Kontanter - David mot Goliat

Bankerna har i flera år med diverse medel försökt bli av med kontanthanteringen som dels är dyr och dels ger ökad rånrisk. Syftet har alltså varit ett inifrån och ut-perspektiv, m a o det finns ett internt problem i bankerna och därmed försöker de tvinga kunderna till ett ändrat beteende. För snabbt visar det sig.
Cirka 60% betalar fortfarande med kontanter när det gäller sk. regelbunden konsumtion såsom livsmedel och restaurangbesök.

http://www.dagenshandel.se/nyheter/svenskarna-fortsatter-betala-med-kontanter/
Felet? Att tänka inifrån och ut och därefter försöka ändra något är avsevärt svårare än om förhållandet är det motsatta. Om konsumenterna ansett att kontanthanteringen varit ett stort problem hade ganska säkert sedlar och mynt varit borta för länge sedan. Snarare är korten ett problem ur ett kundperspektiv.
Osäker hantering, lättare att bli drabbad av bedrägeri, dåligt fungerande uppkoppling i butikerna vilket gör att köp inte kan genomföras, längre tider i kassan, dessutom avgifter (!).....nackdelarna är många.
Ibland spärrar dessutom bankerna kortet utan förvarning om någon visar ett "onormalt köpmönster" ex.vis flera köp utomlands, särskilt i sk. riskländer i bl.a. Asien, vilket strandsatt bankkunder utomlands.
Till detta ska läggas en omfattande svart ekonomi som ju av förklarliga skäl är kontantbaserad.

Begränsningen av kontanter hos bankerna har också skapat stor irritation hos kunderna, speciellt hos de äldre som nu är hänvisade ut på gatan till bankomaterna. Med en känsla av otrygghet som följd.

Att stora aktörer (Goliat) ska kunna skapa en trend pga eget syfte är m a o inte så lätt om inte incitamenten är de rätta hos de som står för vinsten dvs kunderna.
Konsumentens (Davids) makt blir allt större. Många små krafter är alltid starkare än ett fåtal stora.

/Trendspaning X

SAS - Lönenivån inte ens halva sanningen?

Lönesänkningen för de SAS-anställda skapar f.n. en hel del debatt. Att ledningen menar att det är lönenivån som måste ner för att SAS ska bli konkurrenskraftiga igen. Många bedömare menar att den sänkning som kommit till stånd ändå inte räcker till och måste ner ännu lägre.
Låt oss se det hela ur ett helt annat perspektiv som lätt glöms bort i debatten.

Det handlar om själva affärsmodellen. Framgångsrika företag idag har en unik affärsmodell men sällan en unik tjänst eller produkt. De säljer och levererar den dock på ett unikt sätt tvärtemot "gängse branschstandard". Själva affärsidén är i princip densamma för lågprisbolagen som för SAS. Att frakta människor i flygplan från punkt A till B. Det är alltså modellen för HUR detta görs som gör skillnaden mellan bolagen och som är RyanAirs och Norwegians stora konkurrensfördel.

Lågprisbolagen och då RyanAir i synnerhet gör så här:

Du sköter all bokning själv. Ingen provision till resebyråer.
Landar och startar på mindre flygplatser med lägre avgifter.
Blir dominerande på de flygplatserna och kan ta provision på taxfree, restauranger
Erbjuder bokning av boende och hyrbilar på sajten. Tar provision på detta.
Ingenting gratis. Allt kostar extra.
Mer intäkter på kringtjänster än själva biljetten. Se bilden nedan.
En enda flygplanstyp som gör underhållet avsevärt billigare. Även prutmånen vid inköp.
Eftersom mycket sköts av kunden och entreprenörer runt omkring är overhead-kostnaden låg.

Därmed inte sagt att SAS ska försöka kopiera lågprisbolagen. Där lär de förlora i vilket fall som helst.

Att som i SAS fall skära ner lönekostnaderna utan att revidera affärsmodellen radikalt är kanske bara en högst temporär lösning. Kristiska röster menar att SAS styrelse är inkompetenta eftersom de inte har erfarenhet av flygbranschen. De är måhända inkompetenta på sin post eftersom de inte lyckats särskilt bra, men att tänka nytt kräver inte branscherfarenhet. Snarare tvärtom. Att ändra affärslogik utifrån ändrade förutsättningar på marknaden dvs trender, uppstickande konkurrenter m.m. är inte lätt om man är belastad av gammal erfarenhet från branschen. Inte ens i debatten.

/Trendspaning X

Varsla när det är OK

Just nu rasar det in nyheter om varsel i näringslivet. Volvo, Ericsson, EON och många fler. Troligen inte slut än. Men att det enbart beror på konjunkturen är kanske inte helt sant.

Först och främst är varsel inte detsamma som att alla blir uppsagda. Man tar till lite extra för att gardera sig eftersom det är en komplicerad process att avskeda folk. Antalet friställda när allt är klart brukar normalt bli mindre. Varslen av de fast anställda har också föregåtts av att företagen "rensat" i avtalen med bemanningsföretag och diverse resurskonsulter. Dessa utgör alltmer en flexibel buffert för att kringgå problematiken med varsel och uppsägningar. Bemanningsföretagens expansion de senaste åren i Sverige är en konsekvens av att företagens stora kostnadsmassa är personalkostnader och att svängningarna på marknaden blir allt snabbare. Därför krävs mer flexibilitet för att konkurrera på en global marknad.

Och så till saken med detta blogginlägg. Att varsla i tider där det inte är en lågkonjunktur är ofta väldigt uppseendeväckande. Att varsla när konjunkturen viker gör att företaget som varslar bara blir en i mängden och därmed skadas inte företagets goodwill. Och den senare blir allt viktigare bl.a. i och med allt kräsnare konsumenter.

Ytterligare en trend som påverkar är att tjänstemannasektorn fått vara relativt sett orörd vad gäller rationaliseringar till skillnad från produktion som under många år slimmats och automatiserats ibland till bristningsgränsen, för att hänga med i den globala konkurrensen. Så inte längre. Nu måste även det administrativa trimmas liksom att tjänsteproduktionens effektivitet ses över. Digitalisering och nya kommunikationsverktyg slår redan hårt mot tjänstesektorn. Även om den växer på annat sätt med krav på andra kompetenser.

Det finns massor att göra för oss alla men vi är troligen fel organiserade för att kunna få möjlighet att uträtta det som finns att göra. Därav hög arbetslöshet även under de senaste högkonjunkturerna. Någon form av strukturfel m a o. Exakt vilka strukturfel kan diskuteras. Där har vi den största utmaningen. Fler inlägg om stora förändringar i vårt arbetsliv kommer på denna blogg.

/Trendspaning X

Trendspanandets "dilemma"

Trender, särskilt i sina tidiga faser, kan lätt bli kontroversiella. Anledningen är att de kan ifrågasätta ett etablissemangs normer, hota etablerade maktstrukturer, hota en marknadsaktörs positioner på "sin" marknad osv osv.
Att inte ta till sig trendsignaler som vid ett första påseende ter sig obekväma eller i värsta fall ett reellt hot kan vara ödesdigert för den egna verksamheten eller den egna positionen. Alltifrån Facit till Nokia och nu SAS är tydliga exempel på företag som missat detta. Musikbranschen är en hel bransch som missat viktiga trendsignaler, dessutom orsakade av ett teknikskifte, dvs. det hade inte varit svårt att "räkna ut" vad som skulle kunna ske. Vilket också skedde. Aggressionerna i den branschen har också varit mer än tydliga.

Paradigmskifte är en tes som lanserades av forskaren Thomas Kuhn (1922 - 1996) redan 1962, som mycket väl kan beskriva ett förlopp när trender börjar visa sig och stadierna, "fat and happy", förnekelse, aggression och så vidare lätt kan definieras.
http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Kuhn

Den som sysslar med trendspaning kommer förr eller senare också att "ramla över" trender i tidigt stadium som är kontroversiella dvs. hotande. Att påvisa en sådan trend leder ofta till att det uppfattas som argumentation för eller emot en företeelse. En effektiv trendspaning måste dock vara åsiktsfri. Att bedriva trendspaning utifrån egna eller andras särintressen går alldeles utmärkt men blir allt annat än relevant. Att finna signaler för det man helst vill se som en trend är inga problem eftersom det alltid finns flera och ofta motsatta signaler, speciellt i de tidiga faserna av en trend på gång. Omvärlds- och trendanalyser i politiskt styrda organisationer har ofta små chanser att vara tillförlitliga när de filtrerats för att vara politiskt korrekta.

Objektivitet är med andra ord en förutsättning. Att uppfattas som objektiv är dock svårare eftersom de som känner sig hotade ser det som en argumentation mot deras vedertagna sanningar. Därför riskerar de reella hoten att ignoreras.

Den tyske filosofen Arthur Schopenauer (1788 - 1860), bilden, definierade tre faser i trender: förlöjligande, våldsamt motarbetande och slutligen, när vi står inför faktum, accepterat som en självklarhet. "Det har jag alltid sagt/ansett/trott!" http://en.wikipedia.org/wiki/Arthur_Schopenhauer

Som årtalen i texten ovan antyder så är trender och hur vi hanterar dem knappast något nytt. Vi har inte heller lärt oss hantera dem på ett smartare sätt eftersom rädslan ofta är starkare än logiskt tänkande. Speciellt om vi befinner oss i en grupp där rådande sanning inte får ifrågasättas pga. kollektiv rädsla.

/Trendspaning X

Paradigm-skifte i relation fack - arbetsgivare?

SAS uppgörelse med facken får anses som unik på svensk arbetsmarknad. Och kanske ett paradigmskifte i den svenska modellen för arbetsmarknaden. Krasst sett sitter numera fack och arbetsgivare i samma båt i en global konkurrenssituation. För att rädda arbetstillfällen krävs därför samarbete istället för konflikt.

Fackets "fiende" i SAS-sammanhang är inte arbetsgivaren utan snarare RyanAir, Norwegian m.fl. lågprisbolag. Om man nu vill se världen i ett konfliktperspektiv. Risken kan vara att arbetsgivarna pressar mer än nödvändigt om det här förfarandet blir vedertaget. De sitter ändå på de faktiska "siffrorna" som avgör
om konkurs är ett reellt hot eller inte. Därför kommer säkert högre krav på transparens att komma som nästa steg.

http://www.dn.se/ekonomi/folj-sas-dramat-minut-for-minut

Forskaren Clayton Christensen, Harvard Business School, har lanserat tesen "disruptive innovation", vilket ganska tydligt är vad SAS råkat ut för. Kort uttryck handlar detta om att nya aktörer finner helt nya affärsmodeller att konkurrera med i mogna branscher som länge sysslat med att beräkna marknadsandelar sinsemellan.

http://www.claytonchristensen.com/key-concepts/

Anledningen till lågprisbolagens framgång är dels att de byggts upp utan onödig overhead, som för SAS del är svår att bli av med, och dels att de skalat bort tjänster som passagerarna kan vara utan; skynken i kabinen, gratis mat och drinkar osv. De har m.a.o. en helt annan affärsmodell som tagit SAS m.fl. traditionella flygbolag på sängen. Att förändra affärsmodellen i etablerade gamla bolag är ytterligt svårt eftersom det dels handlar om intern kultur men framförallt att ledningens perspektiv inte går att förändra i tillräcklig omfattning. En mogen bransch med dess ledningar utvecklar vedertagna sanningar och blir genom benchmarking m.fl. "övningar" mer eller mindre identiska.

/Trendspaning X

Samarbete istället för konflikt

Nu pratas det alltmer, särskilt i länder med hårt konkurrenstryck (Tyskland, USA) om Co-operation, eller på tyska "Kooperation statt Konflikt". Detta diskuteras dock inte nämnvärt i Sverige. Än.
Det tyska debattklimatet är mer öppet och marknaden mer öppen för innovativa affärsmodeller.

Den svenska debatten handlar snarare om det motsatta: Konkurrensverket verkar för att öka konkurrensen i samhället. LOU ska syfta till att förbilliga offentliga sektorns inköp genom konkurrensutsättning (dock ytterst tveksamt). Marknadsekonomin anses bygga på att företag konkurrerar och därmed förbättrar sina produkter och tjänster. Vedertaget och odiskutabelt?..... alla sanningar har sin tid!

I en globaliserad marknad är inte närmsta grannen konkurrenten utan snarare andra länder med andra förutsättningar. Affärslogiken rubbas m.a.o. Konkurrens är bara effektiv till en viss gräns. Ju mer den hårdnar desto mer improduktivt arbete behövs för att delta i den, desto mer tär den på jordens resurser. Samhällsekonomiskt finns det en brytgräns där kostnaderna för att konkurrera blir högre än vad det ger i kvalitetsutveckling och effektivisering.

Trenden som sådan har troligen tagit fart pga. dels innevarande eurokris som bara kan lösas i samarbete EU-länderna emellan (i bästa fall), dels klimatfrågan som kräver samarbete över alla gränser. Kriser leder till mer samarbete. Ingenting förenar som en gemensam fiende.

Tyskarna diskuterar en modernare kapitalism där samarbete visar sig fungera bättre än klassisk s.k. konfliktbaserad konkurrens. Anledningen förutom globalisering är också att varor och tjänster blir alltmer komplexa. Allt färre enkla köp över disk kan göras. Kortare produktionsserier, kundanpassning, utveckling där kunden är involverad redan från idéstadiet; Co-creation, Co-construction, Co-production... Fordonsindustrin samarbetar sinsemellan trots att de är konkurrenter utåt; gemensam utveckling av delkomponenter, bottenplattor m.m.

Ekonomen och sociologen Richard Sennett har med sin bok "Together- the Rituals,Pleasures and Politics of Cooperation" gått in på djupet i ämnet och menar att marknadsekonomn går in i en ny fas där Darwins tes "Survival of the fittest" inte stämmer helt ens i en marknadsekonomi längre.

I detta perspektiv ter sig Konkurrensverkets hållning out-of-date liksom att arbetsmarknadens parter fortfarande bygger sin tillvaro på konflikt, liksom partipolitisk retorik som blir allt mindre respekterad av allmänheten. Som om Sveriges gränser gav dem en skyddad tillvaro. Förr, ja men nu ... nej knappast.
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       
/Trendspaning X

Nutidstokerier?

En liten snabb undersökning på Facebook om vilka nutidstokerier vi har. (Helt ovetenskapligt genomförd men att bevisa trender med vetenskaplig korrekthet tar så lång tid att trenden nästan gått förbi innan den är bevisad.)

Sådana saker som vi om ett antal år kommer att anse var helt tokigt. Vi har lätt för att fördöma värderingar och tankesätt från förr men när det gäller att rannsaka sig i nutid går det avsevärt sämre. Att ifrågasätta det som är politiskt korrekt eller anses som en sanning kan dessutom vara ganska kontroversiellt. Bra att leta efter om man vill spana på trender. Politiskt korrekta åsikter som inte ens får ifrågasättas, dvs mer eller mindre tabu-ämnen idag blir troligen diskutabla och ifrågasatta i framtiden. Det som ofta behövs är att någon som innehar ett stort förtroende i en grupp, stor eller liten, lyckas bryta isen.

Här är listan som kom in via Facebook:

• Finna en mötestid tidigast om 5 veckor
• Dildopartyn
• Hen
• Livspusslet
• LCHF 
• one-piece
• Umgänge med sina vänner via Facebook
• frukt från Sydamerika
• grönsaker från Asien
• tulpaner i januari
• grillhetsen
• dagens ojämställdhet/ojämlikhet
• kanal-tv
• 2 bilar per familj
• "shopping" som hobby
• externa köpcentrum
• semesterhus i Thailand
• flytt av tillverkningsindustrin till Kina
• fractional-reserve banking (FRB)
• europeiska bank- och skuldkrisen
• europeiska bankunionen
• Lyssna på musik i små skithögtalare eller direkt ur mobilen
• Användarovänligheten av hemelektronik
• Dagens obefintliga räntor på sparkapital
• Semlor i november

/Trendspaning X

Missing people - filantropisk renässans

På bara några veckor har den idéella organisationen Missing People funnit ett antal försvunna personer, levande eller döda. Flera av de döda har polisen sedan länge avslutat spaningen efter.
Då kan man fundera på vad detta ger uttryck för. Och då handlar det inte om polisens ineffektivitet. Den som justitieministern, Beatrice Ask, "för samtal om". Vad nu det innebär.

Missing people är ett ganska tydligt exempel på en trend i Sverige som kan rubriceras som idéell, empatisk eller filantropisk. Filantropi har under många år snarare klassats som naivitet och dumhet. Vi har krävt ersättning för allt. Staten ska betala notan för all nödvändig välgörenhet eller annan omtanke, det har gällt alltifrån barnomsorg, stöd och vård av handikappade till vård av äldre. De vuxna barnen till vårdkrävande åldrande föräldrar har exempelvis krävt ersättning av staten för sin insats hos de egna föräldrarna. För många andra nationaliteter ter sig detta resonemang helt absurt. men inte i Sverige. Vi är nu alltså inne på en mycket svensk trend.

För inte alls många år sedan ansågs frivilliga bevakningsorganisationer vara likställt med beväpnade medborgargarden enligt amerikanskt snitt. Att befolkningen "tog lagen i egna händer" hotade rättssamhället. Idag finns ett stort antal frivilliga bevakningsorganisationer, särskilt på landsbygden där polisen har små eller inga resurser. De samarbetar dessutom med polisen och har drastiskt fått ner brottsligheten, främst vad gäller egendomsbrott men även det faktum att ibland gör ju tillfället tjuven. "Tillfällena" har m a o minskat för diverse olika typer av brott. Idag vädjar dessutom polisen till allmänheten att tipsa och alltmer engagera sig i brottsbekämpningen. Utan att för den skull beväpna sig.
På 70-talet fanns många fall där de som förhindrade brott själva blev dömda om de bedömdes ha använt mer våld än vad nöden krävde. Idag är sådana fall extremt sällsynta. M a o en attitydförändring hos rättssystemet, inte i lagen.

Varför då denna ökning av frivilliga organisationer i Sverige? (Efterkrigstidens minskning av idéellt arbete var framförallt ett svenskt fenomen.)

En orsak kan vara att de unga generationerna inte anser att samhället ska eller kan ordna allt. Till skillnad från de äldre generationerna som sett det som en rättighet, ett krav.
I många fall anser de unga att det etablerade samhället vänt dem ryggen eller blivit deras fiende. En ungdomsarbetslöshet på 25 - 30 % pga. en stelbent arbetsmarknad, ett trygghetssystem som de aldrig fått chansen att kvalificera sig in i, Migrationsverkets, som de upplever, ologiska och empatilösa beslut om utvisning av klasskompisar, offentliga tjänstemän som "bara följde reglerna" när något gick helsnett, Ipred-lagen, FRA-lagen osv osv.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5342323

Lägg till detta att de sena 80-talisterna och yngre ända sedan 6-årsgruppen i skolan varit vana att diskutera värdegrundsfrågor och att de i samma skola lärt sig att kritiskt granska samhället och dess auktoriteter. I det ljuset uppfattas offentligheten ha stora brister i just värdegrundsfrågor. Särskilt då ideologierna inte längre går att skönja i den politiska debatten.
De unga generationerna drar slutsatsen att arbetet för ett bättre och mänskligare samhälle inte längre sköts av staten.   "Missing people" är bara ett exempel som de tolkar som ett bevis på detta. Som vanligt när det gäller trender så driver generationsväxlingarna trenderna men därmed inte sagt att det enbart är de unga som driver eller följer dem. Även de äldre generationerna dras med i trenden.

/Trendspaning X

Självständighetstrend i Europas regioner

Flera regioner i Europa blir alltmer aktiva i debatten kring självständighet eller åtminstone ökat oberoende gentemot nationalstaterna de ingår i.
Färska exempel är Skottland, Baskien och Katalonien. För oss i Sverige ter detta sig främmande då vår nationalstat är stark och regionerna svaga. Sverige är relativt homogent både kulturellt och ekonomiskt vilket inte är fallet i många andra länder. Paradoxen är att på EU-nivå diskuteras ökad integration mellan regioner och länder medan det på lokal nivå är den motsatta diskussionen. Ett glapp mellan den centrala styrningen i Bryssel och lokalplanet vilket inte heller är föga förvånande generellt sett när en organisation eller en union växer sig allt större.

Den katalanska flaggan som i en ny utformning lagt till det
blå fältet med stjärnan vilken symboliserar att Katalonien är en
del av EU snarare än Spanien. Syns just nu på var och varannan balkong i Katalonien.

Trenden förstärks just nu av Euro-krisen. Starka regioner får betala för de svaga vilket är typfallet i Spanien. Katalonien är Spaniens ekonomiskt starkaste region. En lång historik som gjort att katalanerna sett sig som ett eget land med egen kultur och eget språk (som numera också är huvudspråket) gör de nationalistiska strömningarna starka.

Kataloniens president Artur Mas i Gavarró har under hela sin tid på posten drivit frågan om mer självständighet gentemot nationalstaten Spanien, om än inte totalt oberoende. Därför är man också för ett starkare EU, enbart av den anledningen att det försvagar nationalstaten. 
Om ECB misslyckas med att bibehålla valutaunionen och euron i sin nuvarande form lär det ge ytterligare grogrund för regionernas nationalistiska strömningar. 
Att euron kraschar förr eller senare är det också alltfler analytiker och oberoende experter som är övertygade om. Men även experterna kan ha fel så låt oss vänta och se.
Omvälvande händelser leder alltid till bieffekter men ger framförallt bränsle till de tendenser som ligger i linje med det som händer och som funnits sedan tidigare./Trendspaning X 

Facken söker nya vägar

SEKO - facket för service och kommunikation kör en annonskampanj som kritiserar avregleringen av Sveriges järnvägstrafik. Ett tecken på att facket försöker finna nya vägar att driva frågor som kan motivera deras existens. Istället för att bara driva avtalsfrågor nu även alltså mer politiskt övergripande frågor.
Lärarfackens senaste avtalsförhandling fick exempelvis stark kritik från de egna medlemmarna där lönepåslaget var högst marginellt och långt ifrån vad lärarna själva ansåg vara en vettig lön för ett viktigt och utsatt arbete. Alltmer tenderar avtalsförhandlingarna att bli ett spel för galleriet där både arbetsgivarorganisation och fack egentligen sitter i samma båt. Särskilt när det gäller offentligt anställda men i lika stor grad exportberoende industri där man har att ta hänsyn till global konkurrens. Det motsatta gäller dock för hamnarbetarförbundet som har arbetsgivarna i ett järngrepp. En strejk lamslår snabbt exportindustrin vilket gör det omöjligt för arbetsgivarna att driva en hårdare linje.
Men för de flesta fackförbunden gäller det att finna andra frågor som dels ger mer publicitet och dels påverkar medlemmarnas situation eller om man nu ska vara mer krass, helt enkelt fackens fortsatta existens. Det finns ett antal trevande försök från flera fackförbund varav SEKOs kampanj är ett bra exempel.
Tilläggas till just den kampanjen skall, att statliga Jernhusen stoppade kampanjen tidigare då tanken var att annonsera på perrongerna. Nu går ett privat företag, annonsföretaget JCDecaux, in och sponsrar kampanjen där motiveringen är att värna om yttrandefrihet. Också en tydlig trend bland privata företag där de alltmer går in och tar ett samhällsansvar eller som här, deltar i samhällsdebatten. Sådant är mer värt än något annat ur marknadsföringssynpunkt.

http://bloggar.aftonbladet.se/politikerkollen/2012/10/seko-far-sponsorhjalp-till-stoppad-reklamkampanj/

/Trendspaning X

Att blicka bakåt ökar förmågan att se framåt

Trender tar i stort sett alltid sats i det varit dvs historiken. Pendeln svänger åt ena eller andra hållet. Det som var inne igår är passé idag och tvärtom. Att spana på trender kräver att man har koll på vår historia. Vi är en produkt av den. Att se bakåt ger perspektiv på hur fel eller rätt vi tänkte då och hur fel eller rätt vi kanske tänker idag. Vad som nu är rätt eller fel...

Nedanstående förstasidas budskap ter sig nog tämligen orimlig idag. Det var några decennium innan globalisering, internet och EU. Det fanns ett riksdagsbeslut på att näringslivet i Sverige helt skulle förstatligas. En något orimlig tanke idag men sågs av många som fullt realistisk då det begav sig på 70-talet. Fundera på vad som verkar fullt realistiskt idag men som kommer att ses som fullständigt orimligt om 30 år. Eller kanske 10 år? Det finns idag inget svar på den frågan, bara dina spekulationer. Än så länge.

/Trendspaning X

Nya shoppingkoncept inte tillräckligt

Som nämnts många gånger på den här bloggen är shoppingen i USA mitt uppe i en stor förändring. Shoppingcenter töms och stängs, butikskedjor med Organic Food växer däremot liksom småbutiker i nysanerade centrum. Men en trend som gör att nya shoppingkoncept knappast räcker för att upprätthålla den höga konsumtionsnivån är kanske snarare det faktum att vi har garderoberna fulla med det mesta efter åratal av lustfylld shopping. Mycket avd et vi sysslar med på fritiden är kul ett tag men sedan tröttnar vi. Särskilt om det finns avigsidor på det hela. Och det finns det naturligtvis med shoppingen. Att den gräver hål i plånböckerna är nog inte avgörande utan den viktigaste aspekten  är snarare att shoppingen tär på jordens resurser, som vi nu alla vet är begränsade. Därmed blir shopping badwill och knappast något som den som är medveten och "early adopter", gärna skyltar med.
http://www.dagenshandel.se/ledare/attraktiv-shopping-kraver-nya-ideer

I Norge är sedan flera år sk Harrytur (gränshandel i Sverige) stämplat som något slags white-trash-nöje.
Det senare ett amerikanskt uttryck som får alltmer fäste även i Sverige.
http://no.wikipedia.org/wiki/Harrytur

Undersökningsföretaget United Minds pekar i sin nyligen publicerade trendrapport också på trender som kommer att minska shopping. De nämner Asketism (minimalism), Cirkularitet (återvinning) och mager konsumism som tre tydliga trender.

Ett exempel i samma riktning är amerikanen Kelly Sutton som startat The Cult of Less. Målet var att se om det gick att leva ett liv med minimalt med prylar. Allt han ägde skulle få plats i två resväskor och två kartonger. Allt annat har han sålt av undan för undan. Syftet är att göra livet enklare.
http://cultofless.com/

Slutligen eller snarare som vanligt: räkna med att kommande konjunktursvängningar, ytterligare finanskriser, eurokris osv definitivt kommer att påverka våra sätt att leva. Troligen till det bättre.

/Trendspaning X

Jaktintresset en trend hos unga

Jakt: Från förlegad gubbsport till allt fler unga jägare. Trenden att fler unga blir jägare gäller inte bara i Sverige utan även i USA. Ett ökat intresse för natur och ursprung driver på trenden. För ganska få år sedan var problemet med föryngringen av jägarkåren ett diskussionsämne, nu är det inte ett problem längre. Dessutom är de nytillkomna jägarna avsevärt mer välutbildade inom jakt än de äldre generationerna.
Jaktmotståndet har också i stort sett försvunnit. Veganerna hörs inte av längre. Motståndet mot att äta djur har dämpats av diverse dieter såsom LCHF m.m. Djurplågeri sker inte heller under jakt i en skog, däremot i storskalig köttproduktion. Kyckling, scampi, griskött och utsläpp av växthusgas pga nötköttsproduktion gör att jakt ses som ett både djurvänligt och ekologiskt alternativ.
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2012/10/Antalet-unga-jagare-har-fordubblats-1.36327/

/Trendspaning X

Socialt ansvar en allt större del av företagens varumärke

När politik och samhälle inte förmår lösa de stora problemen öppnas möjligheterna för andra att ta tag i frågan. Det uppstår ett öppet fönster i debatten som kan utnyttjas för att visa sitt samhällsansvar och därmed öka sitt goodwill-värde.

Två exempel:
Benetton, det italienska modeföretaget har startat kampanjen "Unemployee of the year" Det är en tävling för alla arbetslösa ungdomar mellan 18 och 30 år där de 100 bästa projektförslagen för UNHATE Foundation (välgörenhetsfond instiftad av Benetton mot diskriminering) prisbelönas med 5000 Euro.
http://unhate.benetton.com/

Matproducenterna Arla Foods går nu ut med krav på prishöjningar på mjölk med 40 öre för att rädda bönderna. Branschorganisationen Svenskt Kött går ut med liknande budskap. Axfood och ICA hakade snabbt på detta för att inte riskera bli "The bad guys" i sammanhanget. Man gör sig alltså nu till tolk för böndernas väl och ve. En snabb förändring från att ha varit prispressare.
http://www.dagenshandel.se/nyheter/sveriges-bonder-kraver-mer-betalt

Anledning:
De traditionella marknadskanalerna för reklam fungerar inte. Ett faktum som konsumentföretagen insett sedan flera år tillbaka. Traditionella reklamkampanjer visar inga resultat i försäljningssiffrorna. Ett massivt mediabrus tillsammans med att vi konsumerar media på andra sätt än idag. Lägg till detta en generationsväxling där de unga nytillkommande konsumenterna inte går på de enkla reklamtricksen längre och inte heller är nåbara via dagspress och TV.
Konsumentens makt år också stor idag. Inte minst har de sociala medierna sett till det. Ett dåligt rykte sprids snabbt via Facebook och Twitter och påverkar försäljningen negativt direkt. Modekedjan Zara fick stänga tre butiker i Sverige pga dålig personalpolitik. Lidl hade en trög start i Sverige pga deras policy att aldrig uttala sig i media. Den policyn är nu skrotad. I allafall i Sverige.

Är det bara snöd vinning som ligger bakom ovanstående exempel. Nej inte helt, troligtvis. Benetton som är ett familjeföretag, har under många år engagerat sig socialt. I svensk kultur har vi svårt att ta till oss att det finns en filantropisk tanke bakom "kapitalisternas" handlande eftersom det ansetts att det är staten som ska ta hand om de svaga i samhället.

Benetton har uppmärksammat att ingen med politisk makt bryr sig i ungdomsarbetslösheten. Orsaken till det kan förklaras med att gruppen arbetslösa ungdomar är heterogen och svår att nå via traditionella media och därför inte så intressanta för de etablerade partierna.

Blir det verkstad av det hela eller är det bara ett utspel?
Troligen vågar de inte stanna vid ett utspel enbart. Om Arla Foods visar sig ta hand om de 40 örenas prishöjning helt för egen del kommer det att slå ännu hårdare mot deras goodwill-värde. Och därmed naturligtvis försäljningen.
Sanningen är att det är tre personer i Sverige som styrt (pressat) mjölkpriset: tre inköpare på Axfood, ICA och COOP. Men .....det finns alltid alternativ som konsumenten kan välja istället. Finns de inte på Axfood, ICA eller Coop så finns de på Lidl. Oligopolet är brutet m a o. Vilket är ytterligare en anledning till allt ovanstående.

/Trendspaning X

Efter euron - lokala valutor?

Att EMU, den monetära unionen dvs euron som tanke har vissa nackdelar har väl inte gått obemärkt förbi. Som vanligt svänger pendeln när kriser uppstår. Nu börjar det istället diskuteras lokala valutor och då inte per land utan inom avsevärt mindre geografiska områden. Det finns ett antal sådana exempel i världen, inte minst i de länder vi kallat U-länder.

Effekten av små lokala valutor har varit en stimulans av det lokala näringslivet och ett bättre miljötänkande. Egentligen tvärtemot vad de stora valutorna åstadkommit. Småskalighet och möjlighet att påverka sin vardag är något som oftast gynnar gemene man. Den globaliserade konsumtionen ger stora miljöproblem i form av stordrift, rovdrift och allt längre transporter. Ett centraliserat ledarskap gör att demokratin alltmer sätts ur spel och att besluten tas allt längre bort från medborgarna. Ju större område desto mer olika förutsättningar och därmed desto större risk för felaktiga beslut.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5293818

Euron är enligt många bedömare dödsdömd, det är mer en tidsfråga innan den går under. Receptet hittills för att rädda den har varit en starkare centralistisk styrning av EU. Vilket inte lär bli så lätt då det alltmer byggs upp en nord-syd-konflikt pga att de nordliga EMU-länderna (läs Tyskland och Finland) med största sannolikhet kommer att få stå för notan från de sydliga länderna (Grekland, Spanien.......). Plus att det knappast ligger i tiden. Miljöproblem, allt större krav på medborgarinflytande, dyrare transporter, medvetenheten om ändliga resurser är några av de faktorer som spelar in.

/Trendspaning X

Snabbrörlig detaljhandel - pop-up shops

Konkurrensen ökar inom detaljhandeln, dels pga överutbud och dels pga minskad konsumtion i finanskrisernas spår. Därför blir också varumärken och produkter alltmer en färskvara. Det gäller dels att finna nya sätt att attrahera kunderna och dels nya sätt att snabbt både ta sig in på en marknad och lika snabbt ta sig ur densamma. Långa hyreskontrakt på en osäker marknad blir därför livsfarligt. Hellre då tillfälliga inhopp i bra lägen: pop-up-shop.

Uppstod först i Los Angeles redan 1999 där företaget Vacant var pionjär http://www.govacant.com/.

Som så många andra trender dröjer det ofta innan det tar fart och blir tillräckligt tydligt för att kallas en trend. Nu har det alltså tagit fart. Ett alternativ till den trögrörlighet som de traditionella kedjorna har inbyggd.

Till och med gallerior med pop-up-shops inrättas. I Amsterdam öppnas Boxpark som byggs av containrar.

http://www.dagenshandel.se/nyheter/boxpark-oppnar-i-amsterdam

Allt detta ger stora möjligheter för små okända varumärken, små tillverkare osv. som i sin tur leder till mer spännande shopping. Allt bättre logistik och tillverkningsmöjligheter i takt med effektivisering och globalisering går också hand i hand med trenden och förstärker den. Det gäller alltså att ha idéerna först och främst, inte kapitalet och den stora organisationen.
Ett konkurrenskraftigt alternativ till de välkända kedjorna som får allt svårare att göra shoppingen till en upplevelse. Vilket idag är vad shoppingen är först och främst: en upplevelseindustri.

/Trendspaning X

Skattemoral ökar - valfläsk inte trovärdigt

I spåren av euro-krisen i Grekland, Spanien, Portugal uppstår nya värderingar, nya trender. I de nämnda länderna har en misshushållning med offentliga medel varit omfattande. Likaså har skattemoralen varit mycket låg samt samhällets förmåga att driva in skatterna varit dålig. Det hela underblåst av omfattande korruption.

Under valrörelsen i Grekland 2009 underlät regeringen medvetet att driva in skatterna för att använda det som valfläsk. Och så gick det som det gick.

I länder med god ekonomi, ex.vis Tyskland, Sverige m.fl. är förhållandet det motsatta. Och förstärks dessutom.



Mindre valfläsk



I Sverige specifikt är trenden att skattemoralen ökar i ljuset av (eller snarare mörkret av) situationen i södra Europa. Men det som också starkt bidrar till ökad skattemoral är bl.a. RUT- och ROT-avdragen som gjort många svarta pengar till vita. Det är m a o inte lika OK med svarta pengar längre.

Valfläsket blir också "lidande" dvs väljarna går inte på de mest uppenbara trixen längre. Moral hos skattebetalarna ska åtföljas av moral hos politikerna. En företeelse som just nu visar på denna trend är medias bevakning av i hur hög grad vallöftena vid förra valet uppfyllts vid halvtid, dvs nu.
En allt större del av väljarkåren, de unga, är uppväxta med att kritiskt granska alla påståenden. Nu får politiken känna på den delen i skolans läroplan. Det som också stärker trenden är att det politiska etablissemnaget alltmer tappar greppet om sändningstiden i svensk media. Och därmed påverkansgrad. Fler media-kanaler och fler grävande journalister...fler mätningar och rankningar av kommuner och offentlig verksamheter....mer transparens.

/Trendspaning X

"Work arounds" löser tabu-ämnen

LAS, Lagen om anställningsskydd är ett av flera tabu-ämnen i svensk debatt. Ämnet tas aldrig riktig fart i debatten trots att många pekat ut lagen som en orsak till svaga gruppers utanförskap i arbetsmarknaden. Eller som fd nationalekonomen Assar Lindbäck nyligen uttryckte det: Insiders vs Outsiders.
Facken vill naturligtvis inte försvaga skyddet för sin målgrupp. Inte heller arbetsgivarsidan vill frångå LAS i någon större utsträckning.
Lagen är nämligen en garant för fred på arbetsmarknaden vilket gynnar båda parter vid nästa avtalsförhandling där målet framförallt är att ge en stabil arbetsmarknad. För båda parters långsiktiga vinning. Alla sitter i samma båt i en globaliserad värld där krig i vår ankdamm riskerar ta energi från internationell konkurrenskraft. Nackdelen är en oflexibel arbetsmarknad.

Lösningen på tabu-frågor är ofta work arounds. Bemanningsbranschen löser behovet av en mer "flexibel" arbetsmarknad. Arbetsgivarna köper sig ur långdragna och dyra förhandlingar vid neddragningar. Ingen part behöver ge sig och en ny part i målet ser möjlighet att växa.
Baksidan av flexibiliteten är de kostnader och reaktionstider som uppstår när konjunktur vänder uppåt igen och återanställningar ska göras.

Att identifiera work arounds i samhället är ett bra sätt att identifiera trender på gång. En indikator är också att i samband med detta identifiera vilka grupper eller intressen som missgynnas av en work around. Är grupperna heterogena eller intressena svaga ekonomiskt eller medialt lär trenden bli ett faktum.
/Trendspaning X

Kommunernas utmaning - från förvalta till attrahera

En stabil befolkning som ger en stabil skatteintäkt som sedan ska förvaltas på bästa sätt till medborgarnas nytta. En enkel beskrivning av kommunal verksamhet. Tyvärr är inte bilden så enkel längre. En allt mer mobil befolkning som gärna flyttar på sig mer än förr leder till att kampen för överlevnad för en kommun handlar om att kunna attrahera så många skattebetalande invånare som möjligt. Från förvaltning till utveckling och attraktion av kommunen och dess verksamhet.

Det här är två helt olika kulturer som svårligen förenas under samma tak. Att förändra det gamla förvaltande ledarskapet till ett attraherande och utvecklande är ännu svårare om inte omöjligt utan att helt enkelt byta ut ledarskapet. Det görs genom allmänna vart fjärde år men det räcker knappast då återväxten i politikerkåren inte är den allra bästa. Dessutom återstår tjänstemannakåren.

Kulturförändringar i en organisation är svårt men inte omöjligt och kommer att vara avgörande inom den kommunala sektorn. Det visar sig också tydligt vid jämförelser mellan olika kommuner. Det finns idag en rad mätningar och rankningar som mäter näringslivsklimat, integration, medborgarnas uppfattning. Förutom de klassiska ekonomiska mätetalen. Allt detta avgör var vi helst vill bo. Var företagen vill etablera sig eller expandera. Var nya företag uppstår. Var artisterna vill uppträda. Vart turisterna åker....

Ett förekommande sätt att skapa en ny kultur är att bolagisera vissa delar av den kommunala verksamheten. Teknik, näringsliv, turism m.m. Uppdraget blir tydligare, mindre påverkat av politiska utspel och tydligare ut mot allmänheten eller annan målgrupp.
Det handlar rent konkret om attityderna som råder i kommunen. De som är i "frontlinjen" dvs de som möter kunden. Dessa personers beteende avgör. Ledarskapet kan ge dem förutsättningar i form av mandat, tydliga mål, tydlig strategi för att nå målen, relevanta mätetal för at mäta om målen nås samt som vanligt en god kommunikation och stora öron hos ledarskapet. Bemötandet, möjligheterna, kundattityden.... allt påverkas av detta.
/Trendspaning X

Engagemang en konkurrensfaktor - Sverige ligger efter

Att ha engagerade och motiverade medarbetare i en verksamhet är naturtligtvis en dröm för de som ska leda den. Hur man åstadkommer det är naturligtvis inte helt enkelt. Forskningen kring betydelsen av engagemang och identitet sk Business IQ eller hur vi hanterar humankapitalet, är ett område som vi faktiskt ligger efter i Sverige.

Exempelland 1: Norge har kommit långt inom de "mjukare" faktorerna inom ledarskap. DEt handlar om negagemang, identitet och omdöme om den egna arbetsgivaren och hur detta påverkar resultatet i form av kvalitet, effektivitet och lönsamhet.

Exempelland 2: I tysk affärspress publicerades i somras en statistiskt undersökning som visade att lite drygt hälften av alla anställda kunde tänka sig att byta jobb av anledningen attd e inet ansåg att nuvarande arbetsgivare tog till vara deras talang och kapacitet. Artiklarna i ämnet väckte stor uppmärksamhet. I ett land som vi klassificerar som nr 1 när det gäller kadaverdisciplin och starka hierarkier.

I Sverige förlitar vi oss fortfarande mer på struktur och metoder för att uppnå konkurrenkraft. Ledarskapsteorier hämtade från det militära ses ex.vis fortfarande som goda exempel. Det är dock en viss skillnad mellan att leda en grupp människor in i förmodad död och att öka kreativitet och engagemang bakom bildskärmen i en helt ofarlig tjänsteproducerande verksamhet .

Vi är till vissa delar fortfarande kvar i det industriella tänkandet även när det gäller ledarskapet. System, struktur, processer är fortfarande ledord inom ledning av organisationer och företag. I motsats till detta står Scania som är ett av Sveriges mest framgångsrika företag under  de senaste 10 åren. En starkt bidragande faktor i den framgången: Lean Production som är en ledningsfilosofi, inte en metod eller process.

Varför tenderar Norge och Tyskland att vara på framkant i förhållande till Sverige inom området?
En av trendspaningens viktigaste teser: titta bakåt i historien. Norge har i princip hoppat över industrialismen. De har gått från jordbruk, sjöfart och fiske till kunskapsproduktion. Norsk industri är minimal i förhållande till svensk, undantaget offshore men den industrin drivs framförallt av internationella företag. De är alltså inte belastade av ett mekanistiskt tänkande a la Taylorismen.

Tyskarna då? Hård konkurrens inom landet samt att de konkurrerar starkt på en internationell marknad. Kombinerat med en lång tradition där kvalitet länge varit normgivande i produktionen. När konkurrensen hårdnar pg.a. prispress, överutbud, globalisering m.m. blir kvalitet bara en hygienfaktor. Liksom även produkternas egenskaper. Allt ska finnas på plats för en allt kräsnare konsument i ett överutbud av det mesta. Det blir då de mjukare faktorerna som avgör, engagemanget hos de som är i frontlinjen dvs möter kunderna, den interna kulturen, image m.m. Detta avgör "rejset" på marknaden alltmer.




/Trendspaning X

Personlighet viktigare än CV

Platsannonser som har en lång kravlista som egentligen ingen kan uppfylla har säkert många sett. Listan toppad med floskler såsom "social kompetens, stresstålighet, många bollar i luften" eller ännu värre; fotbollsmetaforer såsom "lagspelare i ett framgångsrikt team" osv. Lägger man till detta personlighetstester och forskning som säger att rekryteringsprocessen ska vara systematisk kontra annan forskning som menar att magkänslan är mest framgångsrik som rekryteringsmetod så får vi en bild som kan förvirra vem som helst som ska rekrytera medarbetare. Det ser vi också tecken på där trots ex.vis skyhög arbetslöshet hos åldersgruppen 18-26 år så pratas det om brist på kompetent arbetskraft. Samtidigt som vi aldrig någonsin haft så välutbildade ungdomar. LAS leder till rädsla från arbetsgivarna att misslyckas med en rekrytering vilket kan stå företaget dyrt och i de små företagen leda till undergång. Kvartalsekonomin ställer krav på extrem kostnadseffektivitet och avkastningskrav vilket kräver rekryteringar där en mearbetare är produktiv från dag 1. Alltmer ställs också kravet på social kompetens eftersom ex.vis teknisk utveckling leder till att kunskaper och "sanningar" snabbt blir gamla. Den som kan samarbeta, vara lyhörd för förändringar vinner. Därför inser alltfler arbetsgivare att det är personligheten som är viktigare än grundkunskaperna. Det skulle i så fall öppna för att rekrytera fler ungdomar trots att de saknar erfarenhet. Det kräver å andra sidan att arbetsgivaren har en väl utarbetad introduktionsplan för att så snabbt som möjligt fasa in en ny medarbetare i verksamheten. Här brister det ofta och kan i värsta fall (och ofta) leda till att en rekrytering blir misslyckad bara pga det. En undersökning gjord av Svensk Handel visar på att alltfler företag går mer på personlighet än på utbildning och meriter vilket pekar på ovanstående trender: "På frågan om vilket krav som är viktigast när du anställer en ny person i din butik, svarar 92 procent av handlarna att det är goda personliga egenskaper och inställning. Endast tre procent tycker att arbetslivserfarenhet är viktigast och två procent att det är dokumenterad utbildning." /Trendspaning X

LOU vittrar sönder ?

Någon bryter isen och hela det orimliga systemet rasar. Så brukar gången vara när en företeelse eller maktstruktur i samhället faller på sin orimlighet. Nu handlar det om Lagen om offentlig upphandling. Eller snarare den svenska tolkningen av lagen. I de flesta europeiska länder är lagen ingte ett problem, i vissa länder struntar man i praktiken i den. På gott och ont. I Sverige övertolkar vi den och gör ett antal tillägg för att ytterligare minska möjligheterna till korruption i offentliga upphandlingar.

Problemen med LOU överskuggar alltmer det ursprungliga syftet med lagen:
http://www.bofast.net/1/1.0.1.0/63/1/?item=art_art-s1/1638

Effekten blir därför snarare den motsatta. Eftersom vi har en övertolkning, (dvs lagens syfte står tillbaka för ett stelt och framförallt dyrt regelverk som skapar effektförluster i den offentliga sektorn) försöker alla inblandade, både leverantörer och offentligheten finna vägar förbi reglerna. Ofta bara för att kunna säkra och bibehålla en fungerande verksamhet.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/dyra-konsulter-ska-ge-battre-skolbetyg

Framtida scenario? Alltfler försöker gå förbi regelverket. Alltfler leverantörer överklagar beslut vid offentliga upphandlingar vilket gör att ofentlig verksamhet hindras och försenas. Alltfler leverantörer sätter i system att överklaga vilket gynnar den som överklagar på kort sikt. Och kort sikt är vad det handlar om i kvartalsekonomin.
I slutänden handlar det om vem som har tolkningsföreträde, dvs den faktiska makten (inte den formella), Konkurrensverket som har rätt att utdöma böter mot övertramp eller företrädare för den offentliga verksamheten som i tysthet kan göra uppror mot systemet genom att bara strunta i det. Någonstans på vägen lär de instanser som ska övervaka och döma i frågan också bli överhopade med ärenden. Ett effektivt sätt att ta död på ett dysfunktionellt system. När ett sådant system rasat behöver dock inte det som kommer som en ersättning, bli bättre. Vådan av att inte i tid ta tag i frågan med andra ord. Eller typiskt för ett annalkande paradigmskifte som sällan brukar kunna lösas av de parter som för tillfället har makten och tolkningsföreträdet.

/Trendspaning X

Slow är vår tids anda

Slow Fashion istället för Fast Fashion

Slow food och fast food vet väl alla vad det är men samma begrepp inom mode är mindre känt. Fast fashion är massproducerad konfektion som säljs av ex.vis Zara och H&M. Slow Fashion är designade kläder i avsevärt mindre upplagor. Många små butiker i premiumsegmentet har alltid varit där men nu anammar även de stora konceptet på olika sätt. H&Ms satsning på designerkläder i begränsade upplagor har varit mycket lyckat och sålt slut på några timmar efter lanseringen. För att sedan dyka upp på eBay och Blocket till avsevärt högre priser.

H&M satsar också på helt nya butikskoncept. Cos är ett av dem som funnits en tid. Ytterligare ett nytt koncept är på gång inom premiumsegmentet.
Allt det här är tecken på att konsumenten alltmer går från masskonsumtion till att handla färre varor men till högre priser och med starkare varumärken. Alltså samma trend som inom mat.

I grunden finns (liksom inom mat) ett miljötänkande. Att vår masskonsumtion av kläder producerade i Asien ger negativa miljökonsekvenser blir alltmer känt. De stora retailkedjorna jagar också lägsta produktionspris. I dagsläget är Kina för dyrt liksom Indien. Nu är det Bangladesh och Vietnam som gäller. Länder med fattig befolkning där man gärna ser mellan fingrarna vad gäller miljökonsekvenser.

/Trendspaning X

Är svensk ungdomsarbetslöshet en möjlighet?

Under senare delen av 70-talet och början av 80-talet drabbades den svenska verkstadsindustrin av alltmer global konkurrens och höjda energipriser. Arbetslösheten sköt i höjden. Då räddades situationen med hjälp av en expansion av den offentliga sektorn. Det receptet fick Sverige senare bittert ångra när notan för kalaset så småningom skulle betalas. Det är alltså inte receptet idag. Hoppet om fler arbetstillfällen står nu till de små företagen. De stora rationaliserar, outsourcar och drar ner på personal. Problemet är att Sverige har brist på entreprenörer.
De äldre generationerna har blivit matade med att arbete är en rättighet, om vi bara utbildar oss så fixar någon annan jobben, att det är krångligt och osäkert att starta företag, att en fast anställning är likamed trygghet osv.

Alla är faktiskt födda entreprenörer, det är samhället som hämmar oss i vårt entreprenöriella tänkande. Skolsystemet är fortfarande designat för att göra oss till lydiga nedarbetare i stora organisationer. Än idag är många högskolestuderandes högsta önskan att få ett jobb på något av de stora företagen. Ericsson brukar ligga i topp.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är skyhög och en av de högsta i Europa. Mera utbildning säger politiker och arbetsgivarorganisationer. Är det verkligen så? Aldrig har en generation varit så välutbildad som de unga är idag. Snarare ligger det i den svenska modellen för arbetsmarknaden. Men det är en annan fråga.

Kan kontentan av ungdomsarbetslösheten bli att eftersom det inte finns några jobb så tar entreprenörsgenen överhand. Tydliga tecken på det finns. Andelen studerande som vill starta eget efter studierna har ökat drastiskt bara de senaste åren. Ung Företagsamhet får allt fler deltagare och uppmärksamhet. Rekord i antalet nystartade företag under 2011. Det här kan vara alldeles rätt "timing" då vi har en stor andel åldrande företagare och företagsledare som inte orkar tänka nytt och förändra sin affärsmodeller för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Hör behövs nytänkande och det kan de unga nya entreprenörerna stå för. Många fyrtio-, femtio- och sextiotaliststyrda företag kommer inte att klara att ställa om till nya spelregler på marknaden. Fortfarande härskar många "saningar" om affärsverksamhet och ledarskap som redan nu är out-of-date. Många gamla företag måste därför ersättas av nya med nytänkande företagare. Fördel de unga och fördel Sverige.

/Trendspaning X

Norge avvecklar genusforskningen

Sensationellt i ljuset av den svenska debatten om "hen", gratis insemination för ensamstående kvinnor m.m som pågått de senaste månaderna. Men sant.
Norrmännen går en annan väg än Sverige. Någon större uppmärksamhet i Sverige har dock inte denna norska nyhet fått. Kanske pga att den inte anses politiskt korrekt men också pga att banden mellan norsk media och Stockholmsk media är ganska svaga. I allafall åt ena hållet.
Nyheten kan man läsa mestadels på svenska privata bloggar, i ett fåtal fall i etablerad svensk dagspress.

Anledningen till att man i Norge lägger ner genusforskningen anges vara en TV-programserie i sju delar; "Hjernevask" som sändes av NRK 2010. Den tog upp hur genusforskningen genomsyrats av indoktrinering och hjärntvätt samt de klena forskningsresultat den visat. Trots att ca 200 genusforskare har varit engagerade. (Genusforskningen ska istället integreras i annan relaterad forskning).
Forskning (annan sådan, utanför Norge) har istället visat att kön inte ens till 90% är en social konstruktion som feminismen försökt hävda (jämför svensk hen-debatt). Likaså har man funnit starka kopplingar mellan genusforskning och feministisk teori, dvs det har funnits en dold agenda, att försöka bevisa sitt egenintresse med forskning. I och för sig inte ovanligt men tillräckligt för att skapa massiv kritik.

I Sverige går utvecklingen åt ett annat håll. Vetenskapsrådet har nyligen beviljat 76 miljoner till genusforskning.
Än så länge kopplar vi också medialt och debattmässigt relationsvåld till en situation där det alltid är mannen slår kvinnan. Vilket statistiskt faktiskt inte är sant. I 40% av fallen betr. grovt relationsvåld är det kvinnan som slår mannen. När det gäller barnmisshandel är fördelningen jämn mellan könen. I Finland är kvinnor t.o.m överrepresenterade vid grovt relationsvåld. Sedan är den här statistiken alltid föremål för tolkning. Det går ex.vis att dela upp våldet i olika kategorier och få lite varierande resultat i procent räknat. Men faktum kvarstår. Verkligheten är således inte så ensidig som svensk debatt gör gällande.

http://maukonen.wordpress.com/2011/08/17/relationsvald-kvinnors-vald-mot-man/

/Trendspaning X

Tyska Piratpartiet skakar om de etablerade partierna

Det svenska Piratpartiet steg upp som en sol, blev invalda i EU-parlamentet men sedan tystnade det kring dem. Dock icke så i Tyskland. Det tyska Piraten Partei har på rekordtid etablerat sig i den tyska politiken. Redan är 16 s.k. Landesverbände etablerade och dessutom ett antal sk. Kreisverbände. Medlemstillströmningen är stark och då särskilt unga sådana. Till skillnad från de etablerade partierna där liksom i Sverige det motsatta råder. De lyckas också med att mycket snabbt organisera protestkampanjer för att skapa opinion. Hur då? Jo de är ju väl insatta i möjligheterna med internet. Vilket de etablerade partierna inte är. De plockar också en mängd medlemmar från de andra partierna, särskilt ungdomsförbunden. De etablerade partierna står till stor del handfallna inför Piratpartiets framfart.
En särskilt intressant aspekt är att partiet angriper den parlamentariska demokratin. De anser att demokratin kan skötas bättre på andra sätt. Frågan är om tyska Piratpartiet kan trigga igång ett paradigmskifte inom politiken. Inte så mycket pga de enstaka politiska frågor de har på sin agenda utan snarare pga att de utmanar systemet. En av deras fritt översatta paroll: "Det finns en update till det här systemet!"

http://annatroberg.com/2011/09/18/braksucce-for-piratpartiet-i-tyskland/

De etablerade tyska partierna är både frustrerade och bekymrade. De liksom vi i Sverige har ju upplevt något liknande förut, om än inte med så snabbt förlopp. När Die Grüne och Miljöpartiet kom in i politiken. Troligen kommer Piratpartiet att rumstera om avsvevärt mycket mer eftersom de till skillnad från Miljöpartierna nu också kan hantera effektivare kommunikationskanaler än de etablerade. Politik handlar ju faktiskt till stor del om kommunikation.

/Trendspaning X

Slips och kostym ut.

Investors VD Börje Ekholm har gjort det. Länsförsäkringar Banks VD Rikard Josefsson har gjort det. Till och med FIAT-chefen Sergio Marchionne har gjort det. Uppträtt i media iförd skjorta utan slips samt en vanlig tröja ovanpå. Det är inte ens semestertider som skulle kunna förklara en ledigare klädsel. Om dessutom en italienare gör det då är det verkligen något på gång. En Armani-kostym ingår i varje italiensk mans basgarderob. Arbetstid = kostym och slips på. Hittills.
De visar att de inte bara tillfälligt hängt av sig kavajen utan faktiskt aktivt klätt sig i något annat än kostym. Otaliga är de börs-VDar m.fl. som också slängt slipsen; Mickael Wolf, Anders Wall, Rune Andersson m.fl....

Anledningen till denna trend inom dress-code, till och med i Italien?

Finansbranschens impopularitet kanske. En företagsledare vill visa att de är män av folket. Att de är till för sina kunder och kämpar emot de elaka finanshajarna som regelbundet skapar finanskriser, valutakriser, lånekriser, fastighetskriser, finansbubblor m.m.

/Trendspaning X

Tant- och gubb-trend

Svensk dags- och veckopress innehåller alltfler artiklar om den nya gubb- resp tanttrenden.
Det började med surdegsbak, korvstoppning för herrar, stickning, handarbete och kakbak för tanter. Alltfler modereportage innehåller silverhåriga mogna damer. Det är inte längre cool att som 50-plusare klä sig som en artonårig skejtare.
Och vad kan detta bero på? Är det fyrtio- och femtiotalisterna som grupp som tar plats i media och i det sociala livet? Som fortsatt utövar sin dominans och maktställning i samhället? Eller är det en konsekvens av att pensionärerna idag är avsevärt piggare än de var för exempelvis 20 år sedan?
Eller är det en back-lash från den ungdomliga idealbild som härskat inom mode och media under många år?
Kanske en kombination av allt detta.
Med en ungdomsarbetslöshet runt 30% är inte heller längre 18 - 26-åringarna lika kapitalstark grupp som 60-plusarna. De som sålt den obelånade villan och flytatt in i lägenhet med toppläge. Är fortsatt friska och krya, köper sportbil, åker utomlands, har sex, helt enkelt konsumerar upp pengarna eftersom barnen klarar sig själva sedan många år och inte behöver deras pengar.

/Trendspaning X

Fransk civil olydnad i Dorotea

Sverige har till skillnad från andra europeiska länder framförallt då Frankrike, knappast tagit till civil olydnad vid protester. Stillsamma protestmarscher eller protestlistor med namnunderskrifter som överlämnats till politikerna är det vanligaste i protestväg. Fransmännen har varit avsevärt mer drastiska. Klassiskt är de franska bönderna som med jämna mellanrum blockerar motorvägarna med sina traktorer.
Nu verkar dock isen bruten för mer drastiska protestaktioner även i Sverige. Befolkningen i Dorotea ockuperade sjukstugan när Landstinget planerade en nedläggning. Franskt beteende som spridit sig långt upp i norr. En effekt av att den representativa demokratin inte fungerar? Att klyftan mellan politik och folket blir allt större? Lyckas aktionen, räkna då med att det här inte är en engångsföreteelse. Men....även om de misslyckas lär vi nog få se mer av den här sortens protester, inte minst i de norra delarna av Sverige som alltmer känner sig förbigångna.

http://vk.se/567324/doroteaborna-ockuperar-sjukstugan

/Trendspaning X

En liten ökning trots allt

En liten rättelse från föregående inlägg om julhandeln 2011. En liten ökning blev det faktiskt. Om än väldigt liten: 1,0 %. Dessutom var inte bilden entydig över alla varugrupper. Mat, sport och leksaker var vinnarna. Konfektion förlorare även om vissa kedjor gick bättre än andra. För närvarande kämpar hemelektronikhandlarna med dålig lönsamhet. Onoff gick i konkurs. Rykten om att Siba är på samma väg. Expert rensar ut olönsamma butiker. Kedjornas övergång från franchise-butiker till helägda butiker uppvisar blandad framgång, dels diverse bråk och dels lönsamheten. Även de stora drakarna såsom MediaMarkt och Elgiganten uppvisar dålig eller ingen lönsamhet. Mediamarkt har hittills förlorat 1 miljard på sin Sverige-satsning. De ser dock det hela som de säger långsiktigt.

http://www.hui.se/nyheter/nytt-rekord-i-julhandeln-2011

/Trendspaning X

Konsumtionsökningen bruten

Något nytt rekord för julhandeln blev det inte 2011. Under många år har det varit en stadig ökning men nu bröts den trenden. Så här skrev HUI Research i november 2011:

"Förutsättningarna för en fröjdefull julförsäljning är goda. Hushållen har mer pengar i plånboken än någonsin tidigare. Men det ekonomiska klimatet är allt annat än fröjdefullt. Skuldkrisen i Europa sprider oro till svenska konsumenter och handeln är dessutom hårt konkurrensutsatt från andra branscher. HUI Research bedömer att det blir rekord i år igen, om än med knapp marginal."

Men bilden är allt annat än entydig. Viss internethandel har ökat kraftigt, ex.vis SIBA. Blocket och annan second hand ökar. Vissa kedjor har gått framåt och visar en liten ökning. Lindex ex.vis 0,7% vilket väl kanske är inom felmarginalen. Andra backar rejält och lyckades inte ens återhämta sig med mellandagsrean. Lågprissegmentet ökade, ex.vis Ullared.

Att det enbart beror på den stundande lågkonjunkturen (om den nu blir så djup) är inte hela förklaringen. Snarare är det ändrade konsumtionsmönster. Generationer som varit van vid att materiella tillgångar inte är en brist, ex.vis 80-90-talisterna lär inte anamma samma köpmönster när de nu blir alltmer köpstarka och därmed påverkar handelns utveckling. Snarare mindre prylar men att man satsar mer pengar på mindre saker dvs kvalitet, exklusivitet.
Att shoppingcentren parasiterar på centrumhandeln förekommer men inte heller där är bilden entydig längre. Trenden internationellt är definitivt tvärtom. Snarare är det kedjebutikerna som är känsligast medan de små privata butikerna ofta härdar ut lite längre. En allt annat än homogen bild m a o.
Till syvende og sidst är det upplevelse, utbud, service och tillgänglighet som avgör. För den förändringsbenägna och trendkänsliga butiken eller butikskedjan är det i osäkra tider läge att ta marknadsandelar eller ännu bättre, finna en ny marknad genom att pröva nya grepp, att sticka ut, att helt enkelt affärsutveckla sin butik. De som gör det vinner, de som inte gör det förlorar.

/Trendspaning X