Hacktivism - motmedel mot korruption?

Det löst organiserade hackernätverket Anonymous dyker upp allt oftare. Hackers har ju normalt rykte om sig att hacka sig in i servrar mest för att förstöra, en sport att knäcka de olika säkerhetssystemen. Anonymous har utvecklats i en annan riktning: avslöja korruption och maktmissbruk.
De har angripit allt ifrån scientologerna till Nordkorea. Det som gett extra stor uppmärksamhet är två våldtäktsfall i två olika småstäder i USA. I de båda snarlika fallen var det spelare i stadens fotbollslag som våldtog underåriga flickor. Gruppvåldtäkter som filmades. Spelarna var söner till det lokala etablissemanget varför det hela sopades under mattan. Bevis försvann och åtalen las ner i "brist på bevis". Mamman till en av de 14-åriga våldtäktsoffren gav sig inte utan protesterade och anmälde igen. Hon blev då plötsligt av med sitt jobb och hennes hus brann av oklara orsaker ner. Anomymous hackade i bägge fallen, sig in i polisens och rättsväsendets databaser och fann en hel del material som de publicerade på olika sätt. Bl.a. hackade de sig in på fotbollslagets hemsida och la ut en film som en av spelarna hade filmat under själva våldtäkten. Det ledde till slut till åtal och ett straff på mellan 1-2 år för de inblandade. Hackern som hackat sig in på fotbollslagets hemsida aavslöjades också och riskerar 10 års fängelse för det dådet!

http://www.theguardian.com/commentisfree/2013/jun/12/steubenville-tangled-web-injustice

http://www.xojane.com/it-happened-to-me/daisy-coleman-maryville-rape

Helt klart är myndigheterna rädda för hacktivismen. Det går inte längre att sopa saker under mattan lika lätt. Samhället blir alltmer transparent men de som har den officiella makten står inte för den transparensen. Demokratiska system ger ingen garanti för att makt inte missbrukas. Vilket knappast är en nyhet. Det som är intressant är hur hacktivismen kommer att ändra spelreglerna framöver.

/Trendspaning X

Stordrift = stor risk

En ödesdiger komponent i 2,6 miljoner bilar

Volkswagen tvingas kalla tillbaka 2,6 miljoner bilar pga brister i växellådan. Stora kostnader för själva arbetet men troligen skadas varumärkets image betydligt vilket på sikt ger än större kostnader jämförelsevis.

Ett stort företag som säljer stora volymer av sina produkter har fördelen att kunna effektivisera produktionen, pressa priserna hos underleverantörerna tack vare volymerna samt standardisera många av de ingående komponenterna i de olika modellerna eller varianterna. Med andra ord rejäla stordriftsfördelar som en liten tillverkare har svårt att matcha.

Men det innebär också enorma risker. Med de standardiserade komponenterna kan också standardiserade felaktigheter följa med på köpet.
http://www.automotorsport.se/artiklar/nyheter/20131114/volkswagen-aterkallar-26-miljoner-bilar

Ett annat liknande exempel var H&M som för ett antal år sedan gjorde grova felbedömningar i sin sommarkollektion vilket ledde till försäljningsras. Stordrift går lätt på tvärs mot lokal anpassning och snabba omställningar när en kollektion inte faller kunderna i smaken.
Konkurrenten Inditex (bl.a. butikskedjorna Zara och Massimo Dutti) gör på sätt och vis tvärtom. De har mängder med små underleverantörer som producerar begränsade mängder av varje plagg. Därför blir utbudet i butikerna väldigt olika. Ibland finns bara enstaka plagg i enstaka storlekar. De blir därför mindre känsliga för felsatsningar, kvalitetsbrister från underleverantörerna och floppar i bedömningen av trender på de lokala marknaderna. De behöver inte ta kostnaden för stora osäljbara lager av enstaka kollektioner.

Överhuvudtaget blir det allt svårare att åstadkomma stordriftsfördelar på en marknad med kräsna konsumenter som ändrar sina köpbeteenden snabbt och som alltmer kräver unika produkter. Instegskostnaden blir också allt lägre i allt fler branscher vilket öppnar möjligheter för snabbrörliga entreprenörer som är närmare kunden än de stora koncernerna.
Vem kunde för ett antal år sedan ens drömma om att starta ett godisvarumärke när de stora aktörerna köpte upp varandra och närmade sig en oligopolliknande marknad. (Leaf, Cloetta, Fazer).
Nu har Renee Voltaire lyckats göra det omöjliga, snabbt komma upp på banan och ta plats i dagligvaruhandeln. Apropå den branschen, dagligvaruhandeln, så kommer det säkert hända en del där framöver. En bransch som i Sverige med tre dominerande spelare (ICA, Coop, Axfood) mer eller mindre delat upp marknaden mellan sig.

/Trendspaning X

Styrelsen förlegad?

I en global konkurrens med snabb kommunikation och ett överutbud av det mesta, vilket i sin tur ger kräsna kunder, krävs det av företagen att snabbt agera på en allt snabbare förändringstakt, bl.a. pga. teknikutvecklingen.

En styrelse av traditionellt snitt ska ju ta beslut om för organisationen eller företaget avgörande frågor. Normen brukar vara fyra styrelsemöten per år. Styrelsens ansvar regleras också i aktiebolagslagen, reviderad senast 2005.
Undersökningar visar att företag med en styrelse med externa styrelseledamöter (och aktiva får vi anta) har bättre utveckling än de som inte har en sådan. Men.... Det ska tilläggas att den jämförelsen gjorts framförallt i mindre bolag där alternativet mer eller mindre var inget styrelsearbetet alls.
Att få in kvinnor i bolagsstyrelserna har visat sig svårt och röster om tvångskvotering hörs då och då.

Logik 1: På fyra styrelsemöten per år ska en extern styrelse fatta beslut som är avgörande för företaget. Det innebär en gång per kvartal. Detta i en allt snabbare förändringstakt.

Logik 2: Systemet med styrelse och VD har många år på nacken. Det uppstod i samband med industrialismen som byggdes upp med hierarkiska system. Att de som byggde upp det hela var män kan vi nog konstatera utan närmare efterforskning.

Logik 3: Med ständigt nya marknadsmässiga spelregler på marknaden där känsla för  trender och intuition blir allt viktigare ska hierarkiska företag ta beslut som ökar konkurrenskraften eller åtminstone bibehåller den.

Logik 4: Genom kvotering ska kvinnor hjälpas in i ett patriarkat som utformats av män för män där det är en klar fördel att vara alfa-hanne.

Logik 5: Om man generaliserar generationsmässigt kan man se en tendens från 70-talisterna och yngre att karriär i hierarkier med titlar som belöning inte är livets mening.

Steve Jobs var känd för att aldrig utföra marknadsundersökningar, Han gick istället på intuition och kreativitet vilket visade sig ganska framgångsrikt. När han nu är borta har Apple det inte lika lätt längre.

Intuition och kreativitet passar helt enkelt inte in i hierarkiska system där maktstrukturer är normen.

Konklusion: Behövs det ett helt annat sätt att leda företag och organisationer som är mer i takt med kraven på marknaden, mer effektivt för snabbare beslut och närmare marknaden och sist men inte minst som attraherar båda könen samt de unga generationerna???

Ytterligare trendsignaler visar i samma riktning. Allt svårare för de stora bolagen att förändra sig i takt med marknaden och visa lönsamhet. De berömda synergieffekterna vid fusioner och bolagsköp blir alltmer sällsynta. Allt svårare att kombinera börsens spelregler med spelreglerna på marknaden. Allt fler stora bolag med styrelseproffs med höga arvoden som gör grova misstag, missar starka signaler på marknaden och ibland även blundar för oegentligheter m.m.

Räkna med att förutsättningarna för ledningen av bolag och organisationer kommer att ändra sig. Många företag kommer därför att slås ut eftersom hierarkier bygger på maktstrukturer som ofta är svåra att rubba. Tills det är för sent.

/Trendspaning X

En trend - logisk eller ologisk?

Är en trend alltid en förändring till det bättre. En logisk utveckling som ställer saker till rätta i takt med tiden? För vissa eller i vissa fall kan det visst vara så. Det är snarare en fråga om olika perspektiv och olika intressen och maktstrukturer i samhället som antingen gynnas eller missgynnas av en trend. När en trend blir stark slår också pendeln starkt åt det ena hållet. Intressegrupper som har fördel av trenden försöker på alla sätt förstärka den. När kapitalet, såväl privat som offentligt, letar sig till trenden stärks den ytterligare. I Sverige med ett begränsat media-landskap och en stark sekularisering leder offentlig makt och kapital ofta till den starkaste förstärkningen av trenderna , då naturligt i politiskt betingade frågor. De trender som påverkas på det sättet handlar framförallt om värderingar och sociologiska strömningar i samhället.
Allt detta leder till tolkningsföreträden för vissa grupper eller intressen som senare, i ett historiskt perspektiv kommer att te sig helt vettlösa.

Ett exempel på detta är följande utdrag ur 1976 års sexualbrottsutredning:

”Begreppet våldtäkt bör avskaffas utom för de grövsta fallen. Offrets beteende bör beaktas.”

”Sexuella övergrepp mot barn tycks inte ha någon skadlig effekt”

Det hela ansågs då som politiskt korrekt och logiskt, grundat på dåtidens kloka expertutlåtanden. Otänkbart idag.

Ett sätt att ta reda på vad som kommer att ses vettlöst i framtiden är att finna de frågor i samhället som är tabu och vi absolut inte får skämta om. 

Viss humor med starka inslag av satir påvisar också tidigt strömningar i samhället som kommer att te sig felaktiga längre fram. Satiren ligger tidigt ute (om inte så är det inte satir) för att avslöja vissa trender som skapat ex.vis tolkningsföreträden.

Serietecknaren Tony Cronstams "Elvis" (ovan) vågar sätta fingret på många känsliga frågor. Likaså Lina Neidestams "Zelda".

Fundera på vilka politiskt korrekta värderingar vi har i samhället idag som om 25-30 år (eller tidigare) kommer att ses som helt horribla? Eller i bästa fall bara löjliga.

/Trendspaning X

Local mesh - teknisk lösning för att komma förbi NSA:s avlyssning på nätet

Village Telco, Sydafrika

Det finns lösningar på de flesta problem. Den som trodde att nu är friheten på nätet slut och att statsmakterna har kontroll över allt vi gör på nätet kan andas ut. Snarare tvärtom framöver. Själva grunden i Internet är till sin karaktär en fysisk företeelse, ett antal kablar och andra kommunikationslänkar som breder ut sig över världen. Det är den sista kilometern som internetleverantörerna (ISP) har kontroll över. De som ser till att du får en anslutning mellan det stora Internet in i ditt hem. Det är också de som statsmakterna kan kontrollera, det är de som Mubarak och Assad beordrade att stänga av internet för att hindra folket från att kommunicera och därmed organisera protestaktioner.
Nu dyker alltfler sk "local meshes" upp. Enkla billiga lösningar som tillhandahålls gratis av privatpersoner, organisationer, entusiaster eller små företag, som man kan ansluta till och därmed komma ut på nätet via. Att bli en ISP, Internet Service Provider blir således en möjlighet för många, inte bara ett fåtal stora aktörer.

http://www.motherjones.com/politics/2013/08/mesh-internet-privacy-nsa-isp

NSA har också agerat kraftfullt för att försöka stoppa friheten på nätet. Företaget Lavabit tvingades nyligen att stänga sin tjänst för krypterad e-post troligen eftersom NSA inte kunde komma åt och läsa den. Ägaren har också pressats till tystnad och kan inte officiellt ge en förklaring till varför tjänsten stängts ner.
http://lavabit.com/

Den här trenden tog sin början inte i och med avslöjandet om NSA:s avlyssning utan det faktum att de stora ISP-företagen struntade i de fattiga länderna och glesbygderna. Därmed öppnades fältet för mindre aktörer som agerar på mer eller mindre frivillig eller småskalig kommersiell basis.

/Trendspaning X

Image-förflyttning för Facebook och Google?

Facebook, Google, Apple, Skype. Och några till på nätet har stått för frihet och nyskapande teknik utanför det gamla etablissemanget. Verktyg för demokrati som utmanar de gamla etablerade aktörerna. Sociala medier som var till hjälp för att störta diktaturer under den arabiska våren.
När uppstickare blir större dras de snart in i det sedvanliga ekonomiska systemet dvs. börsen och andra finansmarknadsmässiga instrument. De blir till en maktfaktor i samhället och ägarintressena är inte längre teknikentusiasm utan istället krass "return on investments". Så långt ingen nyhet. Det som de nämnda aktörerna skiljer sig från andra med och som gör dem farligare för den offentliga makten är istället möjligheten till kommunikation och massflöden av information utan statlig kontroll.
Att USA tidigt insåg att det krävdes en kontroll av kommunikationsflödena i de nya medierna är knappast överraskande.
Inga träd växer till himlen och det gäller säkerligen även Facebook och Google. De aktörerna ses nu som verktyg för världens mest beväpnade och mest kraftfulla nation vilket knappast gagnar imagen för de företagen.
Med miljarder användare kan man tycka att de knappast lär gå under på kort tid men liksom den snabba hastigheten i expansionen kan hastigheten i nedgången bli lika snabb.
Om och i så fall hur snabbt är naturligtvis svårt att sia om men att det digitala medialandskapet skulle vara lika stabilt (läs trögrörligt) som det klassiska (tidningar, TV, radio) är inte troligt.
Och i Sverige är debatten kring detta i det närmaste obefintlig. Från politiskt håll råder tystnad.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svenska-politiker-bor-bryta-tystnaden-om-avlyssningsskandalen_8401740.svd?fb_action_ids=10153098205330554&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Vi får med spänning avvakta vad som händer framöver.
Notera att Blogger ägs av Google och att den censureras av NSA. Vilket hänt just den här bloggen.

/Trendspaning X

Teknikskifte utmanar Radiotjänst

Public service - en affärsmodell lika föråldrad som testbilden?

Att den som har en dator eller smartphone ska betala TV-licens har skapat en minst sagt uppretad debatt.
Det som är intressant trendmässigt i detta är att det är ett typiskt teknikskifte, ett paradigmskifte, som en gammal aktör inte kan hantera på ett bra sätt.
Lösningen på det hela är enkel. Inloggning på SVT Play för den som betalar TV-licens. Det har dock inte Radiotjänst ens kommenterat vilket kan tyda på att ledningen försöker driva igenom den monopolsituation man har haft sedan TVs barndom dvs. 1950-talet. Det som också är intressant är att ledningen inte verkar inse att "public service" är utsatt för konkurrens. Inte bara andra TV-kanaler, det har man klarat bra, utan en mängd olika media. Reklamfinansierade kanaler undviks av den unga generationen. Det är streaming som gäller för att se på filmer och TV-serier. Den som vill vara laglig använder Netflix. Till ett helt annat pris än radiotjänsts TV-licens. Nyheter och samhällsinformation konsumeras via diverse sajter i iPaden.

Ett troligt scenario är att det blir en mängd juridiska turer kring frågan innan den faller på sin orimlighet. Juridiken tolkar strikt lagen och lägger inte någon rimlighetsaspekt på det hela. Rent tekniskt blir det också otroligt svårt att kontrollera och bötfälla.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/orimligt-att-jamstalla-dator-med-tv-mottagare/

Dessutom riskerar Radiotjänst att få opinionen emot sig vilket kan skada förtroendet och därmed lyssnarnas/tittarnas benägenhet att överhuvudtaget betala, oavsett framtida betalningsmetoder.
Problemet internt inom Radiotjänst är tydligt; de tänker i gamla monopolistiska banor medan omvärlden redan ändrat sig. Som i de allra flesta paradigmskiften där de gamla aktörerna sällan har förmåga att "hoppa över" till nya förutsättningar för verksamheten.
De klarade av förändringen när nya reklamfinansierade TV-kanaler dvs en bransch med ungefär samma spelregler med en skillnad i finansieringen. Nu är det som sagt ett teknikskifte vilket gör saken mer komplicerad för dem. Intressant utveckling i frågan är att vänta.

/Trendspaning X

Tysk trend?

Är det någon som lagt märke till den tyska trenden i Sverige? Allt tyskt har under årtionden varit sett som allt annat än modernt eller spännande. Detta kombinerat med en syn på Tyskland som sträcker sig tillbaka till världskrigen med den kollektiva skuldbördan i bakgrunden.

Tysk fet mat. Snarlikt kök i många avseende som det franska som oftare använder ister istället för smör eller olja. Nu vet vi att fett inte gör oss feta. Däremot socker. Som i amerikansk junk-food. Dessutom stämmer det tyska köket bra med LCHF. Tysken är idag inte heller fetare än svensken.

Reeperbahn. Den svenske man som åker till den fula staden Hamburg ska troligen till Reeperbahn och .... ja..Porrindustrin på Reeperbahn är snart historia, ersatt av exklusivare kulturliv såsom teatrar m.m. Bl.a pga ökade fastighetspriser i området. Bordellerna har flyttat ut i lyxvillor i de mer fashionabla kvarteren. Och Hamburg är en boomtown som nu vänder sitt ansikte mot floden Elbe och får allt högre hipfaktor.

Tysk musik är osäljbar i Sverige. Ja, stämmer. Än så länge... Men saker håller på att hända...

Tyska viner är söta och dåliga. Inne-vinet det senaste året har varit tysk Riesling. Torr. Nu kommer druvorna Gewürztraminer och Grauburgunder. Ännu torrare. Alla vita. Som backlash till de senaste årtiondenas rödvinsdominans. Och druvtrenden i Sverige har till vissa delar satts av hur tyskarna klassificerar sina viner.

Sedan har vi den svenska trenden surdegsbakning för herrklubbar som sedan avlöstes av korvstoppningstrenden för samma målgrupp. I Tyskland är korv en förädlad köttråvara. Till skillnad från svensk korv som ofta gjorts av slakteriavfallet, benmassa m.m.
Det tyska temat på årets bokmässa i Göteborg är nog den senaste trendsignalen förutom vintrenden. De svenska deckarförfattarna går som tåget i Tyskland och nu börjar förlagsaffärerna rinna även åt andra hållet, dvs norrut till oss.

/Trendspaning X

När stannar urbaniseringen av?

Vedertagna sanningar där alla är överens kan vara tecken på att det snart kommer en anti-trend. Under flera år har vi sett en ökad urbanisering. Många experter menar att den trenden fortsätter under överskådlig tid. Varning! Då är det dags att se på när antitrenden kommer.
När snarare än om.

Att landsbygden får en renässans när storstäderna drabbas av kommunikationsmässig infarkt. I Kina ser vi redan effekten av de enorma miljöproblem som den snabba urbaniseringen skapat.

Fortsatt urbanisering kräver också allt dyrare satsningar på infrastruktur. Höghastighetståg mellan storstäderna, tunnelbyggen under städerna för att få bort innerstadstrafiken, komplicerade system för vägtullar....

Ett exempel är Slussen i Stockholm som är allt annat än en enkel historia.
http://www.dn.se/sthlm/nya-slussen-kan-hamna-i-hogsta-domstolen/

Ett annat exempel är Förbifart Stockholm som debatterats i årtionden.
http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/luften-i-forbifart-stockholm-kan-doda-20-bilister-varje-ar/

Stora infrastrukturprojekt leder till politiskt debatt och långbänk. Lägg till detta den svenska Plan- och byggnadslagen som gör det svårt att få igenom större projekt pga. överklaganden. Det behöver i och för sig inte kineserna bry sig om, det kan väl vara "fördelen" med en diktatur.

Bostadspriserna rusar i höjden i storstäderna vilket kräver högre löner vilket ger ett högre kostnadsläge vilket ger sämre konkurrenskraft...

Allt detta i en tid då det blir allt enklare att jobba på distans. Och i en tid där det dessutom krävs distansarbete eftersom den globala marknaden kräver det. Med andra ord var vi än kommer att bo och arbeta i framtiden så kommer vi inte att befinna oss i något slags centrum eftersom de vi jobbar tillsammans med är utspridda över en stor del av jordklotet. På en sfärisk kropps yta finns, som vi borde veta, inget centrum.

Då återstår att välja att bo där man trivs bäst pga. helt andra kriterier. Men landsbygden och de mindre orterna måste börja anstränga sig om de ska vara ett alternativ till en storstad.
http://www.dn.se/insidan/vi-vill-bo-dar-det-ar-roligt/

/Trendspaning X

Proffstyckareliten....kan trender starta inifrån?

Ett annat ord för trendspaning är omvärldsbevakning. Det ordet exkluderar dock en viktig ingrediens. Det är inte alltid som trender startar i världen utanför vår egen lilla värld. Lika ofta kan den starta inne i den.

Plötsligt en dag kommer vi på oss själva. Hur vi i den egna gruppen beter oss och hur vi hamnat i en gruppkulturell fålla.

Två citat som påvisar något liknande:

"Man blir översköljd av andras åsikter. Och jag blev väldigt trött på att överskölja andra med min."
Författaren Karolina Ramqvist i tidskriften Vi läser.

"Jag är extremt trött på debattörer som har en åsikt om allt."
Nöjesguidens tidigare chefredaktör Margret Atladottir i Dagens Media.

Vad de båda pekar på är den relativt snäva kader av krönikörer och debattörer som får utrymme i Sveriges begränsade medialandskap. Eftersom det är en liten skara koncentrerad till Sveriges = Stockholms mediabransch blir både genomslagskraft och snävhet i debatten ett faktum. De etablerade krönikörerna och de mer kända bloggarna såsom Anna Ardin, Katrin Kielos, Katarina Wennstam, Jan Gradvall med flera får stort genomslag och kan därmed både skapa och styra debatten. Och åsikter. De kan sätta agendan och därmed även gränserna i svenskt debattklimat.

Med 9 miljoner invånare har Sverige en internationellt sett mycket liten mediabransch med få aktörer. Bra för trendspaning eftersom det är lätt att finna både trender och (framförallt) kommande antitrender. Kanske inte så bra för en mer dynamisk och mångfacetterad debatt och därmed demokrati. Många debattämnen som blåses upp i Sverige är i praktiken förhållandevis små och icke existerande i andra länder i vår närhet, men så länge de är politiskt korrekta och understöds av flera aktörer får de stort utrymme.

Politikerna kunde förr i tiden sätta debattagendan, dvs. när kanalerna var ännu färre ; etablerad politiskt styrd press och public service. Idag kan bloggare och en alltmer partipolitiskt bunden press styra desto mer.
Bra för demokratin men vi har ändå, som det här inlägget vill påvisa, en bit kvar i Sverige.

Nu har i alla fall två personer som sitter "mitt i smeten" uppmärksammat det hela och reagerat. Kanske har debattörernas, recensenternas, "proffstyckarelitens" (om man nu ska använda detta mer kritiska uttryck) lyssnare och läsare redan tröttnat. Gränsen mellan en styrd debatt och offentliga pekpinnar är hårfin vilket så småningom får läsarna och lyssnarna att tröttna.

/Trendspaning X

e-handeln ökar explosionsartat i Sverige

När en bransch analyserar sig själv görs ofta misstaget att se enbart på den egna branschen och specifikt likartade företag. Butikskedjorna jämför sig med andra kedjor med likartat utbud. Den konkurrens som dock är svårare att möta är den som kommer från branschglidare dvs. aktörer som kommer in från ett helt annat håll. Retailkedjorna får nu alltmer konkurrens från e-handeln. Även om många kedjor försöker komma ikapp med egna webshoppar.
Ett slående exempel är optikkedjan Synsam som under flera år ignorerade signalerna på marknaden. Att det går att sälja kontaktlinser på nätet. Lensway var en ny aktör som ökade snabbt. Trots att ledningen såg vad som hände, bet de sig envist fast vid att "linser ska köpas i butik". Sent skulle syndaren vakna och i panik satte de till slut upp en webshop som dessutom blev alldeles för dyr. Bråttom blir dyrt.
Men då var Lensway redan dominerande på marknaden.

http://www.dagenshandel.se/top-nyheter/e-handeln-okar-kraftigt/

Branschens experter som gör diverse handelsutredningar har också förbisett e-handelns styrka.
Arvika Kommun spenderade, så sent som 2012, 160 000 kr på en utredning som helt förbisåg e-handelns betydelse.
http://www.vf.se/naringsliv/nu-galler-det-att-handla-i-arvika

Att butiker till allra största delen tappar försäljning till andra butiker stämmer m a o inte.
Plussar vi på den tilltagande shoppingtröttheten där kedjebutikernas likformighet gör konsumenten uttråkad samt en stark secondhand-trend, så ser det inte så ljust ut för de etablerade kedjorna.
Men det öppnar samtidigt upp möjligheten till nya innovativa koncept. Troligen inte påkomna av de etablerade aktörerna.

/Trendspaning X

Crowdfunding tar fart

Crowdfunding - dvs. när många ger ett litet bidrag (oftast) eller (ibland) investerar en liten summa för att finansiera en affärsidé, utveckling av en produkt eller ett projekt av något slag.
Nu börjar företeelsen ta fart på allvar.
Bankernas och riskkapitalisternas affärsmodeller passar inte i en ekonomi som alltmer fokuserar på tillväxt i små företag och entreprenörskap. Riskkapitalisternas urvalskriterier andas allt annat än risk, bankerna centralstyrs och tar ingen hänsyn till personen eller idén ifråga utan går enbart på fixerade nyckeltal i sina kreditbedömningar. Behovet av kapital tillfredsställs alltså inte i de traditionella kanalerna.
De riskkapitalister som verkligen gör skäl för namnet, dvs. tar verkliga risker misslyckas till 90% med sina investeringar. En mardröm för traditionella investerare med kortsiktiga mål. Å andra sidan genererar de lyckade tio procenten oftast desto högre vinster långt över förväntan.

Crowdfunding är den spontant uppkomna lösningen från en allt större entreprenöriell ekonomi. Drivet av kommunikationsmöjligheterna på webben.
www.kickstarter.com är en av de större crowdfunding-sajterna som finansierar mängder av idéer och projekt.
www.startnext.com är en annan som hittills har finansierat 600 projekt med sammanlagt 3,4 milj euro

Crowdfunding har faktiskt en avsevärt högre hit-rate jmf. med riskkapitalisterna: 20% av investeringarna lyckas, dvs dubbelt upp. Det kan förklaras med att varje projekt eller idé finansieras av många individer. Det blir alltså "massorna" som bedömer om en idé lyckas eller inte. Alltså avsevärt mer kvalificerad bedömning jmf med om ett fåtal analytiker gör en bedömning.
Att ge pengar till crowdfunding betyder sällan att man får en andel i företaget eller vinsten. Möjligen att man får en produkt billigare eller gratis när försäljningen eventuellt tagit fart. Det bygger istället mer på att många ger ett litet bidrag eftersom man tror på idén och gärna vill se det hela förverkligat, av ren välvilja. Något som är obegripligt i finansbranschen. Det handlar alttså makroekonomiskt om en gryende demokratisering av finansieringsbehovet. DElvis triggat av den dysfunktionalitet som  det finansiella etablissemanget uppvisat med all önskvärd tydlighet (euro-krisen, bostadslånebubblan, IT-bubblan, fastighetsbubblan osv...)

Det hela är således ett snabbt sätt att skaffa kapital till en idé. Om den är bra och om man lyckas kommunicera den på ett bra sätt.
Lyckades gjorde Axel Pfaender med sin Berlin Boombox http://shop.axelpfaender.com/. En "bergsprängare" byggd av wellpapp för iPhone och iPod.
Lyckades gjorde internettjänsten Evernote www.evernote.com
Lyckades gjorde också filmproducenten Zack Braff som på tre dagar fick in 2 miljoner dollar från 35000 personer till sin nya TV-serie Wish I was there.

/Trendspaning X

Second Hand i bilbranschen

BMWs annonskampanj "Premium Selection", vad är syftet med den? Borde inte BMW vara mer intresserade av att sälja nya bilar istället för att "promota" begagnade.

Vad BMW gör är troligen väl uttänkt. Om statusen på en begagnad bil höjs, då höjs också statusen på en ny. Det påverkar också andrahandsvärdet uppåt vilket gör nybilsköpet mer fördelaktigt.
En ny bil som rasar i värde så fort den körts ur bilhallen är ju ingen säljande faktor. Det gör i och för sig alla bilar men om dessutom själva statusen rasar på ett begagnat märke drar det med sig statusen för märket totalt sett, dvs. även för en ny bil. Sannolikt är det vad BMW vill förhindra. Även Mercedes har ett i stort sett identiskt upplägg med sin StarClass. Båda märkena är premiummärken vilket gör dem attraktiva för de som vill synas. Inte alla som vill synas anses dock bra för märkets image, särskilt de som är sist i ledet av de som äger dem. Det är cynismen i ett varumärkes värde.
Frågan är vad nästa steg är? Att köpa upp alla sämre begagnade bilar av det egna märket för att skrota dem och få bort dem från marknaden. Eller det kanske redan görs? Går den ekvationen ihop måntro? Inte helt osannolikt.

/Trendspaning X

Modehandeln i gungning

En trend behöver oftast flera samverkande faktorer för att sätta igång med kraft. Modehandeln är just nu ganska illa ute med avseende på flera sådana faktorer:

Den senaste var katastrofen i BanglaDesh där en konfektionsfabrik rasade samman med många döda. Det satte ljuset på modeföretagens jakt på låga priser där de stora varumärkena utnyttjar arbetare med slavkontrakt i Vietnam och Bangladesh.
Lägg till detta anorexia-debatten på cat-walken, en tydlig second-hand-trend, giftiga kemikalier i kläderna, och inte minst en alltmer utbredd shoppingtrötthet som främst drabbar kedjorna som är tråkigt likformiga i alla shoppingcenter världen över.
Responsen från de stora modeföretagen för att möta alla dessa faktorer är allt annat än snabb överlag. Dåliga anställningsvillkor och förnedrande behandling av personalen (bl.a. Zara och Hollister) späder på det hela.
E-handeln drabbar dessutom dessutom de fysiska butikernas försäljning alltmer.

När en bransch drabbas av så många negativa faktorer på en gång lär de inte gå obemärkta förbi. Det är dessutom en bransch som har en lång period av god lönsamhet och expansion bakom sig. Då inträder det sedvanliga fat-and-happy -stadiet som gör att signalerna på marknaden ignoreras. Om branschen inte förmår ta till sig ovan nämnda kraftiga och negativa signaler, lär inte heller förmågan att känna av konsumentens önskemål vad gäller branschens kärna, själva modetrenderna, vara särskilt bra.
Ett exempel på det är Odd Molly som för några år sedan använde sig av anorektiska modeller på cat-walken trots att debatten var intensiv om det hela. Kort efter det så fallerade kollektionen och försäljningen dök med kris som följd. Kan man inte känna av det ena lär man inte heller känna av det andra.

Men som vid alla större förändringar så öppnar det upp branschen för helt nya idéer och aktörer.

/Trendspaning X

Hotellkedjornas storhetstid förbi?

Alltfler signaler tyder på att de stora hotellkedjornas storhetstid kan vara förbi. Turbulens i toppen på de stora svenska kedjorna, Hilton som vinstvarnar osv.

Det som är tydligt är att kedjornas konkurrensfördelar (gentemot fristående hotell) blir allt färre och svagare:

Vet vad man får?
Att boka på ett kedjehotell har varit tryggare än att välja ett privat hotell. Med bl.a. TripAdvisor kan man snabbt ta reda på om även det minsta hotellet är bra eller dåligt. Dåligt betyg drabbar såväl kedjehotell som fristående hotell. M a o lika inför konsumentens omdöme.

Lättare att boka?
Snart sagt varje litet hotell kan bokas via nätet. Har inte hotellet egen bokningsfunktion på hemsidan går det bra att maila. Dessutom finns det tusentals bokningssajter där man kan jämföra mängder med olika hotell, sortera efter pris, läge, standard, omdöme m.m.

Bonussystem?
Affärsresenärerna samlade poäng som sedan kunde användas privat. Att bo på samma kedjehotell på semestern som i jobbet kanske inte alltid är så attraktivt. Dessutom ser allt fler företag över sina resekostnader. Om priserna pressas ryker bonusprogrammen.

Rabattavtal?
Oftast blir det billigare att leta bästa pris på nätet än att gå på eventuella rabattavtal. Det ser bokningssajterna till.

Upplevelsen?
Ett likformigt Novotel eller ett Scandic Hotell i storformat blir i längden tråkigt och opersonligt i jämförelse med mängder av nya mer personliga designhotell som dyker upp. Dessutom blir både nöjesresan och affärsresan trevligare med ett personligt bemötande på det lite annorlunda lilla hotellet. Den fristående hotellägarens personliga omtanke om gästen låter sig svårligen masskopieras till många hotell.

Stordriftsfördelar?
Bokningssystemen var en av de stora fördelarna. I och med internet försvinner den fördelen snabbt. Tvålar, shampooflaskor och duschmössor med gemensam logga på lär inte vara avgörande för varken lönsamhet eller upplevelse.

Fördelarna med en hotellkedja blir alltså allt mindre uppenbar för gästen. Återstår image och marknadsföring. Där har kedjorna knappast förvaltat sitt kapital. Om det ens är möjligt med tanke på ändrat konsumentbeteende. Konceptet kanske helt enkelt är "out-of-date"?
Återstår att konkurrera med pris. Vilket leder till minskad lönsamhet, minskade möjligheter till investeringar och renoveringar.
Vi kommer säkerligen att se samma tendenser inom andra starkt konsumentdrivna branscher ex.vis detaljhandeln. Om vi inte redan gör det.

/Trendspaning X

Global uppvärmning - hur en "hype" blir kontraproduktiv

En "hype" dvs. en påstådd
trend som får stor uppmärksamhet och genomslag kan ha samma effekt som att tjata på ett barn, det blir motsatt effekt.
Ett exempel är den globala uppvärmningen. Flera års debatt och stora klimatkonferenser i Kyoto, Rio, Köpenhamn, Cancun som inte lett någonstans har bidragit till uppgivenhet och kört intresset för miljöfrågor i botten hos allmänheten i många länder.
Ytterligare faktorer som blir kontraproduktiva är att en "hype" skapar vedertagna sanningar som faktiskt inte är sanna. Om sanningarna ifrågasätts blir mothuggen starka och kritik om bakåtsträvande och dolda agendor kommer snabbt. Kritik och motbevisande fakta blir tabu.
När det gäller en "hype" inom miljöfrågor blir konsekvenserna tyvärr riktigt allvarliga, jämfört med ex.vis trender inom andra områden som inte påverkar omvärlden i någon större grad.

Den tyska klimatforskaren Hans von Storch har skrivit en bok om den globala uppvärmningen och redovisar en rad intressanta iakttagelser. Anledningen till den snabba globala uppvärmningen har i dagsläget ingen annan förklaring än vår ökande energikonsumtion och utsläpp av växthusgaser.
Men... det visar sig att vi inte haft någon global uppvärmning de senaste tio åren. Jordens medeltemperatur steg drastiskt mellan 1995 och 2005. Därefter har den i princip inte ökat alls.
Isbjörnen förs fram som en symbol för uppvärmningen. Antalet isbjörnar i Arktis var under 70-talet nere på 5000 individer och är idag uppe i 25000. Orsak; reglerad jakt.

Ändå fokuserar debatten på en snabbt pågående temperaturökning och katastrofscenarion målas upp. Ibland är det miljöorganisationer, ibland politiker och ibland forskare som står för dessa scenarion. Kortsiktigt egensyfte eller dåligt informerade??
Faran är uppenbar. När det blir allmänt känt att vi faktiskt inte har haft en global uppvärmning de senaste tio åren så minskar också intresset för att arbeta med miljöfrågor drastiskt. Vilket säkerligen leder till än värre miljöproblem på sikt, inte bara vad gäller utsläpp av växthusgaser. Det går inte att lura varken jordens hela  befolkning eller ett enstaka barn hur länge som helst utan att det får konsekvenser.

/Trendspaning X

Asien bra på att kopiera ... men sen??

Nästan en iPhone.

När det gäller produktivitet, kvalitet och produktionskostnad ligger de asiatiska länderna i topp. Inte bara pga låga löner. Ibland trots ungefär samma löneläge som Europa, exempelvis Sydkorea. Att ta fram helt nya kreativa produkter är dock en helt annan sak. Att kopiera är både Kina och Sydkorea experter på men att ta fram nya kreativa produkter som överträffar marknadens förväntningar är svårare för dem.
Samsungs lansering av den nya mobiltelefonen Galaxy S4, ledde till kursras för Samsung-aktien. Marknaden var inte imponerad trots en rad nya tekniska finesser. Finesser som de flesta ändå inte orkar med att använda.

Det är alltså inte ytterligare tekniska finesser som krävs för att attrahera en kräsen konsument på en marknad där det finns ett överflöd av produkter.
Att tillfredsställa konsumentens uttalade behov är långt ifrån tillräckligt. Det gäller att vida överträffa det som konsumenten inte ens i sin vildaste fantasi önskar sig. Då räcker inte högt tekniskt kunnande och hög produktivitet särskilt långt. Marknadsundersökningar ger inte heller några svar.

Kort beskrivet kan man dra slutsatsen härav att filosofi och andra mjukare värden måste få mer utrymme när nya produkter utvecklas. Det handlar mer om upplevelse, passion och image än om tekniska finesser. Vad som kan inrymmas under de tre begreppen är svåra att kopiera. Har någon kommit på någonting banbrytande lär det bli svårt att upprepa det eftersom det är den som kom först som står för filosofin eller idén och därmed tar den mesta "crediten" för det hela. Nummer två får räkna med att vara en "commodity supplier".
Kommande utmaning för teknikprodukter är snarare gränssnittet mellan människa och teknik. Vilket inte är något nytt egentligen.

/Trendspaning X

Symtom och orsak inom EU

Cyperns statsfinanser i kris. Starka påtryckningar från Bryssel leder till att småspararnas kapital hotas av engångsskatt och hotar förtroendet för hela banksystemet och staten. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/cyperns-president-kallas-idiot_8010380.svd

Frankrikes ekonomi på väg utför i rask takt. Prognoserna var alltför optimistiska.
http://www.di.se/artiklar/2013/3/19/frankrike-allt-mer-illa-ute/

En kraftfull italiensk regering som kan ta tag i den krisande ekonomin ser vi inte ens skymten av efter valet.

Utifrån dessa scenarion kan man finna flera trendsignaler. Eller spekulationer som en del säkert skulle kalla det.

1. Ett centralistiskt styre leder till allt sämre kontakt med befolkningen. Det är inte svårt att räkna ut att en ny skatt påkommen för att rädda statens finanser (som i princip leder till en partiell konfiskering av småspararnas sparkapital), leder till ett snabbt förtroenderas för både banksystem och stat.
2. Ett centralistiskt system leder till sämre empatisk förmåga. Svårt att hörsamma befolkningens åsikter och sätta sig in i deras situation eftersom centraliseringen leder till färre makthavare per person och därmed längre avstånd dem emellan.
3. Färre makthavare leder till ökad koncentration av kapitalet vilket i sin tur lättare leder till felaktiga beslut om dess användning och i värsta fall korruption.
4. Koncentration av kapitalet leder till allt starkare urbanisering som i sin tur leder till en upphaussad fastighetsmarknad på vissa orter och motsatt effekt i mindre orter. Vilket i det senare fallet i realiteten är kapitalförstöring. Det i sin tur leder till en överhettad finansmarknad
5. När starka krafter med dysfunktionell styrning sätts igång är förloppet svårt att hejda. Det paradoxala är att allt färre aktörer som styr gör systemet känsligare och mer svårpåverkat då det inte är realpolitik som gäller utan snarare ett prestigefyllt spel bakom kulisserna i de centrala maktstrukturerna. Den quick-fix-lösning som ofta nämns i en sådan situation är ännu starkare och ännu mer central styrning. I det här fallet i form av en bankunion.
6. Varken kapitalism eller kommunism är befriade från de förra krafterna. Det handlar mindre och mindre om gamla politiska ideologier och allt mer om hur människan fungerar eller inte fungerar i grupp.
7. Alla trender utgår från naturkrafterna eller mänskligt beteende (som också kan kallas en naturkraft). Europas kris som ter sig alltmer kaotisk är kanske snarare en effekt av människans oförmåga att hantera alltför stora och komplexa sociala strukturer. Forskning visar att människan har förmågan att hålla reda på upp till 150 sociala kontakter. Där någonstans över den siffran börjar det spåra ur eller vittra i kanterna. Fundera på om det är där det hela börjar. Oavsett vilken typ av kris det handlar om.

/Trendspaning X

Distansarbete - inte en teknisk fråga

Vi har en mängd tekniska verktyg för distansarbete. Vi kan dela dokument och bilder, vi kan chatta, vi  har webkamera och sociala media, vi har alltfler molntjänster, vi kan Skypa m.m. m.m. Ändå tar inte distansarbetet riktigt fart. En faktor som kan förklara det hela är att den fysiska kommunikationen,öga mot öga ger så mycket mer information än vad digitala hjälpmedel kan ge. Människan är utrustad med sinnen som inte med dagens teknik kan överföras; lukt, kroppsspråk, millisekundsnabba ansiktsuttryck, de mer subtila signalerna som är så viktiga i mellanmänsklig kommunikation. De stora idéerna kommer ofta inte heller fram i samband med logiskt betingade och arrangerade möten. Ofta är det informella möten utan någon som helst planering som kan skapa de stora idéerna och genombrotten.
Men det är knappast hela förklaringen. En mängd kommunikation kräver faktiskt inte hela tiden den fysiskt betingade kommunikationen. Det finns dessutom vissa fördelar med att periodvis slippa den fysiska kontakten som stundtals kan störa arbetsuppgifter som kräver koncentration och fokusering på en arbetsuppgift.
Ericsson gjorde för några år sedan ett försök med att tillåta distansarbete i hemmet för vissa tjänstemän.  Det hela avslutades dock utan någon närmare förklaring till varför och vad resultatet blev. Snarare var nog den inofficiella bedömningen att det hela föll på att cheferna kände osäkerhet eftersom de inte kunde kontrollera att deras medarbetare började arbeta kl 8 och slutade kl 17 samt tog raster enligt reglerna.
Hindren för distansarbete ligger således framförallt i de psykosociala faktorerna, inte de tekniska.
Det finns dock undantag. Företaget Sky SQL har lyckats skapa ett väl fungerande företag med distansarbetare.
http://www.dn.se/ekonomi/skysqls-medarbetare-arbetar-alla-pa-skilda-hall

Det finns också en viss affärslogik i det hela. Att vara nära kunden blir i och för sig allt viktigare, men det behöver inte alltid vara fysisk närhet. Opererar man på en global marknad blir inte huvudkontorets geografiska läge avgörande, men framförallt att inte alla behöver befinna sig där, då kunderna befinner sig lite överallt i världen. Om man dessutom levererar digitalt överförbara produkter blir geografin än mer oviktig.
En lite pikant iakttagelse på den svenska arbetsmarknaden är att distansarbete är mer accepterat i glesbygd, mest tydligt i Norrland. Att kräva att en medarbetare eller leverantör åker 40 mil i vinterlag för ett möte på en timme faller på sin orimlighet. Ett lite längre telefonmöte istället för ett fysiskt möte mellan personer i Stockholms innerstad är dock mer kontroversiellt. Allt är inte modernt runt Stureplan.

/Trendspaning X

Gilla på Facebook

Trendspaning X finns även på Facebook:

http://www.facebook.com/pages/Trendspaning-X/301506017364

/Trendspaning X

Hellre hyra än äga

Ägandets begär har präglat konsumentens beteende under sekel. På grund av en accelererande teknikutveckling och att vi lever i ett överflöd av produkter verkar konsumenten alltmer tröttna på att belastas av prylar. Hur många är inte trötta på att bostaden belamras av prylar högt och lågt. Att det inte går att köra in bilen i garaget bara för att där är fullt av saker som knappt används eller i varje fall väldigt sällan. Efter en lång konsumtionsboom kommer nu en shoppingtrötthet.

Det för med sig en hel del möjligheter. Eller hot för några.
Vi kan redan se att bilförsäljningen gått ner, inte pga konjunkturerna utan istället beroende på att det för de yngre generationerna inte längre är självklart att köpa bil (om vi undantar de som bor i glesbygd).
Kombinerat med nya generationers värderingar och medföljande livsstil i form av "antikonsumism", miljömedvetenhet, asketism osv. väljer många bort bilen som är den dyraste konsumtionsvaran och ofta en symbol för bristande miljötänkande. Till stor del också triggat av en extremt hög ungdomsarbetslöshet; om var fjärde ungdom  mellan 18 och 26 år är arbetslös (enl. statistiken i Sverige) slår det naturligtvis på försäljningen av de dyrare konsumtionsvarorna.

Det relativt nystartade Zipcar, som nyligen köptes av hyrbilsföretaget AVIS, erbjuder bilpooler. Än har Zipcar inte lyckats tjäna pengar trots många kunder men signalerna är tydliga, hellre hyra en modern bil vid behov än äga en gammal som måste parkeras, tvättas och underhållas. Konsumtionen av musik och film går sedan flera mot samma håll; Spotify, Netflix osv.


Ett mobiltelefonbonnemang är ju för det mesta kopplat till en ny telefon inbakad i månadspriset. Det gör möjlighet att alltid ha den senaste modellen och slippa ha en modell out-of-date efter ett eller två år.
Äga är alltså ingen bra idé när det gäller produkter med snabb teknisk utveckling.

Att tjäna pengar på att tillverka produkter i volym lär inte gå lika lätt framöver om man inte samtidigt kopplar dem till tjänster. Konsumenten blir alltså alltmer benägen att i praktiken köpa tjänsten än att äga produkten.
Även om man inte ska förringa att ägandets begär fortfarande finns kvar. Troligen kanaliseras det till saker som har bestående värden eller ökar i värde; bostad, konst, antikviteter osv; ett mindre antal prylar men dyrare eller exklusivare.
Men framförallt tenderar pengarna istället att användas för egen hälsa och välbefinnande, det sociala nätverket, familj, upplevelser, egen kompetensutveckling osv. osv.

/Trendspaning X

OCH-ekonomin - Starka varumärken räcker inte

Varumärket SONY har säkert ingen missat. Det har under decennier stått för kvalitet och innovativa produkter. Ett av Japans största varumärke som gick i frontlinjen när det gällde att bevisa att Made in Japan stod för kvalitet då de gjorde sitt intåg på den internationella marknaden.
Men ...inga träd växer till himlen. SONY brottas sedan några år med stora ekonomiska problem och har svårt att lyckas både i sina traditionella produktnischer (ex.vis TV) och de för företaget lite nyare (ex-vis mobiltelefoner, PC och kameror).

http://www.dagenshandel.se/nyheter/sony-center-i-konkurs/

Det räcker alltså inte med ett starkt varumärke. Det måste finnas produkter, det måste finnas identitet och en själ i företaget. Stora koncerner såsom SONY har knappast en själ som är tydlig för konsumenten. Att varumärken tas upp som betydande värden i de stora företagens balansräkningar har blivit allt vanligare men frågan är hur mycket luft det då blir i balansräkningen?
I stora hierarkiska organisationer vet vi också att kreativitet hämmas rejält. Därav tendensen att de stora köper upp de små innovativa företagen som inte orkar växa av egen kraft.

Idag finns det ett överutbud i de allra flesta branscher som ger hård konkurrens och det leder till OCH-ekonomin:

OCH-ekonomin kräver att "allt" finns på plats. Det starka varumärket OCH de rätta produkterna OCH den rätta imagen OCH den rätta designen OCH att företagets själ är tydlig OCH att kvaliteten är hög OCH att priset är rätt OCH att det finns en mänsklig frontfigur...... OCH så vidare. Annars är man inte med i matchen.

/Trendspaning X

Jorden underbefolkas

Förra inlägget på den här bloggen handlade om att punktera "sanningar". Vi omger oss med mängder av "sanningar" som inte stämmer men som vi tar för givna ändå. Att avskogningen i världen ökar, att brottsligheten ökar, att vi får allt fler krig osv.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-forsoka-begransa-befolkningsokningen_6583964.svd

Inget av detta stämmer faktiskt. Vi har svårt att ta till oss detta och drar felaktigt slutsatsen att de stora ogripbara trenderna bara blir värre och värre. Att det var bättre förr och att vi konstant oroar oss för framtiden. Det gör det lätt för den som vill skapa uppmärksamhet att spela på de känslorna. Men även negativa trender kan faktiskt kan ändra sig.

http://newsfeed.time.com/2013/01/11/overcrowding-nah-the-worlds-population-may-actually-be-declining/?xid=newsletter-europe-weekly

Att jorden håller på att överbefolkas är det nog ingen som ifrågasätter. Det visar sig dock att det inte riktigt är på väg dit. Japan, Ryssland och de flesta väseuropeiska länderna har födelsestatistik som ger en befolkningsminskning. I takt med ökad välfärd minskar antalet födda barn per capita. I Kina kan enbarnsgränsen komma att tas bort då den börjar ställa till det demografiskt med konsekvenser för samhället inom några år. Den starkt växande ekonomin i många afrikanska länder bör skapa samma utveckling där; ökad levnadsstandard ger ökad utbildningsnivå. Båda dessa faktorer ger färre barn.
Men som sagt domedagsprofetior säljer lösnummer. Och där slutar ordleken.

/Trendspaning X

Att punktera en politiskt korrekt "sanning"

Den som spanar på trender stöter förr eller senare på politiskt korrekta sanningar som visar sig vara osanna. Ett litet språkområde som Sverige har per automatik också relativt begränsat antal mediakanaler (även om sociala medier och bloggosfären alltmer inkräktar på de etablerade mediernas revir). Därmed blir också takhöjden i debatten ganska låg. Konsekvensen blir att det är lätt att etablerade politiskt korrekta sanningar. Uttryck eller förhållanden blir till ett mantra som till slut inte någon ifrågasätter. Eller vågar ifrågasätta. De som har någon form av egenintresse i "sanningen" späder hela tiden på den.

http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx

Den som dristar sig till att punktera sådana sanningar blir ofta hårt ansatt till att börja med.
Trenden i Sverige är att det allt oftare dyker upp alltfler politiskt korrekta sanningar. Statistik hanteras vårdslöst eller felaktigt för att understödja sanningen och därmed den egna organisationen eller andra intressen, ekonomiska eller maktrelaterade, ofta politiska. Kritiska och frispråkiga bloggare pratar om PK-eliten (PK = Politiskt Korrekt). (Enligt nidbilden bor PK-eliten på Södermalm med tillhörande passande attribut såsom arbete inom NGOs, kulturredaktioner m.m.)

Barnfattigdom är en numera fd. politiskt korrekt "sanning" som florerat de senaste åren. Uttrycket är i sig starkt laddat, troligen från början konstruerat för att väcka uppmärksamhet och hindra ifrågasättande.
När nu Uppdrag Granskning med grävande journalisten nr 1 Janne Josefsson i spetsen punkterade det hela blev det naturligtvis protester. De som företrädde uttrycket svängde dock märkbart i sin argumentation i efterföljande debatt. De började då försvara sig med uttrycket "relativ fattigdom".

http://www.svt.se/ug/barnfattigdomen-i-sverige-kraftigt-overdriven

Med en snäv krets som styr media, framförallt ideologiskt, blir det lätt sådana här effekter. Sverige har internationellt sett en särställning i detta sammanhang.
Detta är naturligtvis mumma för en trendspanare. Sociala trender blir tydliga och enkla att finna. Om en trend vilar på sann eller falsk grund är oväsentligt rent trendmässigt men påverkar naturligtvis trendens livslängd markant.
I länder med högre befolkningstal och/eller större språkområde uppstår inte trender lika lätt på det vis som de uppstår i Sverige. Det är relativt lätt att skapa egna laddade begrepp eller kapa begrepp för egna syften. Ofta förekommer inte de heta debattämnena här överhuvudtaget utanför Sveriges gränser.
Men som sagt, förr eller senare punkteras en lögn.

/Trendspaning X

Glappet mellan fackmedlem och fack

Om vi tänker bort att de olika facken till viss del konkurrerar om medlemmarna, så kan det ändock te sig som en något (!) felaktig utveckling att glappet mellan facket och medlemmarna är så stort som påstås i bifogad debattartikel.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lonen-ska-inte-sattas-langt-over-ens-huvud_7790534.svd

Den svenska modellen för arbetsmarknaden har fungerat alldeles utmärkt i decennier ur aspekten att det antalet strejker i Sverige varit rekordlågt och att inflationen kunnat hållas i schack. Exempelvis i jämförelse med Storbritannien, Frankrike och Spanien där arbetsmarknadens parter varit avsevärt mer heterogena och militanta.
Att glappet mellan de sk centrala förhandlingarna och medlemmarnas lönekrav blir allt större öppnar dock för nya krafter även i Sverige. Sjuksköterske-uppropet under 2012 liksom lärarnas missnöje med sina facks förhandlingsresultat visar kanske att det börjar jäsa i modellen. Likaså att det görs lokala uppgörelser vid konjunktur-svackor trots protester från centralt håll. Idag är dessutom arbetskraften mer lättrörlig än förr, även över nationsgränserna.

Krav på alltmer insyn i det mesta i svenskt samhälle gör också att centrala förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter bakom stängda dörrar blir alltmer passé. Enstaka procentenheter som resultat av förhandlingarna ger småpengar på lönekontot. Om de överhuvudtaget följs. Möjligen av de stora företagen men mer sällan av de små.

Idén med kollektivavtal lär dock bestå ett tag till då den förenklar för båda parter. Dessa genomsyras ofta av en ömsesidighet. Det är snarare lönebildningen som står i fokus för reformering. Faran kan dock vara att lönerna drar iväg med inflation som följd, eller i värsta fall arbetslöshet.

Kontentan av det hela är att det blir alltmer uppenbart att båda parter sitter i samma båt (arbetsgivare och arbetstagare). Arbetsgivaren är inte alltid längre den starkare parten. I de små företagen kan det snarare vara det omvända. Lönebildningen i de mindre företagen sköts ju allt oftare på lokal nivå dvs en direkt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Att både facken och arbetsgivarorganisationerna måste finna nya roller är sedan länge uppenbart och egentligen inte märkvärdigt alls. Omvärlden står ju inte stilla, särskilt inte i och med globaliseringen. Att försöka bibehålla en modell är alltid svårt. Förr eller senare blir den passé eller kontraproduktiv.
Att kämpa emot långsiktiga trender är svårt, enklare då att anpassa sig till dem och dra nytta av dem.

/Trendspaning X