Sekularisering i Mellanöstern och arabländerna?

Många framtidsforskare menar att sekulariseringen i Mellanöstern och arabländerna kommer att öka. Till viss del drivet av högre levnadsstandard men även av andra faktorer.

Den högre levandsstandarden i ex.vis Dubai blir till ett skyltfönster för befolkningen i andra områden i regionen som lever under ett mera religiöst och traditionellt ledarskap.

En demokratiseringsprocess kan också ses i Tunisien. Huruvida den sprider sig till angränsande länder är dock svårt att bedöma. Demokrati främjar ofta sekularisering eftersom den tar fokus från religionen i viss grad.

Befolkningsökning och klimatförändring i Jordanien har gjort att landets vattenresurser nu närmar sig en omfattande kris. Lösningen har varit att be till Gud om mer regn. Vilket knappast lär hjälpa.

Just det mönstret har gått igen i många kulturers fall; aztekerna, romarriket, maya osv. Klimatet ändras vilket gör att tättbefolkade områden som ligger på marginalen klimatmässigt blir hårt drabbade. De tidigare makthavarna i form av religiösa ledare tappar folkets mandat då böner inte hjälper längre. Andra mer sekulariserade regioner med större anpassningsförmåga brukar utveckla teknik och lösningar på problemet på ett bättre sätt.

Slutligen trycker globaliseringen på med allt bättre kommunikationsmöjligheter och därmed transparens vilket missgynnar religionen.

/Trendspaning X

Storleken har ingen betydelse för tjänsteföretag

Flera inlägg på den här bloggen har handlat om allt tydligare signaler om nackdelarna med stora hierarkiska företag och fördelarna med mer flexibla mindre företag. Enligt Darwin är det inte den som är starkast som överlever utan den som lättast anpassar sig.

Finska IT-företaget Tieto drar ner på sin tyska verksamhet. Tyska marknaden är en av Europas mest konkurrensutsatta. Svensk marknad är näst intill att betrakta som skyddad verkstad vid en jämförelse.

http://www.idg.se/2.1085/1.363209/storstadning-i-pressat-tieto

Att få stordriftsfördelar i en tjänsteverksamhet blir allt svårare. Alltmer skräddarsydda uppdrag och tjänster gör att mekaniserade tjänster blir allt svårare. Att sätta upp en professionell tjänsteverksamhet blir allt billigare och kräver inte stora investeringar. Så som det gjorde när näringslivet mest bestod av fabriker som producerade. Osäkerheten i de stora organsiationerna blir också ett problem när det gäller att behålla nyckelpersoner. Likaså är det svårt att vara en nyckelperson i en stor anonym organisation, dvs behovet av den personliga bekräftelsen och utvecklingen får inte sitt. Den ökande vikten av (och kundens krav på) samarbete och nätverkande över gränser (pga alltmer komplexa system och strukturer drivna av en snabbare förändring i omvärlden) såväl inom som utom ett företag, försvåras av omfattande hierarkiska strukturer.

Kunden måste anpassa sig till den stora leverantören istället för tvärtom. Storleken har haft betydelse då de stora företagen helst velat göra affärer med de stora leverantörerna. Den trenden bryts dock alltmer. Här ligger tyska marknaden några steg före då det finns avsevärt fler "mittelstand" dvs medelstora företag som går hem bättre än de små företagen hos de stora kunderna.

Den här trenden syns inte i den svenska offentliga sektorn än. Snarare motsatsen.

I upphandlingar favoriseras ofta de stora för att på så sätt minska arbetsbördan för själva upphandlingsförfarandet dvs inköpsavdelningens arbete styr mer än verksamhetens behov. En stor leverantör blir lättare att hantera än många små. Den trenden lär hänga i några år till innan det blir vedertaget att det "ur totalekonomisk synpunkt" ofta blir en dyrare upphandlingsstrategi.

/Trendspaning X

Gott om kapital - ont om entreprenörer.

Brist på riskkapital i Sverige finns inte. Däremot brist på idéer och entreprenörer.
Tillväxtverket och diverse EU-finansierade projekt fokuserar på innovation.
Innovationssystem, Innovativa åtgärder, produkt- och tjänsteutveckling finns det en hel del offentliga pengar för. Allt för att skapa nya arbetstillfällen. De arbetstillfällen som de stora företagen inte längre skapar.
Ett entreprenörsdrivet företag som expanderar och skapar jobb finner man dock oftast i traditionella branscher. Det som är unikt är inte heller deras produkt eller tjänst utan deras affärsmodell. Hur affärerna görs och hur en traditionell produkt eller tjänst "förpackas".

Innovativa nya produkter och tjänster som ger nya jobb är mera sällsynt. Sådana tar tid att få fram och kräver uthållighet. Riskkapitalisterna letar efter idéer som ger snabb och hög avkastning. Varför annars riskera kapitalet.

Idéer som ger affärer och därmed arbetstillfällen tar dock tid att bygga upp. God tillgång till riskkapital kan sällan skynda på den processen i någon större utsträckning. Marknaden kräver sin tid för att acceptera nya innovationer och låter sig inte forceras fram. Enträgna entreprenörer har dock högre uthållighet än riskkapitalister med snabba avkastningskrav.

Entreprenörsandan i Sverige är enligt mätning och forskning på en låg nivå med internationella mått mätt. Den lägsta inom EU ex.vis. Entreprenörstänkande är i grunden en överlevnadsstrategi. Ju bättre vi får det desto mindre entreprenörer blir vi.

Kanske kommer ett ökat entreprenörsskap i Sverige helt enkelt att åstadkommas med ett generationsskifte. De unga generationerna har en avsevärt högre grad av entreprenörsskap. Bland annat pga att de aldrig kommit in i det svenska trygghetssamhället, en hög ungdomsarbetslöshet och att de fått andra influenser i skolan, bl.a satsning på UF-företag m.m.

http://www.ungforetagsamhet.se/

/Trendspaning X

Svensk energiteknik halkar efter

Antalet patent inom hållbar energi ökar. 80% av alla patent kommer från endast 6 länder:
Japan, USA, Tyskland, Sydkorea, Frankrike och Storbritannien.
Svenska politikers uttalanden om att svenska jobb ska skapas med hjälp av svenska innovationer inom hållbar energi och miljöteknik verkar m a o komma på skam. Anledningarna kan vara flera:

1. Den "avreglerade" energiproduktionen har blivit till ett oligopol med tre stora aktörer varav en ägs av staten.
2. Svensk lagstiftning (Ellagen från 1902) och höga avgifter hindrar mindre producenter att leverera elenergi in i elnäten.
3. Svensk procedur för tillståndsgivning för bl.a. vindkraft är komplicerad och långdragen (i snitt dryga 6 år).
4. Näringslivsstrukturen består av dels stora företag och dels många små men mycket få medelstora.
5. Kvartalsekonomin och hierarkiska strukturer i de stora företagen främjar inte kreativitet och innovation.
6. De små företagen saknar resurser att dels söka patent och bevaka patenten mot intrång och dels komma ut på marknaden.
7. Riskkapitalismen ointresserad då den kräver snabb och hög avkastning på investerat kapital medan energisektorn av ovanstående skäl förändras långsamt.
8. Debatten i Sverige handlar mer om att höga elpriser (dock låga jmf med övriga EU) hotar privatekonomin och jobben samtidigt som opinionen för kärnkraft ökar.

När det gäller antalet patentsökningar i Sverige visar inte energiområdet en annorlunda bild än övriga områden. Det hela kan bero på de av ovanstående faktorer som gäller för många branscher och teknikområden.

/Trendspaning X

Svensk offentlig upphandling på väg mot haveri?

Offentlig upphandling, reglerad av Lagen om offentlig upphandling (LOU) uppvisar tecken att vara på väg mot haveri. I Sverige. Svensk tolkning av regelverk och lagar tenderar i ett europeiskt perspektiv att dra åt det rigida hållet, dvs att tolkningen av en lag blir inte bara bokstavlig utan även överdriven. Regelverk skapas som påstås ha stöd i LOU men som inte kan utläsas i lagen som sådan. Det här gör också att lagens syfte, att erhålla så kostnadsmässigt fördelaktiga upphandlingar som möjligt snarare motverkas. Offentligheten tenderar handla upp dyrare och mer fel än det privata näringslivet.

Trenden är att ju mer komplexa tjänster och produkter som ska handlas upp desto mer behöver en relation odlas mellan kund och leverantör. Förutom relation behöver även de olika kulturerna synkas och förstås. Behovsanalys, flexibilitet och inte minst ändring under offertförfarandet dvs upphandlingen för att komma fram till rätt lösning blir nödvändig.

Den svenska tolkningen av LOU tenderar att förhindra detta och begränsar ex.vis kommunikationen mellan leverantör och offentlig upphandlare.

Större ändringar får inte göras i upphandlingsförfarandet med mindre än att anbudsförfrågan måste avbrytas och göras om från början. Olika poängsystem är brukligt vid själva anbudsbedömningen. Poäng som sätts utifrån matematiska modeller där förtroende eller känslomässiga bedömningar av leverantören inte får finnas med. Vilket kan leda till att en uppenbart olämplig leverantör ändå får anbudet.

Att som kund veta exakt vad man behöver är också svårt innan man kommunicerat med en leverantör om vad som står till buds och hur. Detta sätter m a o den svenska tolkningen av LOU stopp för. Därav den stora mängd riggade upphandlingar som förekommer i Sverige. En riggad upphandling är svår att bevisa rent juridiskt men de som levererar till offentlig verksamhet vet att det är vanligt. Och nödvändigt för att få den bästa tjänsten eller produkten.

Lagen i sig skulle dock kunna tolkas utifrån dess faktiska syfte. Vi skulle därmed slippa en stor mängd byråkrati, fördyrade upphandlingar och inte minst diverse spel under täcket.

Frustrationen i leverantörsleden är idag ganska stor vilket den snabbt ökande mängden överklaganden av upphandlingar är ett tecken på. Tendenser finns hos dem att om möjligt undvika offentliga kunder pga alltmer komplicerade anbudsförfaranden.

Det svenska förfarandet lär dock fortgå ett par år till bl.a. eftersom Konkurrensverket nu kan utdöma böter för felaktig upphandling (enligt svensk tolkning) vilket skrämt slag på offentliga upphandlare. Bättre då att vara mer rigid än motsatsen.

/Trendspaning X

Hierarki en konkurrensnackdel

Under industrialismens fantastiska expansion var hierarki lösningen på hur man såg till att stora organisationer blev högpresterande. Massproduktion och hierarki gick hand i hand. Det blev till en konkurrensfördel när effektiv produktion var det viktigaste på en marknad där det rådde brist på varor.

Omfattande hierarki behöver många styrinstrument vilket gör att de interna rutinerna tar överhand och kunden och / eller uppgiften kommer i skymundan.

I en tjänsteproducerande verksamhet där relation blir allt viktigare tenderar det att fungera än sämre då de externa relationerna kommer i skymundan för interna regelverk. Organisationen skapar sitt egna interna poängsystem skiljt från kund och samhällsnytta.

Idag är kreativitet, flexibilitet, omvärldsspaning och förändringsbenägenhet alltmer överlevnadsfaktorer för en organisation eller verksamhet på en marknad där det finns en konstant överproduktion, ett överutbud på det mesta. Med en global konkurrens gäller det att vara lättrörlig.

De stora företagen med stora ekonomiska resurser köper upp de små innovativa företagen. Anledningen är bl.a. att kreativa idéer inte lyckas komma fram i de stora organisationernas hierarkiska strukturer. Forskning visar också att vid tillsättning av chefer i de stora organisationerna premieras inte kreativt tänkande hos de sökande.

I och med att fabriken inte blir den viktigaste faktorn på en marknad blir det också allt lättare för små företag att komma in på marknaden. Det handlar alltmer om kommunikation för att ta sig in på en marknad eller skapa en ny. Verktyg för kommunikation finns tillgängligt för alla.

/Trendspaning X

Distansutbildning - trögt i Europa/USA men lösning för Kina?

Kinas enorma befolkning vill alla ta del av det ökande välståndet i landet. Det kräver också gigantiska utbildningsinsatser. Att bygga upp en traditionell infrastruktur för det tar tid och bristande utbildningssystem bedöms bli hämmande för tillväxten i landet. Lösningen kan vara interaktiv distansutbildning som också löser problemet med landets storlek och därmed enorma avstånd.

Distansutbilding och interaktiv utbildning har dock inte tagit fart i västvärlden så som det förutspåtts. En orsak kan vara att skolväsendet i de sk utvecklade länderna redan har sörjt för de grundläggande kunskaperna dvs räkna, läsa och skriva. De mer subtila kunskaperna som handlar om förståelse, analys och slutsatser låter sig inte läras ut på ett mekanistiskt sätt. Det kräver mer kommunikation i form av resonemang och diskussion i grupp.

När det gäller högre utbildningar är de förvärvade faktiska kunskaperna inte alltid det viktigaste. Det handlar också om att gå på de "rätta" skolorna, som i sig är meriterande, men framförallt för att etablera de rätta kontakterna för det kommande yrkeslivet. Att upprätthålla kontakten med ett antal kompisar från tiden vid Stanford är avsevärt viktigare än att vara vass på diverse ekonomiska teorier. Det har också kineser m fl. insett och satsar därför stort på att studera utomlands. Amerikanska universitet utexaminerar ca 45000 filosofie doktorer per år varav en tredjedel är utländska. Största ökningen ämnesmässigt är inom teknik och IT.

/Trendspaning X

Sociala media: hype på kort sikt, hjälpmedel på lång sikt

Effekten av nya IT-verktyg har en tendens att övervärderas på kort sikt och undervärderas på lång sikt. Dessutom kommer larmrapporterna om vilka faror ny teknik kan medföra.

All uppmärksamhet kring sociala media visar samma mönster. Larmrapporter om att de unga generationerna kommer att bli allt mindre skrivkunniga, att vi isolerar oss och ersätter fysiska möten med sociala media osv.

På kort sikt kommer troligen inte sociala media att ha någon större inverkan på våra sociala liv. Efter den första hypen brukar många tröttna och ser inte vitsen med den aktuella tekniken. Det tar m a o ett tag att finna fram till hur ny teknik kan användas.

På lång sikt kan dock sociala media (om än kanske inte i dagens form som ex.vis Facebook, Twitter m.fl.) komma att bli ett viktigt verktyg. Vi har ett antal verktyg idag för att kommunicera i den mening att vi kan överföra meddelanden till varandra. De sociala verktygen som binder ihop relationer blir viktiga när samhället blir alltmer nätverks- och relationsbaserat.

Det är i och med globaliseringen, alltmer via nätverk som värdefulla kontakter skapas, både personliga och i arbetslivet. Inget nytt, men i det svenska samhället som varit väl strukturerat med stark central styrning har de personliga informella kontaktnäten varit underordnade eller t o m ansetts politiskt inkorrekta eftersom samhällssystemen har stått för de sociala skyddsnäten.

Forskning visar att våra hjärnor klarar att hålla reda på maximalt ca 150 relationer. Med sociala medier lär siffran knappast kunna öka eftersom det handlar om samma mekanismer i hjärnan.

Att hålla reda på upp till 150 personer är dock en talang som en del är bättre på, en del sämre.

Liksom rättstavning eller att skriva läslig text. Tidigare var vi utlämnade till förmågan att skriva läslig handstil och kunskap om glosor. Nu fixar Word det med viss automatik. Tekniken stöder oss m a o.

Ett verktyg som hjälper oss att hålla reda på upp till 150 sociala kontakter kan få fler att bli bättre på den förmågan. När ett mindre antal kan hantera ett sådant verktyg framgångsrikt blir det ett konkurrensmedel, när många kan det blir det en nödvändighet.

/Trendspaning X