Utbildningsnivå och entreprenörskap hänger inte ihop

Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid internationella Handelshögskolan, Jönköping hävdar att det inte finns en koppling mellan hög utbildning och framgångsrika entreprenörer. Den intelligens som krävs för att starta och utveckla företag erhålls inte på ett universitet.

"Man utbildar eleverna för att bli anställda löntagare och möjligen anställningsbara i storföretag. Kritiskt tänkande lärs ut. Studenter utbildas i att leta efter problem och analysera innan de går till handling. De lär sig att bli förvaltare. Entreprenörskap handlar om det motsatta; magkänsla, att ta risker och pröva sig fram."

Läs mer i artikeln "Fin skola hjälper föga" i Fokus: http://www.fokus.se/2010/09/fin-skola-hjalper-foga/

Trenden hos elever på högstadiet, gymnasiet och högskolor är entydig. Allt fler vill bli egna företagare. Utbildningsväsendet är dock inte rustat för att ta tillvara den viljan. Samtidigt sker tillväxten i de små och medelstora företagen vilket också visade sig i återhämtningen efter finanskrisen. Då var det de små företagen som tog Sverige ur krisen.

Gasellföretagen är sällan high-tech-företag som kräver "avancerad kunskap" på forskningsnivå. Ofta är dessa i traditionella branscher som anses mindre kunskapskrävande. På teoretisk nivå ska tilläggas. De praktiska kunskaperna krävs desto mer.

Snabbrörlighet har också blivit ett konkurrensmedel eller snarare överlevnadsfaktor för företagen. Stora och ofta hierarkiska företag har naturligtvis svårare för det. Därav en anledning till de storas uppköp av de små. Uppköp som alltför ofta misslyckas pga kulturkrockar mellan det lilla och det stora företaget.

/Trendspaning X

Nya spelregler för kommunerna

En historisk tillbakablick visar på hur förändringarna skapat nya spelregler för kommuner.

Förr: Energisamhället. De fysiska förutsättningarna avgjorde en orts expansion. Ett vattendrag som gav kraft, en gruva, en kust eller älvmynning lämplig för en hamn. När kraften kunde förflyttas via en ledning dvs elektricitet blev läget mindre intressant.

Sedan: Kunskapssamhället. En domkyrka gav snart upphov till ett universitet (Uppsala, Lund m.fl.). Där kunskapen fanns, fanns också möjligheter till utveckling. Tills även kunskapen blir lättrörlig.

Nu: Nätverkssamhället. den ort som kan bygga de framgångsrika relationerna, har förståelse för omvärlden, kan bygga en egen image har möjligheter oavsett de fysiska förutsättningarna.

En kommun kan m a o inte förlita sig bara på fysiska förutsättningar. Det handlar numera om mer imaginära och mjuka värden, kommuninvånarnas och politikernas attityder. Ortens anda och intelligens; Genius Loci. Östersund ligger avsides men har ändå blivit en växande kommun som lyft sig ur krisen efter regements-nedläggningarna. Åre har blivit en filial till Stureplan med hög hipfaktor.

Idag mäts också kommunerna med ett stort antal mätmetoder; företagsklimat, Nöjd-kund-index m.m. Ranking i olika mätningar ligger ofta i paritet med tillväxt och befolkningsökning dvs ökade skatteintäkter. Och det är antalet skatteintäkter som avgör, inte nivån. Att höja kommunalskatten från ex.vis 35 kr till ännu högre nivå är inte särskilt gångbart.

Att ändra attityder tar tid. Här gäller det således att politiker och kommunledning framöver arbetar med helt andra "verktyg" för att utveckla en kommun än tidigare. "Verktyg" som lyfter fram konkurrensperspektivet och ser kommunen som en serviceorganisation än en kontrollerande myndighetsutövare. Vilket de i och för sig alltid varit men kanske inte alltid insett.

/Trendspaning X