Snabbrörlig detaljhandel - pop-up shops

Konkurrensen ökar inom detaljhandeln, dels pga överutbud och dels pga minskad konsumtion i finanskrisernas spår. Därför blir också varumärken och produkter alltmer en färskvara. Det gäller dels att finna nya sätt att attrahera kunderna och dels nya sätt att snabbt både ta sig in på en marknad och lika snabbt ta sig ur densamma. Långa hyreskontrakt på en osäker marknad blir därför livsfarligt. Hellre då tillfälliga inhopp i bra lägen: pop-up-shop.

Uppstod först i Los Angeles redan 1999 där företaget Vacant var pionjär http://www.govacant.com/.

Som så många andra trender dröjer det ofta innan det tar fart och blir tillräckligt tydligt för att kallas en trend. Nu har det alltså tagit fart. Ett alternativ till den trögrörlighet som de traditionella kedjorna har inbyggd.

Till och med gallerior med pop-up-shops inrättas. I Amsterdam öppnas Boxpark som byggs av containrar.

http://www.dagenshandel.se/nyheter/boxpark-oppnar-i-amsterdam

Allt detta ger stora möjligheter för små okända varumärken, små tillverkare osv. som i sin tur leder till mer spännande shopping. Allt bättre logistik och tillverkningsmöjligheter i takt med effektivisering och globalisering går också hand i hand med trenden och förstärker den. Det gäller alltså att ha idéerna först och främst, inte kapitalet och den stora organisationen.
Ett konkurrenskraftigt alternativ till de välkända kedjorna som får allt svårare att göra shoppingen till en upplevelse. Vilket idag är vad shoppingen är först och främst: en upplevelseindustri.

/Trendspaning X

Skattemoral ökar - valfläsk inte trovärdigt

I spåren av euro-krisen i Grekland, Spanien, Portugal uppstår nya värderingar, nya trender. I de nämnda länderna har en misshushållning med offentliga medel varit omfattande. Likaså har skattemoralen varit mycket låg samt samhällets förmåga att driva in skatterna varit dålig. Det hela underblåst av omfattande korruption.

Under valrörelsen i Grekland 2009 underlät regeringen medvetet att driva in skatterna för att använda det som valfläsk. Och så gick det som det gick.

I länder med god ekonomi, ex.vis Tyskland, Sverige m.fl. är förhållandet det motsatta. Och förstärks dessutom.



Mindre valfläsk



I Sverige specifikt är trenden att skattemoralen ökar i ljuset av (eller snarare mörkret av) situationen i södra Europa. Men det som också starkt bidrar till ökad skattemoral är bl.a. RUT- och ROT-avdragen som gjort många svarta pengar till vita. Det är m a o inte lika OK med svarta pengar längre.

Valfläsket blir också "lidande" dvs väljarna går inte på de mest uppenbara trixen längre. Moral hos skattebetalarna ska åtföljas av moral hos politikerna. En företeelse som just nu visar på denna trend är medias bevakning av i hur hög grad vallöftena vid förra valet uppfyllts vid halvtid, dvs nu.
En allt större del av väljarkåren, de unga, är uppväxta med att kritiskt granska alla påståenden. Nu får politiken känna på den delen i skolans läroplan. Det som också stärker trenden är att det politiska etablissemnaget alltmer tappar greppet om sändningstiden i svensk media. Och därmed påverkansgrad. Fler media-kanaler och fler grävande journalister...fler mätningar och rankningar av kommuner och offentlig verksamheter....mer transparens.

/Trendspaning X

"Work arounds" löser tabu-ämnen

LAS, Lagen om anställningsskydd är ett av flera tabu-ämnen i svensk debatt. Ämnet tas aldrig riktig fart i debatten trots att många pekat ut lagen som en orsak till svaga gruppers utanförskap i arbetsmarknaden. Eller som fd nationalekonomen Assar Lindbäck nyligen uttryckte det: Insiders vs Outsiders.
Facken vill naturligtvis inte försvaga skyddet för sin målgrupp. Inte heller arbetsgivarsidan vill frångå LAS i någon större utsträckning.
Lagen är nämligen en garant för fred på arbetsmarknaden vilket gynnar båda parter vid nästa avtalsförhandling där målet framförallt är att ge en stabil arbetsmarknad. För båda parters långsiktiga vinning. Alla sitter i samma båt i en globaliserad värld där krig i vår ankdamm riskerar ta energi från internationell konkurrenskraft. Nackdelen är en oflexibel arbetsmarknad.

Lösningen på tabu-frågor är ofta work arounds. Bemanningsbranschen löser behovet av en mer "flexibel" arbetsmarknad. Arbetsgivarna köper sig ur långdragna och dyra förhandlingar vid neddragningar. Ingen part behöver ge sig och en ny part i målet ser möjlighet att växa.
Baksidan av flexibiliteten är de kostnader och reaktionstider som uppstår när konjunktur vänder uppåt igen och återanställningar ska göras.

Att identifiera work arounds i samhället är ett bra sätt att identifiera trender på gång. En indikator är också att i samband med detta identifiera vilka grupper eller intressen som missgynnas av en work around. Är grupperna heterogena eller intressena svaga ekonomiskt eller medialt lär trenden bli ett faktum.
/Trendspaning X

Kommunernas utmaning - från förvalta till attrahera

En stabil befolkning som ger en stabil skatteintäkt som sedan ska förvaltas på bästa sätt till medborgarnas nytta. En enkel beskrivning av kommunal verksamhet. Tyvärr är inte bilden så enkel längre. En allt mer mobil befolkning som gärna flyttar på sig mer än förr leder till att kampen för överlevnad för en kommun handlar om att kunna attrahera så många skattebetalande invånare som möjligt. Från förvaltning till utveckling och attraktion av kommunen och dess verksamhet.

Det här är två helt olika kulturer som svårligen förenas under samma tak. Att förändra det gamla förvaltande ledarskapet till ett attraherande och utvecklande är ännu svårare om inte omöjligt utan att helt enkelt byta ut ledarskapet. Det görs genom allmänna vart fjärde år men det räcker knappast då återväxten i politikerkåren inte är den allra bästa. Dessutom återstår tjänstemannakåren.

Kulturförändringar i en organisation är svårt men inte omöjligt och kommer att vara avgörande inom den kommunala sektorn. Det visar sig också tydligt vid jämförelser mellan olika kommuner. Det finns idag en rad mätningar och rankningar som mäter näringslivsklimat, integration, medborgarnas uppfattning. Förutom de klassiska ekonomiska mätetalen. Allt detta avgör var vi helst vill bo. Var företagen vill etablera sig eller expandera. Var nya företag uppstår. Var artisterna vill uppträda. Vart turisterna åker....

Ett förekommande sätt att skapa en ny kultur är att bolagisera vissa delar av den kommunala verksamheten. Teknik, näringsliv, turism m.m. Uppdraget blir tydligare, mindre påverkat av politiska utspel och tydligare ut mot allmänheten eller annan målgrupp.
Det handlar rent konkret om attityderna som råder i kommunen. De som är i "frontlinjen" dvs de som möter kunden. Dessa personers beteende avgör. Ledarskapet kan ge dem förutsättningar i form av mandat, tydliga mål, tydlig strategi för att nå målen, relevanta mätetal för at mäta om målen nås samt som vanligt en god kommunikation och stora öron hos ledarskapet. Bemötandet, möjligheterna, kundattityden.... allt påverkas av detta.
/Trendspaning X

Engagemang en konkurrensfaktor - Sverige ligger efter

Att ha engagerade och motiverade medarbetare i en verksamhet är naturtligtvis en dröm för de som ska leda den. Hur man åstadkommer det är naturligtvis inte helt enkelt. Forskningen kring betydelsen av engagemang och identitet sk Business IQ eller hur vi hanterar humankapitalet, är ett område som vi faktiskt ligger efter i Sverige.

Exempelland 1: Norge har kommit långt inom de "mjukare" faktorerna inom ledarskap. DEt handlar om negagemang, identitet och omdöme om den egna arbetsgivaren och hur detta påverkar resultatet i form av kvalitet, effektivitet och lönsamhet.

Exempelland 2: I tysk affärspress publicerades i somras en statistiskt undersökning som visade att lite drygt hälften av alla anställda kunde tänka sig att byta jobb av anledningen attd e inet ansåg att nuvarande arbetsgivare tog till vara deras talang och kapacitet. Artiklarna i ämnet väckte stor uppmärksamhet. I ett land som vi klassificerar som nr 1 när det gäller kadaverdisciplin och starka hierarkier.

I Sverige förlitar vi oss fortfarande mer på struktur och metoder för att uppnå konkurrenkraft. Ledarskapsteorier hämtade från det militära ses ex.vis fortfarande som goda exempel. Det är dock en viss skillnad mellan att leda en grupp människor in i förmodad död och att öka kreativitet och engagemang bakom bildskärmen i en helt ofarlig tjänsteproducerande verksamhet .

Vi är till vissa delar fortfarande kvar i det industriella tänkandet även när det gäller ledarskapet. System, struktur, processer är fortfarande ledord inom ledning av organisationer och företag. I motsats till detta står Scania som är ett av Sveriges mest framgångsrika företag under  de senaste 10 åren. En starkt bidragande faktor i den framgången: Lean Production som är en ledningsfilosofi, inte en metod eller process.

Varför tenderar Norge och Tyskland att vara på framkant i förhållande till Sverige inom området?
En av trendspaningens viktigaste teser: titta bakåt i historien. Norge har i princip hoppat över industrialismen. De har gått från jordbruk, sjöfart och fiske till kunskapsproduktion. Norsk industri är minimal i förhållande till svensk, undantaget offshore men den industrin drivs framförallt av internationella företag. De är alltså inte belastade av ett mekanistiskt tänkande a la Taylorismen.

Tyskarna då? Hård konkurrens inom landet samt att de konkurrerar starkt på en internationell marknad. Kombinerat med en lång tradition där kvalitet länge varit normgivande i produktionen. När konkurrensen hårdnar pg.a. prispress, överutbud, globalisering m.m. blir kvalitet bara en hygienfaktor. Liksom även produkternas egenskaper. Allt ska finnas på plats för en allt kräsnare konsument i ett överutbud av det mesta. Det blir då de mjukare faktorerna som avgör, engagemanget hos de som är i frontlinjen dvs möter kunderna, den interna kulturen, image m.m. Detta avgör "rejset" på marknaden alltmer.




/Trendspaning X