Enligt tyska Handelsblatt (Tysklands ledande affärstidning) är det dock inte Brexit som kommer att vara den stora utmaningen budgetmässigt framöver. Det är istället de stora flyktingströmmarna som kräver ett allt större gränsskydd. En kontroversiell fråga m a o.
Bedömningen inom EU är att det kommer fler flyktingvågor likt den 2015 och att de stora pengar som finns i människosmugglingen över medelhavet fortsatt kommer att utmana Europas gränser. Afrikas stora befolkning som beräknas fördubblas inom 20 år gör att alltfler desperat söker ett bättre liv i Europa.
Hittills har Italien och Grekland inte fått det stöd de krävt av övriga länder samtidigt som det i slutänden är även andra länder som drabbas av kostnaderna, inte minst Sverige.
De beräknade kostnaderna för gränsskyddet i södra Europa beräknas under de kommande 7 åren uppgå till ca 150 miljarder Euro. Det tär hårt på EU:s budget. Besparingar krävs alltså om budgeten ska gå ihop.
De två allra största utgiftsposterna, jordbruksstödet och strukturfonderna, anses vara de poster som kommer att bantas rejält. Jordbruksstödet är politiskt känsligt och det blir säkerligen alltfler franska bönder som ockuperar Champs-Elyses med sina traktorer.
Strukturfonderna däremot lär bli politiskt enklare att banta ner. Där finns också stora besparingar att göra. Medlen går ofta till meningslösa projekt som gör föga nytta och där konkreta resultat sällan redovisas. Sicilien anses vara en sk "tunna utan botten" när det gäller förmågan att införskaffa medel från fonderna.
Sveriges diverse projekt som finansieras av strukturfonderna lär få stryka på foten till stor del. Det har utvecklats en hel bransch finansierade av dessa medlen. Många projekt kan som sagt ifrågasättas och det lär ske i allt högre utsträckning framöver. Fram till 2020 har innevarande medel beviljats men därefter lär det bli allt knappare medel till förfogande. Om ens några.
Fattiga länder ställs mot tveksamma projekt i de rika länderna.
/Trendspaning X
Inlägg
