i ledarskapet och hur organisationerna är riggade. Oftast troligen till det bättre.

Verbal förmåga blir inte dominerande. De introverta och de mer tystlåtna får bättre verktyg att göra sig "hörda". Eller snarare sedda. De som har god verbal förmåga brukar generellt ha sämre förmåga att uttrycka sig i skrift och tvärtom. En bristande förmåga kompenseras ofta med en annan förmåga. 

Fysisk kontakt leder inte bara till positiv social interaktion. I många fall dess motsats. Dessutom en hel del tidsslöseri som inte ens märks även vid fysisk närvaro. Mobiltelefoner och internet tar mycket tid även på plats. Meningslösa eller långdragna möten likaså.

För att tydliggöra vad som ska göras och att det blir gjort måste den moderna organisationen fokusera mer på resultat än på processer, detaljstyrning och övervakning.

Det leder till ett paradigmskifte vad gäller ledarskapet - från processstyrning till resultatstyrning.

Effektivitet

Fokus för ledarskapet måste ändras från att följa rutiner och processer dvs. fokus på process-styrning till att åstadkomma resultat. Därför blir ledarskapets förmåga att resultatstyra verksamheten avgörande. Det kommer också att minska en organisations bristande effektivitet med avseende på meningslösa arbetsuppgifter och sk. funktionell dumhet (Mats Alvesson, André Spicer, "Dumhetsparadoxen").

Faktiska resultat blir mer tydliga. Siffror och text, statistik och "avbockning" av genomförda arbetsuppgifter, mätning av resultat kommer att dominera över "korridor-lobbying".

Resultat-styrning kräver också nyckeltal som sedan behöver användas vidare i ledningen av organisationen i stort.

Konkreta faktabaserade resultat blir grogrunden till nytt fokus på vad organisationen faktiskt ska åstadkomma. Relevanta nyckeltal blir en nödvändighet ävensom att dessa måste vara dynamiska och kunna förändras över tid beroende på vad som ska åstadkommas. Det gäller både nyckeltal beträffande kund/målgrupp såväl som interna processer och förändringsarbete.

Antalet meningslösa möten där fler deltagare än nödvändigt är med minskar. Dels tiden det tar att transportera sig till möte och dels den tid som själva mötet tar där flera deltagare inte har någon nytta av vad som avhandlas på mötet.

Beslut kan tas snabbare genom att använda digitala verktyg. Medarbetares åsikter i en fråga innan beslut tas kan enklare inhämtas digitalt.

Överlag kan faktabaserade beslut bli fler jmf. med alltför många känslomässiga sådana. 

Forskning har visat på att de allra flesta beslut i en organisation bygger på känslomässiga underlag.

Fokus på digital faktabaserad information istället för muntlig sådan från de med bäst utvecklad verbal förmåga ger bättre beslutsunderlag. Förutsatt att dessa underlag är baserade på relevanta nyckeltal.

Information - enklare sökning

När ledarskapet har fokuserat på information och kommunikation via fysiska möte har digital information mer eller mindre begravts utan att medarbetare tar del av den. Policy-dokument, rutinbeskrivningar, resultatrapportering begravs i de digitala arkiven.

Genom mer distansarbete krävs att information tillgängliggörs på ett bättre sätt. Nya digitala verktyg behöver användas för att "sålla ut" den information som krävs för varje medarbetare. Bättre struktur på lagrad information krävs när nya verktyg för att finna rätt information behöver införas i organisationen.

Idag är det avsevärt lättare att söka efter information på internet än att finna intern information.

Även en enkel sökning av information dvs. ställa en fråga på en intern chatfunktion gör sökningen enklare jmf. med att fysiskt springa runt och försöka finna svar på en fråga eller inhämta någon form av information.

Delaktighet

Att göra varje medarbetare synlig och därmed öka delaktighet och engagemang i verksamheten kan med digitala verktyg göras enklare och mer systematiskt. En emoji eller ett kort textmeddelande, eller gruppvisa förfrågningar, enkäter m.m. blir enklare och snabbare än att kalla till möten där de med mest verbal förmåga tar mest plats.

De introvertas renässans

Genom digitala lösningar där textbaserad kommunikation / information används får de introverta också fler möjligheter och tillfällen att göra sig hörda.

De som gör jobbet men inte syns får därmed en renässans eftersom den fysiska gruppdynamiska såväl som verbala förmågan minskar i betydelse. 

Psykosocial arbetsmiljö

Det minskar också betydelsen (och dess nackdelar) av det i samhället fn. dominerande narcissistiska beteendet (baserat på individualismen). Här finns dock en passus då digitala medier (läs sociala medier) drivit på narcissismens utveckling som norm vad gäller beteendet. I en organisation blir det dock enklare att styra ex.vis samtalstoner mm. då skrivna ord är lättare att bevisa jmf. med verbala kränkningar under fikarasten. Mer transparens med andra ord.

Förändring i de informella maktstrukturerna

Fysiska möten och interagering mellan människor kräver sin kompetens. En kompetens som är olika beroende på förmågor. Det innebär att de som tillförskaffat sig informell makt (hegemoni) i den existerande fysiska miljön kan förlora sin makt till förmån för de som har bättre förmåga att kommunicera via text samt bättre kan hantera digitala verktyg.

Konklusion

• Resultatstyrning istället för process-styrning.

• Den som "gör jobbet" uppmärksammas mer än den som "tar plats i rummet".

• Förändring i de informella maktstrukturerna.

• Möjlighet till mer systematik i ledarskapet genom digitala verktyg.

• Möjlighet till bättre mätning av resultat. Vilket kräver relevanta nyckeltal.

• Digital kommunikation och information ger möjlighet till bättre beslut.

/Trendspaning X