Sanningar och osanningar i miljödebatten

Som vanligt i debattsammanhang är det alltid någon paradigm, gruppering eller vedertagen "sanning" som äger agendan.

För närvarande är detta ganska tydligt i miljödebatten.
Effekten av detta blir dessvärre kontraproduktiv och ställer förr eller senare olika intressen med samma syfte (!) mot varandra.

Fossil energi är förkastlig och bör ersättas med bio-energi? Med den stora mängd energikonsumtion som vi idag har skulle en sådan växling exempelvis ge stora miljökonsekvenser på våra skogar och dess biologiska mångfald.

Vår kött-konsumtion leder till utsläpp av klimatpåverkande metangas. Så är fallet med stora djurfabriker världen över men om vi slutar importera kött och enbart äter svenskt kött skulle köttproduktionen i Sverige kunna öka och hindra igenväxning av hagmarker. Därmed skulle också den biologiska mångfalden öka. Samt naturligtvis transporterna.

Bilar med fossila bränslen ska ersättas med eldrift. Med bibehållet antal fordon med eldrift skulle det ge enorma konsekvenser vid utvinning av ämnen för batteritillverkning, i praktiken gruvdrift i känsliga naturområden. Beräkningar visar på att en elbilsflotta av dagens volym skulle kräva ökad satsning på kärnkraft och kolkraft för att klara energiproduktionen.

Naturvårdsverket bedriver arbete för att minska CO2-utsläpp. Idag eldas mycket stora volymer upp av det plastavfall vi prdoucerar vilket leder till stora CO2-utsläpp. Lösningen enligt Naturvårdsverket är återvinning av plast. Samtidigt har regeringen gett Naturvårdsverket direktiv att motverka spridning av mikroplast. Vilket leder till att produkter även av återvunnen plast inte ska gynnas  och därmed minskad efterfrågan av återvunnen plastråvara. Den kvarvarande lösningen utifrån mikroplastperspektivet blir således att elda upp plasten för att minska risken för spridning.

Ett nytt bostadsområde i Stockholm framställs som miljövänligt och klimatsmart. Till största delen ska dock husen byggas i betong vilket är en av de största CO2-källorna. Cementfabriken i Slite, Gotland är en av de tre största utsläppskällorna i Sverige.

Nya T-centralen / Centralen i Stockholm.
Enorma mängder betong används som tar bort
klimateffekten för kollektivtrafiken.

Nya digitala lösningar ersätter mer energikrävande företeelser. Näthandel minskar resor till och från butikerna. Vilket inte alls stämmer, utan direkt tvärtom. Varuleveranserna från Amazon m.fl. har visat sig korka igen trafiken i storstadsområdena och lett till ökad trafik och därmed utsläpp. Filnedladdningar, streamingtjänster kräver stora energislukande datahallar framförallt pga kylningen.

Stadsmänniskan har ansetts vara mindre miljöpåverkande än landsortsbefolkningen eftersom de senare är mer beroende av bilresor. Tyvärr flyger stockholmarna avsevärt mer än lantisarna. I snitt 2,4 flygresor per år och invånare. Lika mycket utsläpp som all fordonstrafik i Stockholmsområdet. Subventionerade elcyklar (vilket ökar elförbrukningen) blir då knappast en lösning. Utbyggnad av kollektivtrafiken kräver också enorma mängder betong. 1-0 till lantisarna m a o. Särskilt om de eldar med ved, stannar hemma på semestern och odlar sin egen potatis.

Trenden? På sikt kommer all konsumtion minska; energi, mat, prylar, resor. Att alltmer kommer att produceras lokalt. Att våra levnadsvanor alltmer anpassas utifrån årstiderna.


/Trendpaning X

Sverige allt mer humorlöst

Att den svenska debatten, det svenska medielandskapet osv. blir alltmer aggressivt samtidigt som alltfler grupperingar och individer blir alltmer lättkränkta är en ganska tydlig tendens. Relativt unik för Sverige dessutom.

En teori varför Sverige alltmer hamnat i den här situationen kan förklaras med kollektiv stress. Det gamla folkhemmet anses raserat. Globalisering, starkt ökad migration, internationell organiserad brottslighet skapar en situation där befolkningen upplever alltmer otrygghet och därmed kollektiv stress. Faktisk stress eller bara upplevd är oväsentligt i sammanhanget eftersom det är en känsla som inte så lätt låter sig logiskt argumenteras bort. Latenta hot oavsett hur realistiska de är, upplevs ändå som stressande. Eftersom debatten i Sverige blivit alltmer polariserad blir den också alltmer aggressiv och därmed mer stressframkallande.

Stress gör att frontalloberna i hjärnan påverkas dvs hjärncellerna där börjar dö vid långvarig stress. Frontalloberna sköter bl.a. "affektiv kommunikation och självanalyser av känsla, kritisk självutvärdering och uppmärksamhet" (Wikipedia). De förmågorna tillbakabildas alltså i samband med stress.

Länk till artikeln i Dagens Samhälle:

den-stora-angsligheten-dodar-bade-skamt-och-snusk-23101

Ironi har blivit en humorform som blir allt svårare att bedriva i Sverige. Ironin använd i humor är helt enkelt att påstå en sak men mena tvärtom. Antingen på ett humoristiskt sätt tala om för en person att man faktiskt tycker tvärtom om honom eller henne. Eller förlöjliga saker i samhället som faktiskt är uppenbart löjliga men inte av ex.vis makthavarna anses vara det. Frontalloberna sköter förmågan att uppfatta detta.

Identitetspolitiken, dvs att en social gruppering i samhället i debatt och media vill uppnå politiska syften genom att framhålla diskriminering av gruppen ifråga har också ökat starkt. Även i detta sammanhang är Sverige tillsammans med USA unikt ur ett internationellt perspektiv. Allt fler identitetspolitiska grupperingar gör att alltfler anser sig kränkta. För att nå de egna syftena i sin gruppering blir det också fördelaktigt att tolka humor negativt med efterföljande mediautrymme och därmed publicitet och bekräftelse.
Frontalloberna sköter m a o "kritisk självutvärdering" och "självanalys av känsla". De förmågorna blir svenskarna allt sämre på.

/Trendspaning X

Kaxiga småföretag driver exporten

De unga generationernas intåg som svensk ekonomis draglok. De som växt upp i en mer global värld än vad 40-50-60-talisterna gjorde ser inte nationsgränser som något hinder eller ens reflekterar över att de finns.
Samma generationer som lärt sig engelska via online-spel. Det som ansågs vara så skadligt.
Att de lärde sig språk, samarbete och strategiskt tänkande förbisågs. Men som nu visar sig ha varit en bra skola. Kanske till och med bättre än den skola som samhället erbjudit.
Mod eller "oförstånd", hur man nu väljer att se det, gör att de tar ut svängarna mer än de äldre generationerna och inte ser hindren. Eller helt enkelt väljer bort dem.
Det enskilt största hindret för ett företags utveckling ligger i ledarskapet och det största hindret hos ledningen ligger hos individen ifråga.

/ Trendspaning X

Juridiken tar strid med politiken

Unik dom i Förvaltningsrätten. Rättssystemet underkänner ny lag.

Situationen är helt unik och visar på att, än så länge (!), kan inte politiken styra och ställa hur som helst mot bättre vetande. Lagrådet hade i detta fall sagt nej till lagen. Liksom de gjort med flera andra lagförslag som regeringen lagt fram under det senaste året. Och som dessutom röstats igenom i riksdagen.
Trendspaningen är att kommande regeringar inte kan räkna med att trots riksdagsbeslut kunna genomföra alla beslut de tar. Oavsett om det är lagar eller andra regler som röstas igenom. En rättsstat behöver ha motvikt till inkompetens på regeringsnivå. Det har inte behövts i lika stor utsträckning i Sverige hittills men den senaste mandatperioden visar på en hel rad förslag och beslut som inte varit särskilt genomtänkta, utan snarare varit av karaktären "plakatpolitik".

Orsaken ligger i en desperation hos de gamla etablerade partierna som utmanas av populistpartier. En tredn som vi ser i många länder åtminstone i västvärlden. Vilket i sin tur indikerar att klyftan mellan de förra och väljarna blivit allt större.

/Trendspaning X

Offentlig finansiering bl.a med EU-medel ger ökad korruption i Sverige

"En annan baksida med dagens system är att det skapar en artificiell marknad för bidragsentreprenörer och rena charlataner, som betraktar föreningsbidragen som en guldgruva att sko sig själva på."

https://timbro.se/smedjan/bidragsentreprenorer-har-inget-civilsamhallet-att-gora/

Altruistisk trend på gång

Allt dyrare EU-nota

Storbritannien, ett av EU:s största nettobetalande länder och Brexit har ställt till det i budgetförhandlingar. Sverige vägrar gå med på ytterligare bidrag till Unionen.
Enligt tyska Handelsblatt (Tysklands ledande affärstidning) är det dock inte Brexit som kommer att vara den stora utmaningen budgetmässigt framöver. Det är istället de stora flyktingströmmarna som kräver ett allt större gränsskydd. En kontroversiell fråga m a o.
Bedömningen inom EU är att det kommer fler flyktingvågor likt den 2015 och att de stora pengar som finns i människosmugglingen över medelhavet fortsatt kommer att utmana Europas gränser. Afrikas stora befolkning som beräknas fördubblas inom 20 år gör att alltfler desperat söker ett bättre liv i Europa.
Hittills har Italien och Grekland inte fått det stöd de krävt av övriga länder samtidigt som det i slutänden är även andra länder som drabbas av kostnaderna, inte minst Sverige.

De beräknade kostnaderna för gränsskyddet i södra Europa beräknas under de kommande 7 åren uppgå till ca 150 miljarder Euro. Det tär hårt på EU:s budget. Besparingar krävs alltså om budgeten ska gå ihop.

De två allra största utgiftsposterna, jordbruksstödet och strukturfonderna, anses vara de poster som kommer att bantas rejält. Jordbruksstödet är politiskt känsligt och det blir säkerligen alltfler franska bönder som ockuperar Champs-Elyses med sina traktorer.

Strukturfonderna däremot lär bli politiskt enklare att banta ner. Där finns också stora besparingar att göra. Medlen går ofta till meningslösa projekt som gör föga nytta och där konkreta resultat sällan redovisas. Sicilien anses vara en sk "tunna utan botten" när det gäller förmågan att införskaffa medel från fonderna.

Sveriges diverse projekt som finansieras av strukturfonderna lär få stryka på foten till stor del. Det har utvecklats en hel bransch finansierade av dessa medlen. Många projekt kan som sagt ifrågasättas och det lär ske i allt högre utsträckning framöver. Fram till 2020 har innevarande medel beviljats men därefter lär det bli allt knappare medel till förfogande. Om ens några.

Fattiga länder ställs mot tveksamma projekt i de rika länderna.

/Trendspaning X

Trendspaning i sveriges debattklimat

Trendspaning kan normalt sett vara kontroversiellt. Trender som ännu är svåra att se eller svaga och

som om eller när de kommer att öka, hotar olika typer av maktstrukturer. De trenderna kommer först att mötas av förlöjligande och skepsis till att när de blir mer tydliga, bekämpas aggressivt. För att till sist betraktas som självklara där tidigare idoga belackare hävdar att "det visste jag ju hela tiden".

Det brukar inte vara ett problem i ett normalt debattklimat. Svenskt debattklimat däremot har vid flera tillfällen blivit uppmärksammat i internationella mediakanaler. Både för sin polarisering och sin hätskhet. Bokstavliga mediala lynchmobbar har utvecklats särskilt under 2017, bl.a genom #metoo och #jagärhär. Trots inledningsvis vällovligt syfte.

Att spana på trender i ett sådant klimat är i och för sig väldigt lätt men att publicera och offentliggöra spaningarna är desto svårare och farligare.

Aggressivitet är ett uttryck för dels rädsla och dels fanatism. När aggresiviteten i debatten står på topp är det också lätt att förutse vad som komma skall vad gäller densamma och vad som kommer att ersättas eller utrangeras.

Att DÖ (Decemberöverenskommelsen) ganska snart skulle dö var enkelt att förutse. Att flyktingkrisen hösten 2015 förr eller senare skulle tvinga politiken att ändra inställning, lika lätt.
Samt att den i dess kölvatten skulle ge SD allt större procentsiffror i opinionsundersökningarna.

Att #metoo snart skulle urarta till missbruk och därmed en lynchmobb var minst lika lätt att se. Särskilt som den satte grundlagen ur spel.

Att #jagärhär snabbt skulle urarta till att ytterligare stärka näthatet var en enkel analys. Censur har aldrig tystat på lite längre sikt. Att efter Sveriges första terrordåd (som det bara var att invänta) skulle leda till att tabut att skriva en gärningsmans ursprung skulle brytas var ännu lättare förutse. Och så vidare.

Men den som i förhand hade gått ut och sagt någonting kring ovanstående exempel, att "följande kommer att hända därför att..." hade säkerligen blivit utsatt för någon form av medial lynchning, rasistanklagelser, manschauvinism m.m m.m.

Det hela leder till att de som har makten att besluta, och då menar jag framförallt politiken men även till stor del större företag som arbetar på trendkänsliga marknader, inte vill eller vågar ta höjd för vad som komma skall. Att inte vilja se, eller inte våga agera utifrån vad som sannolikt kommer att ske trendmässigt kan bli ödesdigert.

Trendspanarens favoritteori är den om paradigmskiften, dvs när en paradigm (tankemönster, värdering, norm m.m.) hotas eller börjar avta i betydelse och en ny paradigm börjar ta mark.
Om exempelvis ett politiskt parti hade 1. vågat förutse flyktingkrisens konsekvenser och 2. agerat därefter hade säkerligen inte SD haft tillnärmelsevis lika höga opinionssiffror. Idag är media full av artiklar där det anses att de två största partierna driver de frågor som SD drivit tidigare. Svårt att ta igen det förlorade förtroendekapitalet.
SVT visade hösten 2017 ett program med rubriken "Den stora tvärvändningen" vilket beskriver vad som hände. Innan den tvärvändningen skedde var det öppet mål för SD. Och nu är de inne på spelplanen.

Om H&M hade tagit till sig de mer än övertydliga signalerna om näthandelns expansion som pågått i decennier, hade deras börsras där miljarder försvann i värde, kanske kunnat undvikas eller åtminstone mildrats.

Fat-and-happy, sent ska syndaren vakna..... osv.
Allt detta undvikande av att uppmärksamma skeenden gynnar de som så att säga tar över agendan, oavsett om det anses vara av ondo eller godo.

Och piratkopieringen fortsätter som vanligt.

Nu kommer i en strid ström förslag och krav på censurliknande åtgärder för att framförallt inskränka yttrandefriheten på sociala medier. Allt med ett sk. gott syfte. Eller kanske egensyfte. Men med en tydlig aggressiv och desperat underton.

Möjligheten att uttrycka sin åsikt utanför de gamla mediekanalerna är naturligtvis ett hot mot de etablerade mediekanalerna som  ger såväl ekonomiska som politiska konsekvenser. Det som troligen gör slaget förlorat är dock de yngre generationernas mediekonsumtion.
De följer inte Public Service och den traditionella dagspressen. Även Facebook är out-of-date för dem.
Politikens kampanjande har byggt på de traditionella medierna vilket gör att det finns en symbios dem emellan.

Sist något liknande hände var när piratkopieringen och Pirate Bay var det stora diskussionsämnen. Dåvarande justitieministern Betarice Ask lät sig påverkas av USAs mediaindustri (som är experter på lobbying) och stiftade i panik verkningslösa lagar mot det hela. Det gav mest bara en skjuss åt nya tekniska kapplöpningar och även i viss mån DarkNet. Politiken gjorde alltså läget värre.

Det homogena mediasverige är i ett tydligt paradigmskifte och deras maktbalanser rubbas, därav aggressiviteten. Från alla håll.

/Trendspaning X/