Fotomodell eller inte?

Smart kille

Stiftelsen för Strategisk Forskning har publicerat en studie om vilka yrken som kommer att automatiseras i framtiden och därmed försvinner.
Här är listan:

Fotomodell
Kassapersonal
Försäljare
Redovisningskonsult
Maskinoperatör och montör
Biblioteksassistent
Medhjälpare inom jordbruk
Torg- och marknadsförsäljare

Det är mycket möjligt att de automatiseras om man drar ut en linjär utvecklingskurva för den tekniska utvecklingen. Men det är långt ifrån säkert. All utveckling är allt annat än linjär. Det ligger i själva evolutionens grundläggande mekanismer.

Professor Kalkyl (Tintin-böckerna) går ju omkring med en pendel av någon anledning. En naturlag som är relevant även inom trender är att om pendeln slår starkt åt ena hållet pga en yttre kraft (ex.vis någon form av teknik) pendlar den snart tillbaka med nästan lika stor kraft.

Ta Fotomodells-exemplet. Anledningen till att det yrket står på listan är att man numera kan ta en bild på vilken person som helst och fixa till den i Photoshop. Eller låta animera bilden digitalt. Om nu trenden fortsätter där vi vill ha allt mer perfekta kroppar och utseenden. Pendeln kanske slår tillbaka där vi vill ha personliga modeller med diverse skavanker och unika anletsdrag. Det perfekta kanske blir hopplöst ute? Vi kanske vill ha "äkta vara" inte fejkade bilder?
Så kan vi beta av listan ovan och känna oss motsträviga och obenägna till att tänka nytt. Eller om det är tvärtom kanske?

/Trendspaning X

Kvartalsekonomin ingen framgångsfaktor

De medelstora ägarledda företagens andel av
arbetstillfällen i Tyskland (orange färg).
Under den streckade linjen andelen företag över 500 anställda. 

I den förra lågkonjunkturen, (när det nu var, de blir allt tätare men kortare) kunde vi se två olika sätt att hantera den hos två produktmässigt likartade företag. Volvo gjorde som vanligt; permitterade personalen. Scania gjorde det annorlunda, de permitterade ingen utan drog igång interna utbildningsprogram. Förbättringsprogrammen hade de redan eftersom de arbetar aktivt med LEAN Production. Konsekvensen av de två olika strategierna blev tydliga när konjunkturen vände uppåt igen. Scania kunde öka produktionen omgående eftersom alla medarbetare redan fanns på plats. Volvo hade en längre startsträcka eftersom flera av dem som permitterats hade skaffat nya jobb. I en tid då konjunktursvängningarna var relativt långsamma och sträckte sig över år var det inga problem. Det var oftast en nödvändighet eftersom uthålligheten i ett företag inte är obegränsad. I dagens avsevärt mer volatila ekonomi blir det däremot fel strategi. Det gäller att snabbt ställa om i både upp och nedgång.

En god uthållighetsgrad blir en framgångsfaktor. En flexibel organisation med kompetenta medarbetare en annan.

Det tyska näringslivet är ett av världens mest stabila. De stora företagen i Tyskland står faktiskt för en mindre del av det totala antalet anställda. Det är istället sk. "Mittelstand", dvs. medelstora företag som står för merparten av sysselsättningen. Ett typiskt "Mittelstand" är ägarlett eller ett familjeföretag och inte börsnoterat. Företagen är alltså inte offer för kvartalsekonomin. De som har några år på nacken har samlat i ladorna och har därför lång uthållighet (tvärtemot vad finansbranschen anser vara bra).

Deras anställda ses mer som familjemedlemmar än en faktor att reglera kostnadsmassan med. I konjunktursvackor gör alltså den absoluta merparten av Tysklands företag precis som Scania. Det ger naturligtvis en avsevärt stabilare samhällsekonomi.

För ett par lågkonjunkturer sedan gick Böhler- Uddeholm i Hagfors i bräschen för en liknande metod genom att lokalt komma överens om lägre lön för alla anställda för att rida ut krisen. Istället för att säga upp personal. Det var inledningsvis starka protester från facken centralt, men de fick ge med sig då de lokala fackliga företrädarna stod på sig. Det här förfaringssättet blev snabbt anammat och accepterat i mängder av andra företag.

Sedan kan man fundera på varför ett företag åker upp och ner i takt med konjunkturerna. Företag med aktiv marknadsföring och försäljning samt förutseende produkt- och/eller tjänsteutveckling hamnar oftast inte lika djupt i vågdalarna. Men det är en annan fråga.

/Trendspaning X

Trender drivs inte av majoriteten

Att en trend är synlig först när en majoritet står bakom den eller anammar den, stämmer inte. Trenden är synlig långt innan dess. Den kanske til och med avtar eller försvinner långt innan någon slags majoritet eller konsensus infinner sig. De som forskar inom ämnena framtidsforsking och trender pratar ofta om en sk. "tipping point". Hur stor är den kritiska massan av människor som gör att en företeelse faktiskt blir en trend. Grovt räknat handlar det ofta om en tipping point på ca. 10%, ibland mindre.

"Early adopters" är ett annat begrepp i sammanhanget. Personer som tidigt anammar nyheter och trender vare sig det gäller konsumtion, livsstil eller åsikter. Trendkänslighet är en talang hos dem.

Vill man gå ett steg till in i framtiden är "Early rejectors" ännu mer intressanta. Personer som börjar överge en trend på ett tidigt stadium. Kanske redan innan den börjar bli särskilt tydlig. Den som verkligen vill ligga med i tiden kan inte haka på trender som redan är ett faktum. Att vara en symbol för en trend som gemene man hakat på är ju inte så coolt. Det gäller istället att vara steget före. 

Kan kallas för snobberi eller liknande men ju "coolare" vi vill uppfattas, desto tidigare i trenderna, upp eller ner, vill vi visa att vi är. Risken är dock att vi uppfattas som udda. Om det nu är en risk.

Den som följt den svenska valrörelsen kan säkert urskilja att det trendigaste för bara ett knappt år sedan syntes på Södermalm. Att vara på Södermalm boende med hipsterlivsstil arbetande i mediabranschen är inte det coolaste längre. Fundera ut motsatsen och du kan därmed skaffa dig en coolare livsstil.

/Trendspaning X

Nudging - istället för piska

"Nudging" ett nytt styrmedel för politiken? Termen står för olika sätt att vädja till människors kollektiva ansvarskänsla och medmänsklig omtanke.
Ett lands regering har bl.a. till uppgift att lagstifta. Lagar styr landet som därmed ska värna och skydda likaväl som att förbjuda olämpligt beteende som skadar andra människor eller vållar ekonomisk skada.

Se till att pricka rätt!

Att det inte alltid fungerar är ju välkänt, annars hade all brottslighet varit borta. För de mindre allvarliga brotten mot olika lagar anses det inte ens av allmänheten vara något att bry sig om. Skulle alla brott mot lagar rent teoretiskt alltid leda till bestraffning skulle dessutom rättssystemet snabbt haverera pga överbelastning. Statens förtroenden hos befolkningen urholkas också snabbt vid alltför hårda tillämpningar av lagar som ofta också drivs in absurdum av juridiken.

Nudge, engelsk term som i gamla ordböcker översätts med "att knuffa till med armbågen" blir alltmer ett sätt att åstadkomma ordning och reda i ett samhälle utan förbjudande lagar.

Sverige var tidigt ute med olika kampanjer för att få svensken att bli mer omtänksam och filantropisk. "Håll naturen ren" var en kampanj som pågick i många år och som gjorde att nedskräpningen minskade avsevärt.
Socialstyrelsen ville att vi skulle äta "6-8 brödskivor om dagen". Om det var lobbying från bageribranschen spekuleras det ibland om. "A non-smoking generation" fick många unga att sluta röka.
Den tiden är dock förbi i Sverige. Eller möjligen temporärt nedlagd. Under många år har förbud och lagstiftning dominerat hos politiken. Den som var observant i den sista valrörelsen kunde notera att de flesta partierna kom med utspel om nya lagar och förbud som valfläsk. Att politiker har svårt att se trenderna i samhället är välkänt och är ofta orsaken till att etablerade partier förr eller senare faller. Anledningen till att nudging är otrendigt i Sverige kan kanske hänföras till de nymoralistiska strömningarna som pågått i Sverige i efterdyningarna av det frigjorda 70-talet. Här är det snarare politiska pekpinnar och politisk korrekthet förmedlat av en begränsad mediabransch som är en desto tydligare trend.

Utomlands är däremot trenden den motsatta. Alltfler länder använder "Nudging" som ett mer effektivt styrmedel för att öka välbefinnande och hälsa, spara pengar, skydda gemensamma ekonomiska intressen, miljön osv.
Tyskland som enligt svenska fördomar är ett alltigenom hårdreglerat land (vilket då inte alls stämmer) har anammat "Nudging" i flera fall. Likaså Norge och Nederländerna.
Ett exempel är den holländska WC-flugan som började ritas in i pissoarerna på Shiphol, flygplatsen i Amsterdam. Den fick männen att vilja pricka den med strålen. Detta har lett till avsevärda besparingar i städningen av offentliga toaletter.
Amsterdam hade för flera år sedan stora problem med hundbajs på gatorna. Att trampa i en var mer regel än undantag. Förbud och höjda böter hjälpte inte. Massiv informationskampanj hjälpte inte. Nolltolerans genom att snabbt ta bort allt bajs med särskilt utrustade mopeder som sög upp det hjälpte inte. Till slut försökte man med att vädja till hundägarnas ansvarskänsla och solidaritet med sina medmänniskor: Det hjälpte för då skapades ett grupptryck i samhället. Grupptrycket (tillsammans med medmänsklighet) är ett kärnvärde i "nudging".
En rigid statsförvaltning kan alltså eliminera grupptrycket genom att ta över ansvaret från gruppen dvs befolkningen. Och då måste det till lagar och bestraffning. Därför kan i motsats till det, samhällen med avsevärt sämre infrastruktur och mindre reglering än Sverige ändå fungera. Tack vare medmänsklighet och grupptryck. Och det är ju den situationen som mänskligheten levt i, upp emot kanske 99,9% av Homo Sapiens tidsmässiga existens.

/Trendspaning X