måndag 21 maj 2007

Fler nyanser i energidebatten, men nu gäller det vår livsstil!

Första vågen i CO2-debatten börjar ebba ut och mer fakta börjar dyka upp. Etanol ses inte längre som alenarådande alternativ, satsning på värmepumpar visar sig öka CO2-utsläppen. Ett enda energislag kan inte ersätta oljan osv.
Debatten och media-uppmärksamheten kring CO2 får anses typisk för vad som händer i första skedet när en fråga blir het i media och rubrikerna sköljer över oss.
Först i andra skedet brukar vi få reda på hur det egentligen hänger ihop.
Den som kommer ihåg energikrisen på 70-talet kanske också kommer ihåg att folk började hamstra det mesta som var gjort av plast. Den typen av effekt har vi inte sett. Ännu.
Istället ser vi än så länge få tecken inom människors konsumtionsvanor. Resandet minskar inte. Villa-tidningarna är fulla av annonser om uppvärmda utomhuspooler. Trädgårdsbeslysning! Badrum med energislukande spa-badkar! Allt stick i stäv med alla prognoser om kommande energisituation.
Logik är en ingrediens som ofta saknas i trendutveckling. Särskilt om det gäller våra levnadsvanor. Istället är vi för närvarande inne i en förnekande fas alternativt att vi rationaliserar lösningen. Det hela ska lösas med teknik och därför behöver vi inte ändra vår livsstil. De forskare och experter som räknat på den ekvationen har dock ännu inte kommit till tals.

En tröst är i alla fall att stadsjeeparna är på tillbakagång. Helt ute just nu.

Dansbandstrend?

En liten men ändock noterbar trend; dansband. Osannolikt??
Först var det TV-serien Leende guldbruna ögon som handlade om dansbandet Lennartz. Nu har också dokusåpan om Torgny Melins startat i TV4.
Kan något som totalt räknats ut som heltöntigt återigen bli supertrendigt igen? Visst är det så. Trend och antitrend. Ju mer tydligt någonting uppenbarar sig desto mer svänger pendeln så småningom åt andra hållet. Torgny Melins på Hultsfredsfestivalen, Lennartz dansband som bestod av invandrare; i båda fallen en osannolik kombination av motsatser som antingen slår eller blir en flopp. Till detta har sedan har TVs Lets-Dancesatsning kommit vilket gjort att färjerederierna nyligen börjat med dansresor. Igen. Svensson kanske har tröttnat på att bara hänga i baren?
Företeelsen i sig är lokal för Sverige och även relativt kortsiktig men det som kan skönjas på längre sikt är en återtagning av den svenska särarten efter många års globalisering inom nöjesbranschen. Den antitrenden ser vi kanske bara början på.

onsdag 2 maj 2007

Frankrikes välutbildade emigrerar

4% av Frankrikes befolkning emigrerar årligen. Gruppen välutbildade under 35 år är extremt överrepresenterade bland emigranterna. Orsakerna de anger, är att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden utan kontakter (pappa känner någon), att starta-eget för unga är mycket svårt, att bankerna inte lånar ut riskkapital till yngre, att det finns en utbredd smygrasism (fel efternamn ger små chanser trots bra betyg från Frankrikes toppuniversitet). Debatten kring emigrationen har även satt spår i det pågående presidentvalet.
Den grundläggande orsaken anses vara att Frankrikes samhällssystem är i stort behov av reformer; en trögrörlig arbetsmarknad, ett gammaldags hierarkiskt system inom näringsliv och samhälle där den äldre generationen inte släpper ifrån sig makten, en omfattande regelbyråkrati runt företagande, en omfattande rasism bland etablissemanget.

Ger cykelhjälmslagen fler lagbrytare?

Cykelhjälmslagen som infördes 2005 innebär att barn under 15 år enligt lag ska använda cykelhjälm.
Statistik från andra länder med liknande lagstiftning visar på minskade skallskador.
Eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga kan dock ingen dömas för brott mot lagen.
Statistik på ökad eller minskad användning av cykelhjälm har inte gått att finna men en spaning vid cykelställen utanför en högstadieskola visar inte på någon större laglydnad. Ungdomarna själva anser dessutom att hjälm-användningen drastiskt gick ner när lagen kom.
Frågan är vilka bieffekter lagen får framöver. Vi riskerar en försvagning av lagmoralen hos den aktuella åldersgruppen eftersom signalerna från samhället är otydliga och lätt kan tolkas fel i och med att ett lagbrott inte leder till några påföljder. En tonåring kan då lätt dra slutsatsen att en lag inte är särskilt allvarligt menad från samhällets sida.