Trender inför 2015

Konsumtion
Färre prylar men dyrare och högre kvalitet.
Mer mat och dryck, mindre prylar.
Ekologiskt och närproducerat får ett kommersiellt genombrott. Genuint, historia, kvalitet, personligt, hantverk, känsla, relation, lokalt.  Konsumenttrycket ökar för hållbarhet och miljö. Alternativa distributionskanaler utvecklas, bl.a. drivet av e-handeln men även för fysiska försäljningsställen. Dagligvaru-oligopolet bryts långsamt, inte minst pga. Lidl och Netto som blir alltmer framgångsrika och ses nu som ett kvalitativt alternativt med ekologiska och svenskproducerade varor. Dagligvaruhandel resp. detaljhandeln ligger i bakvatten medan de små entreprenörsdrivna företagen får allt bättre förutsättningar.

Arbetsmarknad
Trenden med färre fasta anställningar och fler visstidsanställningar fortsätter. UtLASningen fortsätter. Särskilt inom offentligheten. Bemanningsföretagen ökar. B-lagen på arbetsplatserna ökar pga det. Allt tuffare för ungdomar att få jobb. Instegsåldern på arbetsmarknaden fortsätter öka.
Problemet ligger långt ner på den politiska agendan. En stark påtryckningspart saknas (jmf med PRO).
De unga kommer inte in i det sk. trygghetssystemet, även andra svaga grupper, handikappade, fd långtidssjukskrivna hamnar utanför.
Allt senare insteg i arbetsliv och vuxenliv gör också att konsumtionskraften minskar i samma takt vilket leder till sämre tillväxt . En allt mindre elitistisk skara i systemet bär upp arbetsmarknaden där trycket på prestation ökar succesivt.

Entreprenörskap och företagande
Positivt är att entreprenörskapet ökar pga ovanstående. Entreprenörskap är en grundläggande överlevnadssstrategi. De unga generationerna ser inte längre en fast anställning som en rimlig möjlighet. Trots genomsnittligt allt högre utbildningsnivåer. Kombinerat med att de unga generationerna växt upp i valfrihet gör att de också gärna väljer andra former än de traditionella anställningsformerna, ex.vis eget företagande eller att flytta utomlands där det finns bättre förutsättningar. Även om det fanns fasta jobb skulle det kanske ändå bli andra val.
Lärlingssystem lyser också med sin frånvaro i Sverige. De svaga i de unga generationerna offras medan de starka alltid klarar sig och faktiskt finner fler möjligheter än vad det svenska folkhemmet hade att erbjuda.
Toppkrafterna tar en annan väg ut på marknaden än in i etablerade företag och därmed sker på sikt en strukturomvandling i näringslivet. Små företag tar mark från de stora som inte har tillräcklig flexibilitet och en åldrande ledning (eller snarare fat-and-happy) utan förmåga eller vilja till nytänk.
Produktlivscyklerna kortas ner alltmer pg.a. överutbud och därmed allt kräsnare konsumenter, vilket kräver alltmer flexibla företag. Instegströskeln på marknaden för ett nytt företag blir allt lägre pga internet, snabb teknikutveckling och därmed allt billigare teknik.

Marknad & Sälj
Framgångsrik marknadsföring och försäljning blir allt viktigare. Det räcker inte långt med bra produkter eller tjänster. Överutbud och hård konkurrens ger allt högre genomsnittlig kvalitet på produkter och tjänster. Låg kvalitet till låga priser eller hög kvalitet till höga priser är inte alternativen.
Outlet-trenden bidrar till låga priser på hög kvalitet eller åtminstone välkända varumärken.
Marknadsföring och försäljning avgör "rejset" på marknaden, inte produktegenskaper.
Marknadsföringen flyttar alltmer till digitala media och där halkar etablerade företag efter. Nya företag startas av unga generationer som växt upp med internet. De kan börja på ruta noll och utmana med helt andra affärsmodeller. Eftersom de unga inte bjuds in i de gamla företagen finns inte heller alternativet att bidra med utveckling av dem. De nya tar över på en marknad som alltmer befolkas av unga eftersom de gamla rent naturligt dör undan successivt (paradigmskiften drivs ofta av generationsväxlingar).
Försäljning blir också alltmer relationsbaserad. Att använda de gamla säljtricksen går inte, det har telefonsäljarna sett till. Det gäller istället att bygga relationer, befinna sig i rätt nätverk, att befinna sig på rätt ställe vid rätt tillfälle, just när kunden kommer på att han/hon behöver ha tjänsten eller produkten. Sluta sälja och istället bli köpbar. De byråkratiska inköparnas makt minskar. Allt lättare att nå nya kundgrupper utan höga kostnader, ofta helt gratis. Traditionell reklam minskar drastiskt, trolgen rena reklambyråslakten under 2015. Likaså inom de gamla mediakanalerna, framförallt TV, och då främst den reklamfinansierade. Men först när reklamköparna inser att utfallet inte är effektivt.

Ledarskap
De unga generationernas sociala kompetens är avsevärt högre än de äldre generationerna bl.a. eftersom de diskuterat värdegrundfrågor redan i 6-årsgruppen. Psykologi har stått på schemat redan i högstadiet. Dokusåpor, amerikanska sit-coms med övertydliga stereotyper samt en barndom med Dr Phil på TV har också satt sina spår i medvetenheten om mänskliga beteenden.
De gamla ledarskapsstilarna i mer primitiva former går helt enkelt inte hem längre. Den auktoritära chefen lyssnar ingen på men får istället snabbt sin diagnos ställd av en 25 år yngre "underlydande". Något som den 25 år yngre "underlydande" inte alls anser sig vara (dvs underlydande).

Tid och fritid
Livspusslets tid är räknad. Det började med 5 kg:s kalendrar på 80-talet då det var status att ha den helt fullbokad. Att vara eftertraktad och behövd var status. De negativa effekterna av detta kom ett antal år senare, utbrändhetstrenden (en trend även om de som drabbades faktiskt blev allvarligt sjuka). En ny trend på väg är att det motsatta blir status. Att ha kontroll på sin tid och inte låta sig styras. Det finns alltid tid, redan i eftermiddag. Den som vill vara konkurrenskraftig måste vara flexibel. Den som har en ledig tid i sin kalender först om tre veckor är inte flexibel.
När "alla" har varit i Thailand på semester blir det status att INTE åka utomlands (hänger också ihop med hållbarhetstrenden) och istället semestra  hemma. Slow food, ekologisk närproducerad mat, yoga, spa, hälso- och motionstrenden hänger ihop med den trenden. En börs-VD med självaktning (och med ambition att få ett personligt reportage i Dagens Industri) ska ha varit utbränd men ska nu springa New York Marathon för tredje gången. Dessutom gjort klassikern. En kombination av hård cross-fit-träning och avslappnande yoga-pass och annan mental träning, med fördel också en personlig coach.

Politik
Regeringskrisen kommer att leda in Sverige i ett politiskt vakuum åtminstone under det närmaste halvåret. Lägger man till tiden för valrörelsen så kommer den proaktiva politiken dvs reella beslut i riksdagen att gå på sparlåga sammanlagt i över ett år.
Beslut som borde tas kommer inte till stånd. Även om man nu lanserat en slags konsensuspolitik kommer det ändå att ta lång tid eller kanske i värsta fall lägga en våt filt över realpolitiken.
Politiken blir alltmer en bransch som man kan göra karriär i. Därför blir makt och position viktig och därmed uppstår ett kollegialt tryck i branschen som eliminerar ideologiska ambitioner.
Politikerföraktet ökar liksom vänskapskorruptionen, inte minst på kommunal nivå bl.a. då det drar till sig andra typer av människor än de som har en ideologisk bas att utgå ifrån.
Alltmer work-arounds ute i verkligheten kommer därför att utvecklas för att få samhället att fungera. Konsekvensen blir att benägenheten till civil olydnad ökar, liksom egna initiativ för att lösa det praktiska vardagliga.
Allmänheten inser m a o att det inte går att lita på politiken som sådan, oavsett politisk åsikt. Det leder till ökade initiativ utanför offentligheten eftersom vi alltmer måste förlita oss till varandra för att få ett fungerande samhälle. Mer välgörenhet, ideellt arbete, frivilligorganisationer m.m.
Vi inser alltmer att en nation, även den svenska, fungerar trots politikerna och tack vare befolkningen.

/Trendspaning X

Reklambyråerna fortsätter tillbakagång

Väl etablerade branscher har oftast svårt att hantera stora förändringar på sin marknad. Reklambyråerna är inget undantag. De har stått för kretivitet och nyskapande men när det gäller den egna affärsmodellen är det desto mer konservativt. Branschen har under många år visat hög lönsamhet även om det skiljt mellan de högst upp på pinnen jämfört med de längst ner, dvs hierarkin; vilka som varit högst rankade (av sin egen bransch).

Att Mercedes efter en upphandlingsomgång av reklambyråer valde att istället starta en egen blev en skräll för den tyska reklambranschen. Ett tecken på att något håller på att hända och att kunderna tröttnat på en alltför statisk bransch.

En av världens större reklamköpare, Mercedes, sparkade nyligen ut sin kontrakterade reklambyrå. Efter en upphandlingsomgång konstaterade Mercedes att ingen av de byråer som kommit med förslag höll måttet. Stor vikt lades vid en alltmer digital marknadsföring och de kraven lyckades ingen matcha. För att förstå vad ledningen vill få ut menar Mercedes att det måste det finnas en starkare koppling mellan produktutveckling, försäljning och marknadsföring. De startar därför en egen kommunikationsbyrå för att, som man säger, kunna ta nästa steg beträffande produkternas framtoning.

Nutidens digitalisering där tryckt media blivit alltmer betydelselös (även om det kan skönjas en renässans i vissa segment) för marknadsföring och verktygen för grafisk design i var mans hand, skördar även i de mindre sammanhangen obönhörligt sina offer i branschen. Att många inte riktigt lyckats ta klivet in i nya förutsättningar beror inte bara på teknikutvecklingen utan lika mycket på de statiska affärsmodellerna i branschen.

Några orsaker:

1. Stor del av intäkterna har kommit från förmedling av trycktjänster. Påslag på faktiskt tryckkostnad från tryckeriet med en faktor 10 har gett goda marginaler i varje projekt. Med den transparens som finns idag på nätet kan vem som helst se vad en trycksak egentlogen ska kosta. Eftersom trycksaker gett bra vinst (förutom det egna arbetet) har det funnits en vilja att fortfarande hålla fast vid att varje kund ska ha tryckt media. Vilket kunderna numera är ointresserade av.

2. Förfrågan om en grafisk layout kan numera läggas ut på sajter där designers över hela världen kan komma med förslag. Den som gillas bäst får jobbet. Det ger naturligtvis en oerhörd prispress på en global marknad.

4. Att kunna välja och vraka mellan olika designförslag ger också kunden fördelar jmf med tidigare när byrån bara gav ett (1) "förslag". Det var det som gällde pga ett antal argument. Det ansågs inte ens fint att låta kunden välja eftersom byrån visste bättre.

5. Att i och med det förhållningssättet inte lyssna på kunden ger förr eller senare en negativ effekt. Särskilt när valmöjligheterna ökat drastiskt.

6. Digitalt material kan kopieras och förändras av vem som helst vilket gör det allt svårare med merförsäljning. Otrogna kunder som kopierar hejdlöst eller våldför sig på digitalt material urholkar naturligtvis lönsamheten i branschen. Med kraftfulla gratisverktyg på nätet åtminstone tror många sig kunna fixa det hela själv till ingen kostnad alls, mer än den egna tiden.

7. Livslängden på digital media är ljusår kortare än tryckt media. Att då betala dyrt för något med kort livslängd intresserar inte kunden. Vilket också leder till prispress.

8. Originalarna som satt med gnuggisar på 80-talet utförde ett hantverk som krävde skicklighet och erfarenhet. Idag är det enklare att digitalt åstadkomma åtminstone en hyfsad grafisk design även för en amatör. Naturligtvis fortfarande enormt stor skillnad mellan proffs och amatör men det finns alltid kunder som nöjer sig med det som är medelmåttigt. Beror alldeles på kundens fokus och plånboken.

Alltså ytterligare en bransch som inte i tid upptäckt paradigmskiften i sin omvärld men som framförallt inte vårdat sina kunder och utvecklat sin affärsmodell. En bransch som kallar "kund" för "konto". Och vad gör man från ett konto?

/Trendspaning X

Paradigmskifte i politiken?

Termen paradigmskifte infördes av forskaren Thomas Kuhn 1962. Framförallt för att beskriva skeendet när vedertagna teorier inom forskning började ifrågasattes eller motbevisas.

Definitionen på Paradigmskifte enligt Wikipedia:

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

2 Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den. 

3 Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras. 

4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör. 

5 Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.

Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.

Om vi nu ändrar några uttryck i samma text för att få en jämförelse på politik (främst svensk sådan men även i övriga EU):

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som politikersamhället själv inte är direkt medvetet om. Tankemönster som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalpolitik (politiskt korrekta tankemönster), och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

Ett sammanbitet gäng som kanske inte riktigt förstår 

vad de är mitt uppe i. Att se paradigmskiften i sin värld inifrån

 är m a o svårt.

2 Det föreligger anomalier som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.

3 Politiken kommer till en kris där anomalin måste förklaras.

4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.

5 Politiken kommer till en förpolitisk fas, där det nya paradigmet fastställs.

Därefter kommer en ny fas av normalpolitik inom det nya paradigmet.

Att det svenska politiska läget är och varit oroligt är väl ingen överdrift. För en trendspanare ter sig de flesta utspel och uttalanden som tydliga signaler på ett paradigmskifte. Allmänheten är numera van att ha valmöjligheter på helt andra premisser än dagens politik ger. I alla de enskilda etablerade partierna finns det åsikter som väljarna både ställer upp på eller inte ställer upp på. Vi är vana att kunna välja varje ingrediens i menyn. Inte bara Happy Meal.

Detta kombinerat med en retorik partierna emellan som hör till det förgångna. Pajkastning och floskler istället för sakfrågor, vårdslös hantering av statistik och fakta för att gynna sina egna syften… osv osv. Inte OK idag när allmänheten har möjligheten att granska och diskutera allt som sägs via bloggosfären och i sociala medier.

Dessutom alltfler tillkomna generationer som sedan grundskolan lärt sig att ifrågasätta, dra egna slutsatser och kritiskt granska det mesta. Hade det blivit nyval hade 50 000 nya väljare tillkommit och frågan är hur dessa skulle ha röstat? Allt för stor risk för de etablerade partierna gjorde säkerligen att de undvek nyval till varje pris. 

Allt sammantaget: tydliga tecken på paradigmskifte. Vart tar då politiken vägen? Enligt teorin ovan så är vi inte där än för att kunna skönja vartåt det bär. Mitt i paradigmskiftet kan vi inte se det dvs. någonstans i fas 3 till 4 enligt ovan.

/Trendspaning X

e-handeln utmanar matvaru-oligopolet

Att vi har ett oligopol inom dagligvaruhandeln i Sverige har gjort att kvalitet och (framförallt) ekologisk mat fått stå tillbaka under många år. Ett oligopol som bestått av Coop, Axfood (Willys och Hemköp) samt ICA.

Jonas Kjellberg, Gourmetdirekt,
utmanar dagligvarubranschen

I övriga Europa, bl.a. Tyskland, Italien och Frankrike har utvecklingen kommit mycket längre vad gäller bl.a. ekologisk mat och tillgängligheten för närproducerad mat. När tyska Lidl kom in i Sverige blev det högljudda protester och en intensiv lobbyverksamhet tog fart. Lidl är med tyska mått mätt en lågkvalitativ kedja. I Sverige utmanar de sina konkurrenter med kvalitet. Allting är med andra ord relativt. De har dessutom alltmer både ekologisk och svensk mat i sitt sortiment. Det öppnar också upp möjligheter för de lite mindre matproducenterna då det finns en alternativ kund utanför oligopolet. Lidl har int eheller strategin at tha fullsortiment året om utan överraskar sina kunder med säsongsvaror. Vilket är regel nere i Europa.

Oligopolet har haft makten över försäljningen, dvs butikerna men även distributionen till försäljningsställena. Nu utmanas båda dessa maktpositioner även av e-handeln.
Linas matkasse och Bra Mat Hemma är två aktörer som utmanar med direktleveranser hem till dörren.

Ytterligare en spelare dyker nu upp: Gourmetdirekt. Deras idé är att distribuera direkt från bonden till konsumenten dvs kapa bort onödiga och fördyrande mellanhänder.

Gourmetdirekt: natmat-direkt-fran-bonde-till-kund/

Små oberoende distributionsföretag ser också sin chans i den förändring som nu sker.
Det handlar alltså om ett glapp mellan vad konsumenten vill ha och vad utbudet är. I ett sådant glapp finns det alltid affärsmöjligheter. De stora aktörerna är dock ofta alltför trögrörliga för att fånga upp de möjligheterna.

/Trendspaning X

Kaos leder till bättre tider

Det svenska debaklet i riksdagen lär väl inte ha undgått någon. Analyserna i media är många. Och hur kan detta hända i trygga och stabila Sverige? Här kommer ytterligare en analys, som mer siktar framåt. Vad kan de lite mer långsiktiga konsevenserna bli? Bortsett från de politiska.

Out-of-date och inget att förlita sig på längre.

Men först, varför hände det? Trendspanarnas favoritteori om paradigmskifte kan enkelt appliceras på det hela. Ett paradigmskifte sker när de gamla sanningarna, praxis, kutym m.m. ifrågasätts av allt fler. De som är inne i politiken har betett sig likartat i decennier. Den traditionella politiska retoriken ex.vis, som upplevs som pajkastning, verkar väljarna ha tröttnat på.
När någonting är mitt uppe i ett paradigmskifte uppstår oro, spänningar och ibland kaotiska skeenden. De gamla strukturerna håller på att brytas ner samtidigt som nya strukturer inte är synliga eller åtminstone otydliga. Den beskrivningen kan alltså ganska lätt appliceras på dagens politiska läge.

Vi får räkna med ett långdraget politiskt vakuum. Egentligen började det redan tidigare i år, i samband med valrörelsen. Sedan dess och fram till tidigast våren 2015 kommer vi inte att se en särskilt proaktiv politisk styrning av Sverige. Dvs. ett helt år!
Vad kan konsekvenserna tänkas bli och vilka trender drivs på av situationen?

1. Politiken upplevs inte längre trygg och stabil. Första reaktionen är naturligtvis oro eller indignation. Nästa reaktion kan bli att "vi får väl ta tag i saker själva eftersom det inte tas några beslut i riksdagen". Det sk "Tjänstemannapartiet" i kommuner och annan offentlig verksamhet står inför praktiska problem i vardagen och förr eller senare måste de agera för att ha en fungerande verksamhet. Det finns helt enkelt inga beslut uppifrån att vänta på.

2. En ökad grad av civil olydnad. Respekten för att regeringen tar ett ansvar och leder oss på rätt väg har natuligtvis fått sig en törn. Politikerföraktet är definitivt inte något nytt i Sverige men nu visar sig svagheterna desto mer vilket ytterligare underblåser föraktet. Och den som svenskarna litade mest på, Anders Borg, oavsett politisk åsikt, är ju helt borta ur politiken.

3. Det ger också vilja och utrymme för fler frivilliga insatser, mer välgörenhet och mer idealism. Nu tar inte politiken hand om oss som de gjorde i folkhemmet Sverige och då får de ideella krafterna ta tag i det som behövs för ett fungerande samhälle. Av rent medmänskliga skäl. Trenden finns redan men den förstärks troligen i och med att förtroendet för trygghetssystem och politik sviktar.

4. När katten är borta då dansar råttorna på bordet är väl en sammanfattnig av ovanstående. Både goda och onda krafter kan naturligtvis dyka upp i situationen men människan är i grunden god så det lär bli en majoritet av goda initiativ. Grupptryck är en stark kraft.

5. För de unga generationerna är situationen inte ett problem. Eller rättare sagt det ökar inte problemen, de har dem redan. De har inte växt upp i den gamla tydliga vänster-höger-debatten utan har helt andra synsätt. De är dessutom mer eller mindre utestängda från vuxenvärlden med en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet, bristande lärlingssystem, ut-LASning, tim- och visstidsanställningar m.m.
När instegsåldern på arbetsmarknaden är uppe i 29 år finns det uppenbart ett systemfel. Frågor som rör de unga finns dock inte på den politiska agendan. De unga har ju inte något motsvarande PRO som kan bedriva stark lobbying.

6. På sikt leder nr 5 till en avtagande ekonomisk tillväxt då en allt större befolkningsgrupp står utanför bostadsmarknad, konsumtionsmarknad och arbetsmarknad. Dessutom, för att späda på det hela, en befolkning som blir allt friskare upp i åldrarna och vill eller måste arbeta längre än till 65 år. Men de unga är kreativa och har energi så de kommer att lösa sin situation på sina alldeles egna och säkert unika sätt. Trots att de inte anses vara särskilt bra i matematik. Och trots politiken.

7. Så därför... på lite längre sikt får vi en höjd konkurrenskraft i Sverige. Fler unga vill bli entreprenörer och det har vi brist på. Entreprenörskap är en överlevnadssstrategi som kvävdes i det trygga folkhemmet Sverige. Det lider vi av idag med alltför få små och (särskilt) medelstora företag, men de unga kommer nu starkt som egna företagare. Dels eftersom det inte finns något alternativ men desto mer för att de vill ha valfrihet, styra sitt liv, förverkliga sin dröm, möjlighet att göra sin röst hörd, ifrågasätta osv. Sådant de lärt sig sedan 6-årsgruppen.

Det finns m a o alltid hopp och alltid lösningar på problem. Ur kaos kommer förändring och nya idéer som leder oss framåt. Vi kan kanske se fram emot en lite mer sydeuropeisk tid i Sverige. Liksom i Italien borde det dagliga Sverige kunna fungera trots politiken och tack vare medborgarna.

/Trendspaning X